fredag 30 september 2011

EN SNORIG FREDAG!

Idag känner jag mig ändå lite bättre. Att bli förkyld är jobbigt. Men jobbigast är precis innan det bryter ut. Man har ont i halsen, känner sig nästan lite svullen i tandköttet . Hela ansiktet känns tungt och man är på allmänt dåligt humör. Men när det väl bryter ut, ja då känns det bättre. I alla fall för mig… ut med skiten bara!!!



Finns då massor med hjälpmedel att tillgå. Något jag inte kan leva utan är Otrivin Comp. Nässprayen i silver förpackning. Så himla bra!! Ett litet sprut i varje näsborre och näsan blir torr och fin. Man behöver inte sitta och snora och känna sig äcklig. Har ni inte provat så gör det. Lovar, blir torrt som en öken i näsan…

Häromdagen kom det lite kläder från Zara. Hade bara beställt en massa mys kläder nu inför hösten. Shortsen har ju nu mera åkt ner i lådan. Några tröjor och byxor kom levererade enda fram till dörren i en lyxförpackning!

När man går hemma med hundarna så är det inte någon större idé att ta på sig de finaste man har precis. Nä, jag hoppar upp på morgonen tar på mig en härlig t-shirt och ett bar mjukis byxor. Men att gå hemma i mjukis behöver ju för den delen inte vara fult. Men det skall vara bekvämt och tåligt för alla hundar som hoppar, flyger & far…



Ett av paren som kom är ett par väldigt ”Baggy”. Ser ut som om man har värsta Gällivare häng eller en jätteblöja. Tänkte när jag tog på mig dessa att det kunde vara något för Erica som häromdagen bloggade om sina tarmar, mage och om att ”släppa luft”. Risken med dessa är väl att hon fyller utrymmet i byxorna så att hon lyfter. De är i alla fall as sköna, sitter inte åt någonstans. Lite roligare en ett par glansiga vanliga Adidas med ränder, eller hur?

Fredag idag, och helgen kommer att bli en hemma helg igen, så skönt!! Huvudet känns väldigt tungt inte bara för att jag är förkyld utan också allt som har hänt denna vecka. Har så svårt att förstå hur människor ibland bemöter andra människor. Vet inte om de kanske skulle behöva gå en charm kurs eller nått. Den kurs de verkar ha gått nu måste heta – Attack, är bästa försvar!
Del 2 i kuren heter – Du har alltid rätt, oavsett vad andra säger!!
Del 3 – Ha ingen empati och medkänsla, hota & kränk hellre!
Del 4 – Hjälp inte någon!!
Del 5 – Avsluta med att lägga på!

När det kommer till ”Jacksons” barn så får jag väl jobba vidare på att rätt skall vara rätt och inte att någon människa har eller kan ta sig rätten att sitta och anta det ena och det andra.

Ibland känns allt så hopplöst. Man känner sig så liten ibland. Man gör så gott man kan men ändå är det någon annan som sitter och bestämmer att man gör fel. Har den sista tiden verkligen funderat på vad jag håller på med. Är jag färdig? Har jag fått nog? Eller vad vill jag. Har ju precis parat, (inte bara en) och just nu känns det faktiskt ganska tungt. Förra veckan kändes allt toppen och jag såg så med spänning fram emot att få se de kommande valparna. Tänk vad det svänger ibland!! Det där med känslor är väldigt svårt!!

Igår fyllde lilla ”Lorén” redan 7 år. Idag är det ”Darin”, Ch. Craigowl Schlick som blir 7!! Herregud tänk vad tiden går. Känns som om det var igår jag och Per var över i England och hämtade hem dessa små gullefjun. Några veckor innan var jag och Erica över och tittade ut dem. Det är inte bara ”Darin” som fyller år idag, utan även lilla ”Summer”, Clopsville Passoa blir 4 år idag!! Hum – Vad händer egentligen, vart tar tiden vägen?? Kanske dags att stanna upp och dra i bromsen lite, men vad sitter den?

Nä, dags att ta en Ipren och lite nässpray känner jag. Morgonens dos börjar ge med sig!! Nu kommer jag ta fredag, klockan är bara runt 11:00 så jag skall röja lite här hemma innan Per kommer hem.

Hoppas att ni alla får en trevlig och mysig helg. Det skall i alla fall jag ha!! Resten får jag ta itu med nästa vecka.

torsdag 29 september 2011

JAG ÄR BEROENDE!!


Jag har och haft länge ett beroende av Lypsyl. Kan inte leva utan denna produkt, helt otroligt. Känner mig nästan lika manisk som Maria Montazami. Har ett Lypsyl ståendes överallt. I köket, sovrummet, i väskan, i bilen jag överallt. För får jag för mig att jag inte har något på nära håll. Ja, då blir läpparna torra på momangen!!

Varje morgon är det till att badda på ett lager och även varje kväll innan ögonen stängs - Mums!!

onsdag 28 september 2011

HÄLSOPROGRAM PÅ CAVALIER

Sedan 2001 har vi på Cavalierer haft ett hälsoprogram avseende hjärta. I början var det jobbigt för oss alla att förstå lite hur det skulle gå till och vilka regler som gällde! Nu idag 2011, 10 år senare så känns det som om vi alla har fått kläm på våra regler och vad som gäller och inte. Reglerna står tydligt utformade på Cavaliersällskapets sida.

Så här står det på SCKCS sida;

-----

Avelsregler from 2001-01-01.
Resultatet efter undersökningen registreras centralt för cavalier king charles spaniel

Följande bestämmelser gäller fr o m 2001-01-01 vid registrering av valpkull:
Registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur som ej är ID-märkt och saknar officiellt intyg om hjärta u a. Intyget får ej vara äldre än 8 månader vid parningstillfället. Lägsta ålder för officiell undersökning är 24 månader. Avelsdjur vars föräldradjur saknar intyg om hjärta u a vid lägst 4 års ålder måste dock själv uppnå en ålder av lägst 4 år före parning och vid denna ålder ha intyg om hjärta u a. Hanhund som är ID-märkt och som vid lägst 7 års ålder har hjärta u a men senare får blåsljud kan användas i avel.
Registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur som får blåsljud före 4 års ålder (föräldradjuret själv avelsspärras).
Redan producerad avkomma efter föräldradjur som får blåsljud före 4 års ålder får ej användas i avel (avelsspärras).

Nedan kan du läsa en detaljerad information om hälsoprogrammet avseende hjärtstatus hos cavalier king charles spaniel.

HJÄRTUNDERSÖKNING
Specialklubben för Cavalier King Charles Spaniel (SCKCS) rekommenderar att avelsdjur hjärtundersöks årligen till och med sju års ålder, även om hunden ej längre används i avel. Lägsta ålder för officiell undersökning är 24 månader. Undersökning utförd på yngre hundar skall noteras som preliminärt undersökningsresultat.
Undersökningen skall vara utförd av veterinärer med specialistkompetens i hundens och kattens sjukdomar och i enlighet med av SKK fastställd metod. Hjärtintyget skall vara utfärdat på SKKs blankett. Endast hjärtintyg som insänts till SKK i original registreras.

