fredag 8 juni 2018

DAGENS


ÄLSKAD & HATAD

CH. ARANEL KENZO
(GBCH. Lanceian Pleasant Abi at Dekobras - Sleepyhollow Lida)

När jag igår stod och badade och fönade "Kenzo" så kom en massa härliga minnen upp från allt vi gjort tillsammans. Denna lille hund är för mig helt fantastisk. Inte bara hur han ser ut utan också hurdan han ÄR. Sedan att han har en massa fantastiska barn och barnbarn efter sig blir ju bara för mig en bonus. 

Så mycket vi har gjort... Vi har vunnit BIS, massor med grupplaceringar och jag vet inte hur många BIR men jag vet att han sammanlagt fick 35 cert vilket såhär i efterhand var ett väldigt dyrt championat. Men det var också ett väldigt roligt championat. Som vi jagade dessa blå/gula rosetter, kanske då till mångas förtret. Och jag tror faktiskt också att det är 35 olika domare som gett honom dessa. 

Rubriken kanske inte riktigt stämmer. Hatad är kanske ett hårt ord och egentligen kanske ratat skulle passat bättre. För till dags dato så är det bara EN annan uppfödare i vårt avlånga land och faktiskt i hela världen förutom oss själva då såklart som har använd honom i avel. Han är nu över nio år gammal och det jag har sett under vår resa tillsammans under åren och det jag ser idag kan jag tycka att det är lite synd. Men samtidigt helt ok, för jag behåller honom gärna för mig själv. 

Men det är alltid en massa snack om hundar som gör ett starkt avtryck inom sin egna ras. Då givetvis både positiva och negativa. De flesta har som jag både älskat och beundrat Kenzo. Men så finns det den där lilla klicken av människor som inte riktigt tycker lika och som inte riktigt håller med. Men ju mer det snackades om oss och våra hundar ju mer åkte vi runt. Det gäller att vända det negativa till något positivt och vända det till en stryka och kraft. -Oboy så roligt vi haft!! 

Mycket har jag fått höra om denna Kenzo genom åren. Kritik är bra och jag har inga problem att ta det. Ingen hund är perfekt men när den inte är konstruktiv och de bara blir dumheter så blir det lite märkligt. Men efter ALLA år med hundar så kan jag faktiskt ta det också. Det är bara så när man har en hund som vinner massor. Folk har liksom svårt att glädjas med andra och Kenzo är nästan som en Zlatan. Både älskad och hatad. Man kan liksom inte "pleasa" alla...

Jag tycker faktiskt helt ärligt att de som svartmålat Kenzo genom åren skall ta en ärlig titt på sina egna, och på de hundar de själva väljer att använda i avel. Då både när det gäller storlek, temperament, typ och sist men inte minst, färg. Oftast blir sånt här bara pinsamt och de som snackar bara bevisar för mig att man egentligen har noll koll och då är man inte ens värd att ha Kenzo i sitt egna material. Och jag kan då också förstå att han inte passar in hos dem. Vem vill liksom ha en "Zlatan" i sitt lag?? 

Jag vet inte någon hund i denna ras som gjort så starkt avtryck i sin ras det senaste åren som Kenzo. Både han själv som topp vinnande Chin i Sverige och alla hans barn som har följt i hans fotspår. Då med att bli årets Chins, årets hanar respektive årets tikar. Ch. Vouges Roiyaru Share-Do, Ch. Vouges Roiyaru Zama, Ch. Vouges Roiyaru Naiki, Ch, Vouges Roiyaru Chuuguu, Ch, Vouges Roiyaru Ro-Zu bara för att nämna några. 

Visst har även Kenzo saker som man skulle vilja ändra på, ingen är som sagt perfekt. Men som jag älskar och beundrar denna hund i alla fall. Han har så mycket annat att det han kunde haft bättre överväger med råge. Han har helheten. Jag är så glad att så många med mig har sett detta både domare och andra uppfödare från andra raser. För mig finns det inte någon som honom och jag kommer nog heller aldrig få en sådan här hund igen. 