Överklagande av undersökningsresultat
Om en hund befunnits ha blåsljud, kvarstår detta undersökningsresultat i SKKs register tills dess ett formellt överklagande gjorts och hunden vid den nya undersökningen befunnits ha hjärtstatus utan anmärkning.
Överklagandet skall ske skriftligen till SKK. Den nya undersökningen skall därefter utföras av en av SKK anvisad veterinär, vilken före undersökningen skall informeras om att undersökningen avser överklagande av tidigare diagnos.

Utländska intyg
Åberopas utländska intyg för ej svenskägda hundar skall kopia av intygen insändas till SKK tillsammans med en anhållan om att intyget registreras. SKK godkänner intyg enligt följande:
Nordiskt undersökningsresultat (ej Island) utfärdat på intyg som resp. land använder vid hjärtundersökning av cavalier king charles spaniel. Intyg skall vara utfärdat av veterinär, vilken kan anses inneha motsvarigheten till svensk djurslagsspecialisering-smådjur. Vilka dessa är framgår av aktuell förteckning som kan rekvireras från SKK eller SCKCS. Undersökningsresultat från Storbritannien utfärdat på det intyg som landet använder vid hjärtundersökning av cavalier king charles spaniel. Intyget skall vara utfärdat av veterinär med specialistkompetens - hjärta enl. aktuell förteckning som kan rekvireras från SKK eller SCKCS. Undersökningsresultat från annat land än ovan nämnda utfärdat på intyg som aktuellt land använder vid hjärtundersökning av cavalier king charles spaniel.Intyget skall vara utfärdat av veterinär med specialistkompetens-hjärta eller motsvarigheten till svensk djurslagsspecialisering - smådjur.

HÄLSOPROGRAM/ AVELSREGLER/ REGISTRERINGSBESTÄMMELSER
Hälsoprogrammet bygger på att hjärtstatusen är känd vid parningstillfället så att uppfödaren har underlag för att bedöma djurens lämplighet för avel. Det finns ett samband mellan avkommans hjärtstatus och den ålder då föräldradjuren haft hjärtstatus utan anmärkning (u.a.). Därför är utgångspunkten för hälsoprogrammet att avelsdjur skall vara minst 4 år och efter denna ålder ha intyg om hjärta u.a. Endast då avelsdjurets egna föräldrar har hjärtintyg u.a. efter fyllda 4 års ålder, kan avelsdjuret användas före fyra års ålder. Avelsdjur skall dock vid parningsdatum alltid ha uppnått en ålder av lägst 24 månader.
Avelsdjur skall ha officiellt intyg om hjärta u.a. som inte får vara äldre än 8 månader vid parningsdatum. Hanhund som vid lägst 7 års ålder har intyg om hjärta u.a. men vid senare undersökning konstaterats ha blåsljud får, utan förnyad undersökning, användas i avel. Avelsdjur, vars ena eller båda föräldrar får blåsljud före 4 års ålder, får ej användas i avel. SKK avelsspärrar samtliga valpar, som redan finns registrerade, till föräldradjur som fått blåsljud före 4 års ålder. Om diagnosen efter överklagande (se ovan) ändras, upphävs avelsförbudet och spärrarna tas bort.
Ingen registrering av hund sker om något av föräldradjuren saknar officiellt intyg om hjärta u.a. (se undantag ovan för hanhund över 7 år) eller är avelsspärrade. Kullar, som på annat sätt avlats i strid med SCKCS/SKKs regler registreras av SKK men valparna avelsspärras, vilket också kommer att framgå av registreringsbevisen. Ansökan om att få sådan avelsspärr hävd kan tidigast inlämnas till SKK efter det att hunden fyllt 4 år. Det är uppfödarens skyldighet att före parning informera sig om vilka undersökningsresultat som finns registrerade hos SKK. Detta är speciellt viktigt att tänka på om avelsdjuret är under 4 år och därför i sin tur beroende av att föräldradjuren har giltiga intyg om hjärta u.a. efter fyllda 4 år. De formella kraven vid registrering återfinns i SKKs Registreringsbestämmelser som utges per kalenderår. Dispens från gällande bestämmelser kan i undantagsfall beviljas om synnerliga skäl föreligger. Dispensansökningar behandlas efter skriftlig framställan till SKK/AK eller SKK/UKK. Kontinuerlig uppföljning och utvärdering av avelsreglerna skall ske genom SKKs och SCKCSs försorg.

-----

Som ni alla vet så fick ju våran älskade ”Jackson”, Ch. Vouges Invincible ett nytt intyg nu taget efter 4 år att han har ett biljud på hjärtat. Idag kom brevet från SKK där det stod att han har blivit spärrad och att de tackade för att jag skickade in denna information om ”Jackson”. Att ha skulle avelsspärras är för mig och många andra givet då han har ett biljud.

Längre ner i brevet från SKK stod det att även hans barn (V. Unlimited, Ulrich & Union Jack) har blivit spärrade. Jag förstod inte varför barnen hade blivit spärrade. Jag hade förstått om ”Jackson” hade varit 3 år eller 3 år och 11 månader. För då är det ju tydligt bevisat att han fick Biljud före 4-års ålder. Men nu är intyget taget då han var över 4 år. Alltså inget som säger att han hade biljud före fyra års ålder.

Jag ringde då till SKK för att fråga hur det låg till och varför barnen var spärrade. Som svar fick jag att – Jo, vi antar att han hade biljud före fyra år. Därför får även barnen spärrar. Lite förvånad och förvirrad frågade jag då hur hon kunde anta det?? Till svar fick jag att jag inte kunde bevisa motsatsen.

Tonen var inte trevlig alls. Och för mig är detta helt galet. Hon malde på om att man inte skulle använda så sjuka hundar i avel. Hon berättade även att rasen var så väldigt sjuk och i vissa länder ville man förbjuda rasen helt. Men att SKK tog sitt ansvar i avelsfrågor. Hon tyckte att hundar som ”Jackson” med så sjuka linjer verkligen inte skulle gå i avel. Jag förstod inte vad hon ville komma med detta. Att ”Jackson” inte är OK, det vet jag. Det har jag papper på. Men hans barn är ju inte sjuka. Inte nu i alla fall….

Jag frågade om ”Toby”, Vouges Union Jack någonsin kunde gå i avel i framtiden om han vid 4-års ålder fick gå på egna meriter men fick till svar. - Han har en avelsspärr och kommer aldrig att få gå i avel!!

Jag frågade då vad som hade hänt om jag inte hade skickat in något intyg på ”Jackson” vad hade hänt då. Till svar fick jag – Samma sak. Valparna hade fått en avelsspärr då de antar att ”Jackson” har fått biljud före 4-års ålder.

Mig veterligen så finns det MASSOR med hundar i Sverige som är i samma situation som ”Jackson” och deras avkommer har inte någon avelsspärr. Jag berättade detta för henne på SKK och då sa hon att det var en skyldighet av mig att skicka in dessa hundar så hon kunde spärra dem. Men hallå!?

Vad gäller egentligen?? Har vi fått något finstilt i vårt hälsoprogram på Cavalierer. Jag visste inte detta men vem vet, kanske är det jag som har fel!!

Vad hade då hänt och ”Jackson” blev överkörd när han var ca 3 år?? Antar de då med att han hade Biljud? Vad hade hänt om jag hade sålt honom till ett annat land vid 3-års ålder, och inte får några godkända intyg. Antar de då med??

Ord jag känner igen i hälsoprogram och avelsrekommendationer är BÖR och SKALL. Men jag har aldrig läst eller hört ordet ANTA.

Att ”Jackson” inte är OK det fattar vi ju alla och att han skall ha en avelsspärr. Men hans barn är ju inte sjuka. Skall de verkligen inte få en chans att visa vad de går för när de fyller 4-år.

Vem vet, kanske skulle vi anta och avelsspärra ”Jacksons”, barn, mamma, helsyskon, halvsyskon eller varför inte hela tjocka släkten. För numera kan vi anta att de har eller kommer att få biljud även om de för dagen är friska. Vart är vi på väg??

Tydligen har jag med mina snart 25 år i rasen inte fattat hur det skall gå till. Jag har fortfarande inte fattat eller lärt mig reglerna i vårt hälsoprogram. Tråkigt också att bli så otrevligt bemött när jag som uppfödare bara hade en enkel och rak fråga.

Snälla, hjälp mig. – Vad gäller? Vem ska man fråga? Vad tycker ni själva?

tisdag 27 september 2011

TRÄNA – JAG?

Ok, jag har nu börjat gå igenom mina garderober och inser direkt att jag inte längre kommer i allt. Hum!! Hur sjutton kan kläderna bli mindre av att bara ligga still i min garderob?

Igår när jag skulle släppa ut hundarna så måste jag gå två trappsteg ner till hundgården. Jag tyckte det svajade till. Tänkte direkt att – Oj, vad har hänt med trappan!? Men det var inte trappan som hade mjuknat i allt regn. Nä… det var på mitten (ungefär) av min kropp som det skvalpade till. Öh?

Efter att ha provat byxa efter byxa så kanske det är dags att göra något. Banta? Nja, det har jag provat och jag lyckas om jag vill. Men det håller ju inte i längden. Inte som jag lever i alla fall. Kan inte hjälpa det men kan inte motstå en dubbelnougat då och då. En påse Gott&Blandat slinker också lätt ner…..

Hittade denna baddräkt från Panos i min garderob och provade. Jag i den ser ut som en gammal påse typ gympapåse med en basketboll i, som hänger lite skamset i ett omklädningsrum som ingen äger eller vill veta av!!

Idag är mitt självförtroende på NOLL. Har ju bara börjat rota bland mina kläder. Tänker då verkligen inte fortsätta idag. För vad är vitsen. Lika bra att slänga allt och börja om på nytt!!

Nä, Peter. Dags att ta tag i torktumlaren på magen och se till att få en tvättbräda istället. Hur skall jag då få inspiration att gå till ett gym och dra i en massa spakar och snören? Skulle nog behöva en PT som hjälper mig eller var är Anna Anka??

Gillar inte heller tanken på att gå dit och se alla vackra och tränade människor som har värsta kondis och orkar hur mycket som helst. Hur skall man liksom passa in? Vad skall man ha på sig? Jag menar så att man döljer hur man ser ut och samtidigt inte syns.

Kanske skulle man börja med några slags övningar hemma? Men hur gör man dem?? För att betala dyrt för ett gymkort och sedan vara helt slutkörd redan efter 10 minuter känns ändå ganska onödigt.

Träna med bollar kanske är roligt!!? ;-)

söndag 25 september 2011

EN PRODUKTIV HELG!

En sån helg, så mycket vi har fått gjort.

Imorse åkte Per med ett lass till tippen. Sedan på vägen hem handlade han hundmat mm. Själv fick jag ännu en lyx morgon, vilken blir = lyxhelg. Hundarna hade fått sin frukost och allt idag med.

När Per kom hem shoppade vi loss på internet, myspys höst kläder från Zara. - Svisch, där försvann några kronor. Vi satte oss sedan i bilen och drog till IKEA. – Svisch, där försvann några kronor till.

Väl hemma så började jag gå igenom alla våra sängkläder. Huu, hälften åkte i en soppsäck. Några var Johanna här och norpade åt sig. Vi hade ju shoppat flera nya set på IKEA.

Jag kände att jag hade ångan uppe och drog ur alla Pers kläder och sa – Vad vill du behålla? Resten viker vi ihop och lägger tillbaka. Men herregud vad vi har skrattat. (I alla fall jag) Vissa av kläderna undrar jag när han egentligen hade på sig, eller hade tänkt ha på sig!! Tänk vad fort modet ändras. Vissa kläder var inte så himla gamla ändå. Andra såg man verkligen att de har varit hans favoriter, men nu är de - Gone!!

Massor åkte ner i samma sopsäck som sängkläderna men en sopsäck räckte inte. Maj gaad!! Jag rev ut hylla efter hylla, låda efter låda! Men nu är det fint. Nu tror jag till och med att han har lite koll på vad han har. För vissa saker hade han glömt och andra dök upp nya med lappen på.

Nu har vi (eller jag) alla mina garderober att ta itu med. Men det vill jag nog kanske göra själv. Skratta kommer jag säkert göra ändå när jag hittar kläder som ser ut som om någon Peter Junior har haft!! Fler garderober finns att rensa. De med alla mina skor och de med alla ytterkläder!! Puh!! Men det blir bra när det är klart.

Idag har jag även fått tummen ur och fått ramat in alla Champion diplom som har legat kvar i sina mega kuvert från SKK. Vet att många inte beställer dessa då de kostar några kronor. Jag kan själv tycka att kanske skulle SKK bjuda på dessa då man redan lagt ut en massa pengar för att få hunden till Champion.

Skit samma, jag har dem och är lite stolt över dem. De som redan hänge uppe dammade jag av och blev nästan lite sentimental. Alla dessa gamla hundar man har haft genom åren. Många minnen kom upp samtidigt som de fick sig en liten puts idag.

Nya ramar inhandlades också på IKEA idag. Förstår inte varför SKK har valt ett sådan mått som inte går att få tag på en ram till. Men det är bara fram med saxen, så är det lätt fixat.

De ramar vi har haft innan fanns inte så det fick bli en ny variant. Den var nästan identisk så det syns nästan inte att det inte är samma. Dessa var mycket lättare att jobba med. Bara små plast bitar som man vred till, så var det klart. De gamla har skruvar och allt. Usch sånt bök. Sist Bob & Jean var här så satte jag Bob i arbete och har ramade och skruvade för fulla muggar.

Det blev i alla fall jättebra!!

Nu på kvällen har ”Rickey”, Ch. Clopsville Gin Rickey gjort sin avels debut. Men hans uttryck i ögonen, så tror jag att ha tyckte att det var – Delicious!! Om mina planer går i lås med parningar och allt vad det innebär, så kommer jag garanterat ha bajs i granen i år!! Ooopss…

Nä, nu säger jag som alla andra ”rumpnissar” – Nu e det natten!!

lördag 24 september 2011

EN SÅN HÄRLIG DAG!!

Vaknade sent, fick sovmorgon idag. En sån lyx att komma upp och se att alla hundarna redan har fått frukost. Bara att sätta sig och njuta av en kopp kaffe som även det var klart!! Både tvättmaskinen och diskmaskinen var igång. Underbart höstväder ute så att dörren kan stå på glänt. Vilket gör att hundarna är på bästa humör och bara springer omkring som de vill. Ut och in jagandes varandra. Kan det bli bättre än så här på en lördags morgon!?