Jag kan nu bara hoppas på att jag får äran att ha honom i mitt liv i många fler år framöver. Nu blir det i alla fall inga mer utställningar för Kenzo efter hans "comeback" förra året som veteran som slutade med att han blev Årets Chin 2017. Kanske kan han också på ålders höst som pensionär bli pappa igen. - Den som lever får se... 

- TREVLIG HELG!!

tisdag 5 juni 2018

LITE SVALARE IDAG


- Ja, idag har det inte varit riktigt lika varmt. Även om jag gillar sol och värme så blir det ju lite så att man orkar liksom inte göra allt i samma fart som man annars brukar. Men idag har jag fått gjort en hel del. Har badat tre hundar och har även varit ute på en härlig "powerwalk" mm. Ser ut som att det kommer bli ungefär samma väder i morgon så då får jag väl kanske göra en repris av denna dagen.

VOUGES ROIYARU KATA
(Omikudzi Truffle - Ch. Vouges Roiyaru Zama)

- Always on the run....

DAGENS

måndag 4 juni 2018

TORKA


Man kan säga att det är lite torrt både här och där numera. Tittar man i min blogg så har det verkligen varit varit bloggtorka den sista tiden. Men lite skönt.. finns så mycket annat att göra i livet än att sitta framför en dator. Har varit lite mer aktiv på Instagram och Facebook. 

Torka har det även varit för oss när det kommer till hundutställningar. Känner att jag nästan blivit lite bekväm med att sitta hemma och se alla andra rusa runt i ringar runt om i landet. Jag har numera blivit en av de som bara sitter hemma och gör "Facebook Champions". 😂 Men man vet aldrig, kanske får vi oss ett ryck och ger oss ut. - Den som lever får se... 

Fotade precis lille Vouges Roiyaru Fuubun som är en liten kille som söker nytt hem. Så finns det någon därute som kan ge honom detta så är det bara att höra av sig. Mer info om honom finns HÄR!!

VOUGES ROIYARU FUUBUN
(Omikudzi Truffle - Ch. Vouges Roiyaru Chuuguu)

torsdag 12 april 2018

12 APRIL

Ja, idag är det ju den 12:e april och exakt denna dagen 1999 alltså för 19 år sedan så såg jag Per för allra första gången. Det hände inget just denna dagen men sen fasen gick det fort. Jag var helt fast och redan två veckor senare bodde vi ihop. Helt galet om man tänker efter men där och då kändes det helt rätt och jag liksom bara kastade mig rakt ut och in i någon som liksom fick bära eller brista. Jag var då 25 år och tittar jag nu på våra barn så är det precis där de är i livet. Blir lite nästan konstigt när man tänker så,

Man kan säga att vi där och då blev bonusfamiljen de lux. Då med tanke på att vi redan hade två barn var och uppe på det hade jag ju ett gäng hundar. En livsstil som Per aldrig tidigare varit med om. Alltså att ha hundar precis överallt. Visst han hade en gammal blandras som hette Frida men han hade hund mer på ett "normalt" sätt om vi säger så.

Redan i juni -99 flyttade vi igen då till ett gemensamt boende i Billdal. På midsommardagen för att vara helt exakt. Allt går så fort och vi bromsar inte där för i december samma år så förlovar vi oss. 2001 flyttar vi igen till det hus vi fortfarande bor i idag.

2002 tog vi allt ett steg längre och slog till med att gifta oss. - Varför vänta liksom?? Så vi firar inte bara 19 år idag utan även vår bröllopsdag. Resten är historia och 19 år har nu gått och vi har blivit "The Morfars" och allt möjligt. Helt galet egentligen för jag tror att vi båda kände där i början att vi hade många stora och starka odds emot oss att vi verkligen skulle lyckas. Men skam den som ger sig...

Men det blir inget firade idag då Per är i Norge och anställer en massa nya människor till "sin" nya Outlet utanför Oslo. Vi får se till att fira desto mer och större nästa år då det blir hela 20 år!!

- Luv u darlin - from this moment on.... you're still the one 💖