Per har verkligen legat i idag. Först allt han gjorde på morgonen och sedan fortsatte han att röja i sina ”bra ha saker”. Massor har nu hamnat i bilen och kommer att färdas imorgon till tippen. Så härligt att bli av med all denna skit. Jag vet inte vad han vill spara och inte så jag gick ut.

Med mig tog jag Agnes och gick ut till hundarna. Stor städade ute hos pojkarna då de pinkar in sina revir för fullt då några av våra tjejerna löper. I min iPhone hängde Agnes med och allt gick som en dans. När det var klart var det hundgårdarnas tur. Efter allt regn som har varit de sista dagarna så erkänner jag skamset att jag har varit lite lat. Men nu är det gjort. Hundarna var hack i häl vart jag än gick, sjungandes ”Don’t Go Breaking My Heart”. Om inte jag dansade så gjorde hundarna det. Vet inte om de tycke att de var roligt eller om de kanske försökte få tyst på mig.




Nu känns det verkligen som om man har gjort en massa nytta idag. Vilket gör att man med gott samvete kan ligga i soffan resten av kvällen och bara njuta. Imorgon fortsätter vi rensandet bland alla ”bra ha saker”. Tror att jag skall vara med imorgon. Kanske har jag turen att få iväg mer än som var tänkt.

fredag 23 september 2011

ALLT HAR ETT PRIS!!

När vi går till affären möts vi av ordinarie pris, extra pris, kampanj pris som 2 för 1, utförsäljning, rabatter. Ja, massor med olika priser. Vissa är väldigt dyrt och andra väldigt billigt, kanske ett litet fynd! Och man kan handla på olika sätt som, köpa kontant, öppet köp, avbetalning, med kort, på faktura eller kanske natura!!

Eller också kan vi numera sitta hemma och shoppa loss på i stort allt via internet. Vilket kan vara skönt om man inte vill gå ut i regn och rusk som vi har idag!! Man kan även få pizzan hemkörd. Till och med Systembolaget kommer börja köra med hemkört!!


Vissa köp har man länge sparat och gnetat för att få köpa. Andra är rena impulsköp som ibland blir bra med som ibland även ger en viss ågren. Vissa köp måste man bara göra för att överleva. För många är shopping en glädje och för andra en PEST!

Många av oss vill inte prata priser, vi vinner de hellre – Eller hur!



Men när det kommer till hundar och valpar. Vad är billigt och vad är dyrt? Hur skall vi sätta priser på valpar och våra hanar som vi lånar ut till varandra i aveln?

Detta är en fråga som jag ofta funderar på. Vem kan vara lite dyrare än alla andra? Och kan någon det? I så fall varför? Samma gäller de som är billigare. Varför finns det billiga valpar och att tillgå? Har deras bäst före datum gått ut? Eller är de inte av t.ex BMW kvalitet? Finns det kennlar som är NK och andra som är ÖB?

Varför kostar hundarna mer om vi exporterar än om vi säljer till en uppfödare i Sverige? Blir hunden bättre i ett annat land? Hur vet man? Men allt måste ju på något sätt ha ett pris.

Denna fråga tycker jag är lite svår. Funderar ofta på detta då jag själv har väldigt svårt att ta betalt för saker jag har eller gör. Hörde för ett tag sedan att jag tar 18.000:- för en Japanese Chin valp. Öh, vad kommer det ifrån. Jag har endast sålt en Japanese Chin och mig veterligen kostade inte den 18 laxar!

Samma gäller mina hanar, här skall jag tydligen vara väldigt dyr!! Vem är det som sätter priser egentligen? Jag vet inte om jag är varken billig eller dyr. Allt har ju som sagt ett pris!

Eller hur är detta en svår fråga.


Ska en valp vara dyrare om den har meriterade föräldrar som är undersökta enligt alla konstens regler. Eller är alla valpar lika värda? Varför är en hane ibland lite billigare än en tik? Och spelar färgen verkligen någon roll?

Våra hanar då? Lägger man på några extra hundralappar för varje titel den får eller hur gör man? Är hanhundar som ”bara” vunnit ”very good” på en utställning billigare?

Kanske en lite för stor fråga så här på en fredag när hjärnan håller på att varaner inför kommande slappe helg, jag vet inte. Men när man går här hemma med hundarna dag ut och dag in så går man samtidigt och funderar på en massa frågor. Idag ser jag en massa priser susa omkring här hemma.

Det är lönehelg och alla affärer och butiker har en massa härliga erbjudanden. Börsras och finanskriser är som bortblåst! Ha en underbar helg där ute. Men glöm inte - Allt har ett pris!!

tisdag 20 september 2011

GOTT & BLANDAT

Idag kom en kopia från ett av de senaste numren av Dog World. Så nu kan Per också skryta att han har varit med i tidningen med en Japanese Chin. Lite kul att lästa vad Mr. Andrew Brace skrev i sin artikel från Borås i somras. Han skrev såhär om Japaneserna;

”In Japanese Chins both my winners were UK imports. BOS was the male, Ch. Aranel Kenzo, who I have admired before, but this time he was beaten for BOB by Homerbrent Sawayaka who although not in full coat, simply oozed breed type and had the most beautiful head and cobby body. For the Chins I had Tiina Taulos, owner of the famous Canmoys Poodels in Finland, as a student and as we discussed this bitch I remarked to Tiina that I would wager that she had some Japanese breeding very close up in her pedigree. After judging talking to her owner I learnt that she had gone to him after Molly Coaker’s death and that she is indeed sired by a Japanese import”

Per med lilla Sawa!!
(Inte bästa bilden med tagen med min iPhone)

Har även idag varit iväg till Västra Djursjukhuset och hjärtkollat tre Cavalierer. Förra gången gick det ju si så där. Men idag var alla tre UA, så skönt!! När jag kommer hem blir jag helt matt av nerverna suttit på utsidan. På något konstigt sätt lär man sig aldrig och jag blir lika utmattad varje gång. Så ikväll blir det framåt stupat sido läge i soffan!!

När man väl är där så funderar jag alltid på vem som skall upp på bordet först. Precis som om någon konstig strategi skulle hjälpa om vem man kollar först och vem som kollas sist. Resultatet blir ju samma oavsett, eller hur!!?

Nu kan i alla fall lille ”Rickey”, CH & JWW-10 Clopsville Gin Rickey snart göra debut i aveln. Även flickorna ”Poppy”, Rosscrea Simply Red & ”Sara”, Vouges Upsadaisy var UA! Hum – dags att börja med det berömda ordet – Planera!!

Nä, nu börjar det lukta mat i huset. Jag är as hungrig – Dags att äta!!!

måndag 19 september 2011

HELGEN!

Vår helg har varit lugn. Bara varit hemma och njutit av att vara hemma en helg! Nästan lite skönt nu när utställningarna varvar ner och inte är varje helg.

Vi har fått gjort massor och egentligen inget. Bara städat, fixat, kört skit till tippen mm.

Har även suttit i helgen och skissat på de annonser som skall in i kommande årsböcker. Vanligtvis är jag alltid ute i sista sekund och brukar få maila och fråga om det går bra om jag skickar in mina annonser efter deadline. Men i år tänkte jag vara Peter duktig och vara klar åtminstone en dag före deadline. Vi får se hur det blir med det. Har än så länge bara suttit och letat upp all fakta och vad som kan vara med och inte. Vilka bilder som ser OK ut mm.

Fick en bild från Norge på ”Gunter”, Ch. Vouges Yellow Pages häromdagen då han fyllde 12 år. Jättekul att få bilder och samtidigt följa sina hundar oavsett var de bor. Grattis Gunter!!

CH. VOUGES YELLOW PAGES
(Ch. Hackensack Torrancroy – Vouges Kassandra)

Nä, nu skall jag ta mig i kragen och gå och bada åtminstone 3 hundar!!

fredag 16 september 2011

EKET & SOFIERO!

Fredag idag igen. Jag vet inte men jag tycker nog att veckorna går lite väl fort just nu. Denna helg blir för oss en hemma helg men fredagsmys och allt vad det innebär. Utställningarna blir färre och färre. Även om det är Högbo i helgen, men vi skall inte dit!!

Förra helgen var det utställningar runt och i Helsingborg. Första dagen var det SDHK som hade sin utställning strax utanför metropolen, Örkelljunga.

Domare för dagen var Dr. David Flynn från Nord Irland. En skojfrisk domare med många idéer. Så många som 18 Japaneser var anmälda men det var nog bara hälften som dök upp! Själva hade vi anmält våra 3 valpar men vi beslutade kvällen innan att inte ta med dem då det bara hade blivit stressigt. Så vi la vår fokus på de äldre! Våra valpar har all tid i världen att springa på utställningar. Så "Charlie" (nedan) med systrar får följa med mera näsa år!!


Vouges Roiyaru Iyoku – ”Charlie”

Mr. Flynn valde ”Viktor”, Vouges Roiyaru Toriko till Bästa Hane och BIR. Han fick ju då givetvis ytterligare ett cert. ”Kenzo”, Ch. Aranel Kenzo fick stå som 2a Bästa Hane och ”BuBu”, Ch. Homerbrent Asobu blev dagens Bästa Veteran och slutade som 4a Bästa Hane.

När det var dags för våra tjejer så blev det lite struligt. Men det blev bra i slutänden ändå. ”Kiki”, Ch. Homerbrent Chinki var 2a i Championklassen men avancerade och blev tillslut Bästa Tik. ”Sawa”, Ch. Homerbrent Sawayaka som vann Championklassen blev då 2a Bästa Tik. Och slutligen lilla ”Greta”, Vouges Roiyaru Naiki hon fick cert och blev 3a Bästa Tik.


BIR – Vouges Roiyaru Toriko & BIM – Ch. Homerbrent Chinki

Vi var färdiga så tidigt på dagen då Mr. Flynn dömde sina hundar på löpande band. Vi satt och dividerade om vi skulle stanna till finalerna eller inte. Vi hade ju ändå ett gäng som skulle in som; Bästa Junior, Bästa Unghund, Bästa Veteran & slutligen BIR till BIS:et.

Men vi åkte hem. Mest för att vi åkte fram och tillbaka. Plus att det var ju Sofiero dagen efter så det skulle bli ytterligare en resa. Kanske lite dåligt att inte stanna till finalerna när man har vunnit. Egentligen ska man kanske representera sin ras. Men ibland orkar man bara inte med….

Vi hade ett toppen utställnings väder på utställningen i Eket. Men jag hade inte så mycket kläder med mig då det hade sagts dagen innan att det skulle bli fint och varmt. Men för hundarna var det toppen.

Så på söndagen laddade jag med VARMA kläder. På morgonen här hemma så åskade och blixtrade och regnet fullkomlig öste ner. Min första tanke när jag kom upp och tog en kopp kaffe var; - Äsch, vi skiter i detta och går och lägger oss igen. Per tänkte nog samma tanke men ingen av oss sa något så vi åkte ändå.

Väl framme i Helsingborg och Sofiero så var det strålande väder. Och varmt som attan och där gick jag påpaltad i en tjock tröja och typ hög krage a la polo. Vi hade en ca 55-60 hundar innan oss i ringen så vi behövde inte vara där så tidigt.

Denna utställning var lika ”wierd” men på ett annat sätt. Återigen blev ”Viktor”, Vouges Roiyaru Toriko Bästa Hane med Cert. Men han blev för dagen BIM. ”Kenzo”, Ch. Aranel Kenzo var 2a Bästa Hane och vår Old Man ”BuBu”, Ch. Homerbrent Asobu var Bästa Veteran. Han fick inget CK då han var ”För kort” i ryggen. Nu har ”BuBu” gjort sitt när det kommer till utställningar och kommer i fortsättningen gå här hemma och njuta av sin pension!

Idag var det istället tjejernas tur. ”Sawa”, Ch. Homerbrent Sawayaka var Bästa Tik & BIR. ”Kiki”, Ch. Homerbrent Chinki var 2a Bästa Tik och lilla ”Greta”, Vouges Roiyaru Naiki var 3a Bästa Tik med cert.

Vi visade som vanligt bara Japaneser och inga Cavalierer då vi har en liten paus. Men stort grattis till Camilla & Vouges Yossip som fick sitt andra cert. Nu är det "bara" ett kvar!!

Vi fick underliga kritiker på våra hundar. Jag skall inte klaga för vi vann ju allt men… Det händer allt som oftast att man på Japanesen får nedslag på saker som är deras ras detaljer. Japanesen är inte en allround hund som ser ut och är byggd som många andra raser. Vissa delar har de nästan tvärtemot mångfalden av rashundar. Så vad säger man när man får t. ex denna rad i sin kritik.

Citat; ”Ganska bra uttryck men visar en del ögonvita” eller ”Bra kors och svansansättning men ngt platt svans” eller ”för kort i ryggen” eller ”Skuldran kunde vara bättre tillbakalagd” eller varför inte ”Står ngt fransyskt”. Ni som har Japaneser förstår nog vad jag menar.

Nä, nu skall jag ta helg & bara njuta. Lycka till säger jag till er som skall ställa ut i helgen.

torsdag 15 september 2011

THE SHOW MUST GO ON……

Först vill jag börja med att tacka alla som har ringt, skickat både mail och mess via Facebook & annat angående ”Jackson”. Känns skönt att veta att det finns människor där ute som förstår vår situation och förlust i vår avel.

Ch. Vouges Invincible

När man läser vissa av kommentarerna på Facebook så ser det ut och känns nästan som om ”Jackson” har gått bort. Vilket givetvis inte är fallet. Han springer med oss här hemma. Ser ut precis som vanligt och beter sig precis som vanligt. Han kommer med all säkerhet göra så i många år framöver. Vilket givetvis är en tröst i allt som har hänt. Men tack igen för alla era gulliga kommentarer.

Visst vaknar man till när något sådant här händer. Man reagerar och tänker – Maj Gaad, detta kan drabba vem som helst, när som helst. Ingen av oss går säkra oavsett hur noga vi är när vi avlar. Detta gör att jag faktiskt ibland blir lite orolig när många utav oss tar så lätt på detta med hunduppfödning. Vi är inga gudar. Det är levande varelser vi skapar. Eller hur!?

Men OK, dags att ta på boxhandskarna igen och gå vidare. ”The Show Must Go On” som man säger. Redan igår var jag på det igen och bokade in tre andra hundar som i nästa vecka skall kolla sina hjärtan. Lika bra att köra på, eller hur?

Det är ingen idé att hänga läpp eller packa ihop och ge upp. Nä, - ”positiv thinking”. Med fakta i handen kan man i alla fall försöka göra allt bättre. Man lägger den faktan och informationen bak i huvudet och tänker till en och annan gång, nästa gång man gör en kombination. Utan fakta på både det positiva som negativa så är det ju lite svårt att gå vidare.

En av våra Cavalier tjejer är nu parad. En till löper och jag säger som i TV reklamen – Jag har bestämt mig!! Jag kör på. Jag ser med spänning framemot vad detta kan bli!!


Ch. Rosscrea Free Loader

Samtidigt som min hjärna jobbar och bearbetar det tråkiga beskedet om ”Jackson” så får man höra att det pratas illa om min lille ”Frankie”, Ch. Rosscrea Free Loader. Varför??

Samtidigt som man tar åt sig & blir ledsen, så orkar man på något sätt inte bry sig längre. Är så trött på den svenska jantelagen (se nedan) men ”The Show Must Go On”, eller hur!! Jag vet vad jag har och inte. Det ser jag som en styrka. Jag är mega stolt och kommer fortsätta vara det, så är det bara!!

Ordet respekt tycker jag är ett underbart ord. Borde användas mer i många sammanhang inom hundvärlden. Eller hur?

-----------

Kuriosa: Jantelagen

Jantelagen är en uppdiktad lag formulerad av Aksel Sandemose i boken En flykting korsar sitt spår (1933). Aksel Sandemose skrev på norska, men växte upp i danska Nykøbing Mors, en stad han i boken kallade Jante, därav namnet "Jantelagen".

Jantelagen formulerar i ord den oskrivna lag, som säger att man inte får sticka upp och tro att man är bättre än andra på något sätt. Jantelagen kopplas till kulturen på många platser i Skandinavien. Motsvarande fenomen finns emellertid på många platser i världen. På engelska används uttrycket "Tall poppy syndrome" som betyder att någon som åstadkommit något positivt inte erkänns för att folk inte tycker vederbörande är värd det.

1. Du skall inte tro att du är något.
2. Du skall inte tro att du är lika god som vi.
3. Du skall inte tro att du är klokare än vi.
4. Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
5. Du skall inte tro att du vet mer än vi.
6. Du skall inte tro att du är förmer än vi.
7. Du skall inte tro att du duger till något.
8. Du skall inte skratta åt oss.
9. Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
10. Du skall inte tro att du kan lära oss något.

I boken tillfogas senare ett elfte bud, som brukar kallas ”Jantelagens strafflag”. Den är formulerad som en fråga och lyder:

11. Tror du inte att vi vet något om dig?

Användningen av strafflagen beskrivs bäst genom ett citat: ”Den enda fras som utgör Jantes strafflag, var således mycket innehållsrik. Den omfattade allt, och så måste den också vara skriven, för absolut ingenting var tillåtet. Den var också utformad som en anklagelse, med alla slags ospecificerad brott i utsikt. Dessutom var den, allt efter tonfallet, lämplig för utpressning och förledelse till brott, och den kunde också vara det bästa försvarsmedlet.

- Ur kapitlet; Du tror kanske inte att jag vet någonting om dig

onsdag 14 september 2011

DET BLÅSER OCH STORMAR

Tittar man ute just nu så märker man tydligt att det är höst som det blåser och stormar. Till och med i vissa bloggar har det stormat den sista tiden. Vet inte om det beror på hösten eller om folk i allmänhet bara har mer tid till att blogga kanske.

Tyvärr blåser det inte bara ute, utan även inne i ”Jacksons”, Ch. Vouges Invincible’s hjärta. Jag måste erkänna att jag fortfarande känner mig både förtvivlad, förvirrad, ledsen och låg över att han nu har ett biljud på hjärtat. Mest ledsen är nog ändå Per, då ”Jackson” faktiskt är hans lilla vovve.

För oss avelsmässigt är det en STOR förlust. Men samtidigt så måste jag säga att det inte bara är vår personliga förlust. Jag tycker ärligt att det är en stor förslut för rasen. ”Jackson” är på något sätt en ”ambassadör” för de helfärgade. Som toppvinnande helfärgade Cavalier 3 år i rad och en av de toppvinnande hanarna & Cavaliererna de senaste åren.

Samtidigt måste jag säga att jag är JÄVLIGT stolt över mig själv. Mest för att jag har varit så hård med att låna ut våra hanar på senare tid. Ingen av våra hanar har lånats ut innan de är 4 år. Detta har ju nu resulterat i att ”Jackson” endast har en kull valpar på tre stycken efter sig i Sverige. Han har inte som många andra hanar 20 kullar på ett år, eller innan de ens har hunnit bli 4 år. Detta gör ju på något sätt att det inte är någon fara på färde.

Detta med hunduppfödning handlar inte om att synas mest. Att vinna mest. Att tjäna mest att vara bäst. Nä, för mig handlar det om att ta ansvar. Ett ansvar som jag verkligen tycker att jag tar och har tagit. Detta har gjort att jag inte på något sätt känner mig orolig över att ”Jackson” har fått ett biljud. En början till blåsljud, alltså – grad 1.

När jag var i väg till veterinären igår hade jag även med hans mamma ”Ruth”, Ch. Vouges Ruthie. Hon är ju nu lite över 6,5 år. Hon var UA, vilket känns skönt måste jag säga. De tre valpar som finns efter ”Jackson” har nu fått informationen och jag hoppas, kan bara hoppas att denna information tas på rätt sätt. Finns ju som vi alla vet, människor som alltid skall spekulera i allt.

För mig känns detta helt rätt att gå ut med denna information i bloggen om ”Jackson” och hans nuvarande status. Jag skäms verkligen inte och jag har absolut inget att dölja. Bättre att det kommer ifrån mig och INGEN annan. Snart kommer hans nya intyg även att synas på SKK’s hunddata.

Jag hoppas nu att ni tycker som jag och att detta inte behöver spekuleras i och att ni inte ringer runt till de personer som har släktingar till ”Jackson” och ifrågasätter de ägarna vad de nu skall göra med sina hundar i framtiden. De hundarna är faktiskt friska, det är ”Jackson” som tyvärr har fått ett biljud och INGEN annan.

Att blogga om något sådant här är kanske ”vågligt”. Så det enda jag hoppas på nu är att detta tas emot på rätt sätt och också en liten gnutta – Respekt!!

Per med sin lille "Jackson"

måndag 12 september 2011

FINA FLICKOR!!

"Noomi" & "Kissie" är resultatet av kombinationen mellan "BuBu", Ch. Homerbrent Asobu och "Betty", Homerbrent Betsu. Jag måste säga att jag är mer än nöjd. Alla fyra valparna i denna kullen är bara helt underbara. Dessa två små flickor är inte bara vackra att se på utan de är väldigt trevliga att leva med också!!

Pojkarna "Charlie" & "Chaplin" får vi presentera vid ett annat tillfälle. Att fota hundar är inte riktigt min grej och absolut inte Pers. Blir alltid en och annan diskussion är vi skall fota hundar. Nåväl, nedan är resultatet. Det är så svårt att få fram genom kameran det ögat ser. Kanske inte det bästa men man kan i alla fall se lite hur de ser ut idag när de är 7 månader och närmar sig åtta.

Dags att börja planera lite inför vintern då Jappe flickorna skall börja löpa igen. Jätte spännande tycker jag. Vem skall paras och med vem? Skall jag försöka göra om en "Greta" eller skall jag göra något nytt? Kommer "Betty's" syster "Kiki" ge lika fina valpar? Lilla "Sawa", vem av pojkarna passar henne bäst?

Jag känner mig väldigt lyckligt lottad att jag har fått denna möjligheten att få så fina Japanese Chins att börja med. Ibland får jag nypa mig i armen och verkligen förstå att detta är sant. Är så himla stolt över dem alla. Har så många att tacka för att jag har den chansen jag har i dag att jobba vidare med denna underbara ras. Men jag tror att de flesta har samma känsla för sina hundar man har hemma, oavsett ras. För vi jobbar ju alla med det vi själva tror på. - Right?

Jag gillar verkligen detta med att sitta och fundera och planera. Så vem vet, kanske kommer det bli nya fina valpar att fota framåt vårkanten!!


VOUGES ROIYARU NOZOMI - "Noomi"

VOUGES ROIYARU NOZOMI - "Noomi"

VOUGES ROIYARU DEZAIA - "Kissie"

VOUGES ROIYARU DEZAIA - "Kissie"

fredag 9 september 2011

DOFTER!

En av mina fobier är dofter som inte är så goda, om jag uttrycker mig snällt. Får lite smått panik när nu hösten kommer och regnet ger mig den där blöta hund doften i hela huset. Detta gör att jag badar, badar & badar hundar så att de inte luktar hund eller som en gammal äcklig disktrasa som har legat på diskbänken alldeles för länge. URK…

Jag har lidit av städ mani men har lite släppt det efter alla år som har gått med hundar i huset. Men det får fortfarande inte lukta illa. Tacka gud att det finns skurmedel som luktar gott. Men även dessa måste jag byta ut flera gånger i veckan för bara efter en användning så tycker jag på något sätt att det luktar hundpiss ändå. Så i tvättstugan står flaskorna upp radade och jag väljer en ny varje dag. Känns bättre så, känns också som om det blir renare så!

Tackar gör jag också för att det finns doftljus. Dessa eliminerar också de dofter jag på något sätt får för mig att jag känner. Jag tänder inte bara ETT varje kväll. Nä det blir MASSOR. Men så luktar det också gott efter några minuter.

Något annat jag ibland använder om jag snabbt måste få bort dessa äckliga dofter som gör att jag håller på att kräkas är. Rums spray!! Luktar kanske inte alltid så gott men det är faktiskt bättre än inget. Toaletterna är givetvis preppade med diverse lukta gott grejer som finns.

Garderoberna har också en form av doftstenar som gör så att kläder eller sängkläder inte luktar unket eller gammalt och instängt. Inte för att det är någon risk för jag har även tvätt mani. Tvättar ALLT efter bara en användning och då i massor av sköljmedel så att det luktar gott efteråt!! När jag står där så säger det bara klunk, klunk i flaskan och jag tänker för mig själv – Hoppsan, där blev det mycket!!




Sedan inte att glömma så har ju faktiskt Chris Christensen en fantastisk produkt som heter ”Miracle Air”. Har kommit på att jag inte kan leva utan denna. En alltiallo produkt som tar bort ofräscha dofter utan att lukta något speciellt själv. Den Eliminerar alla organiska oönskade lukter. Man kan spraya den i stort sett överallt då den är 100% naturlig och ofarlig för våra djur. Jag använder den överallt, på hundarnas bäddar, i bilen om den luktar instängd. Eller bara rätt ut i luften om matoset hänger som en smogg i köket.

Ibland gör jag som Maria Montazami. Jag städar eller vad jag nu gör för att få bort dofter sedan går jag ut, stänger dörren och går sedan in igen för att känna hur det luktar. Då säger jag för mig själv – Maj Gaad, it smells so fresch in this house!!

När Per var i New York som hade han med sig en massa underbara kläder från Abercrombie & Fitch. Vad han mer hade med sig var en parfym. Vad passar inte mig bättre än goda dofter. Har ett skåp fyllt av parfymer, men denna Abercrombie & Fitch parfymen som heter ”Fierce” hamnar överst på min hylla just nu för det blev min favvis direkt. Om du inte har den leta upp den och testa. Lovar den kommer då även hamna på er hylla där hemma.


BIKTFADER!?

Jag vet inte riktigt egentligen vad som pågår. Men på något konstigt sätt blir jag indragen i andras diskussioner och har på något sätt jag blivit en form av biktfader. Det både rings och mailas om ditten och datten. Den sa si och jag sa så!!

Det börjar bli kö....

/Pax vobiscum

torsdag 8 september 2011

HÖSTEN ÄR HÄR!

Usch vad jag ogillar att hösten kommer med stormsteg, bokstavligt talat!! Det både regnar och blåser/stormar om vartannat. Hatar när det blir kallt, rått och ruskigt. Hundarna verkar inte heller gilla att det regnar & blåser!! Nä, jag måste redan nu erkänna att jag längtar till våren/sommaren 2012. Jag behöver inte ha 30 grader i skuggan men jag vill ha det lite torrt och rent. Inte en massa äckliga blöta löv som ligger överallt och som dessutom följer med hundarna in.

Fast tittar jag ut just nu så är det faktiskt hux flux sol… Men det är ändå kallt och lite ruggigt.

Det positiva i att höst och vintern kommer i antågande är att man får utan att ha dåligt samvete ligga i soffan under en skön filt med tända ljus och bara njuta!! Det är nu det är farligt med att lägga på några extra kilon. För ligger man så och gluttar på film, så kommer lätt suget att ha något att snaska på!!

Det andra med att hösten kommer är att det kommer en massa nya fina höstkläder att shoppa loss på. Har spanat in det mesta som kommer i Panos Emporio’s höstkollektion. Har två par chions från vårens kollektion, de sitter som en smäck. Som ett andra skinn. Nu verkar det komma en ny uppdaterad upplaga inför hösten. Kommer i flera härliga färger, vilket kommer göra det svårt att välja. Har även sett andra kläder som verkar helmysiga så vem vet. Hösten kanske kan bli mysig ändå!!

Det är i alla fall en liten tröst i rusket, eller hur?

onsdag 7 september 2011

KUNGSBACKA-POSTEN

Den 11 augusti I år fick jag besök av en underbar och härlig reporter/fotograf från Kungsbacka-Posten. Hon ville göra ett reportage om mig och mina hundar. Ett reportage som de har om olika människor och deras vardag, hobby eller yrke varje vecka – ”Vi är Kungsbackabor”.


Några dagar innan ringde hon och frågade om jag möjligtvis var intresserad av att ställa upp då hon tyckte det var dags att visa upp en hunduppfödare. Min första tanke var att – Nä, vad är detta. Jag bad henne återkomma då jag hade fullt upp med att förbereda oss inför 3-dagars utställningen I Ransäter.

Måndagen efter ringde hon igen och jag sa – OK. Sagt och gjort in kommer hon med ett sprudlande leende och hade massor med idéer om hur detta skulle se ut och gå till. Jag hade ingen aning om vad som väntade utan trodde I min enfald att detta tar väl en timme eller nått. Sen är det klart. - Maj Gaad, det tog nästan hela dan.

Hon visade mig bilder och tidningar på tidigare reportage och började spåna på hur detta med hundar skulle se ut. Repotagen var jätte fina. Massor med färg, då hon gillade att ha mycket färg med I sina artiklar. Själv måste jag säga att hon var en så positiv och färgglad människa, så färg passade liksom henne.

På bordet I vardagsrummet låg alla Ransäter rosetter slängda I en hög då vi knappt hunnit få ordning på allt efter den resan. Hon föreslog att vi skulle göra något av rosetterna då det var mycket färg på dessa. Att vi valde att ha Japaneser med på bilden var för henne självklart då de inte är lika vanliga som Cavalierer. Men det är ju inte så mycket färg på dem, svart & vitt var ju inte hennes melodi direkt.

Sagt och gjort hon började rota med rosetterna och tillslut fick jag hämta flera som låg nerpackade I en kartong för att vi skulle kunna göra en färgglad bakgrund. Min första tanke var – Men, är inte detta lite väl skrytigt. Som svar fick jag – NÄ, varför då. Du har ju vunnit dessa med dina hundar. Hon fick även syn på en gammal pokal. – Denna måste vi ha med, säger hon. Varpå jag får dra fram ett gäng dammiga pokaler till. Hon ställer sig på behörigt avstånd och bara flinar när jag gör mitt bästa för att damma av dessa.

Sedan var det bara att sätta sig och ”posa”, vilket jag tyckte var väldigt jobbigt. Men hennes kamera smattrade på och hon bara tjöt av glädje – FASEN vad detta blir bra!!

Jag litade på henne och försökte koncentrera mig på min uppgift. Att se glad ut och att försöka ha hoppade glada hundar runt mig. I varje hand hade jag en köttbulle för att få hundarnas uppmärksamhet.

Efteråt säger hon att hon lovar att hon skall välja ut en bild där jag ser bra ut. Jag säger till henne att - Skit I mig, jag har botox I pannan så bättre än så här blir det inte. Välj en bild där mina hundar ser bra ut. Hon vek sig av skratt. Tillslut fick hon fram att – Jag lovar detta kommer att bli toppen, promise!!

Nedan ser ni resultatet. En helsida I Kungsbacka-Posten. Plus en liten blänkare på första sidan. Jag måste säga att detta var en kul grej. Lite gulligt var det att ”Cattis” fick vara med på första sidan och sedan på helsidan fick hon också vara med. Ser ni henne bland alla Japaneserna?

En annorlunda dag var det för mig I alla fall. Nu väntar jag på att tidningen Vogue skall höra av sig, eller hur?!!

tisdag 6 september 2011

VÅGLIGT

Vågligt, ja det ordet valde Maria Montazami att använda igår i serien Hollywood Fruar.

Så jag säger såhär idag; - Ibland är det vågligt att blogga. Ibland är det vitt och ibland svart. Så svart att man nästan inte ser vad det står!!

Klart att man bloggar för att man känner att man har något man vill säga, eller att dela med sig av. Men idag har jag inte så mycket att säga egentligen. Bloggar man vill man givetvis att någon skall reagera, vad är vitsen annars? Men man vill ju då självklart att folk skall reagera positivt och inte göra sin egen tolkning och se blogginlägget som något negativt. Kanske för att folk ska få en och annan tankeställare. Eller kanske bloggar man bara för att man vill visa att man är människa och har då givetvis också känslor och tankar som alla andra. Men som bloggare är det svårt att veta hur det man skriver skall tas.

Idag har jag bara städat. Så tråkigt att skriva om så vi hoppar det. Jens har sovit över hemma och Anton & Johanna har kommit hem såååå bruna efter sin sol semester. Åh, när är det min tur att åka iväg och dricka paraply drinkar och bara vara!

Idag samtidigt som jag städat så har jag poppat 90-tal musik i min iPhone. Så skönt att bara får svänga loss med damsugaren och känna sig - FRI!!

Idag blåser det som bara den här i Kungsbacka. Längtar redan tillbaka till våren och sommaren. Så att jag kan få tillbaka den där ”Springit” känslan…….

La Cream på er!!



måndag 5 september 2011

HUNDAR INTE PRATA!!

Helgen som varit har varit riktigt bra. Lugn, så lugn att vi bara har lufsat omkring här hemma i mjukisbrallor och fått gjort allt och egentligen inget. Skönt att bara få vara hemma en helg då och då.

Fredagen började med att jag blev lite påhoppad och ifrågasatt på Facebook efter att jag hade bloggat om ”- Vem bestämmer; - Egentligen?” Det konstiga i det hela var att personen sedan bloggade själv. Då om mobbing och åtgärder. Diverse punkter radades upp med förslag på hur vi hunduppfödare emellan skall/borde bete oss. Men asså shiiit, detta rimmar lite illa för mig. Men OK, mobbing behöver kanske inte alltid betyda mobbing utan att vi kanske bara har olika åsikter om diverse ting. Vad vet jag!!

Senare på dagen kom Per hem från jobbet med en massa fredagsmys. Det mesta bestod av godis, glass och bara sådant som är onyttigt. Hum – dags att börja tänka på fredagsmys formen. Några sådana här fredagar till och jag får köpa en ny garderob.



Med sig hade han också en DVD box med TV serien ”The Event”. Vi slängde oss i soffan och kollade avsnitt 1. – Spännande!! Vi var ju då givetvis tvungna att se avsnitt 2. Ja, sedan fortsatte det så… vi kunde inte slita oss. Det är det värsta med dessa boxar att man har svårt med att sluta titta. Man vet ju med sig att man har ett avsitt till och då vill man ju veta vad som händer. För alla avsitt slutar ju på ett sätt så att man måste se mer.

Lördags morgonen var seg, vi tog oss en sovmorgon och trampade sedan igång oss sakta men säkert. Per packade en massa Chris Christensen produkter som var beställda och jag gick ut för att elda skräp, jag älskar att elda. Så härligt att se när skiten bara brinner upp och blir ett grått damm.

Hade köpt en massa så grejer på IKEA så jag såg även till att fixa med dessa då jag hade tänkt hinna med att fixa våra garderober. Men helgen består bara av två dagar så detta hanns inte med. Men jag fick i alla fall upp kläderna på klädhästen. Så nu hoppas jag på att få lite dötid så att jag kan ta itu med detta.


Vi hade även köpt nya toaringar och att få på dessa på holken var inte riktigt lika lätt som beskrivningen sa. Men fan den som ger sig. Nu kan toan intas, något upphottad i silver!! De gamla slitna hamnade på den brinnande elden och det var första gången jag eldade en sådan. - Hahahaha…..Lördagen gick väldigt fort, på kvällen fortsatte vi givetvis på ”The Event”.

En annan sak som jag tänkte på i helgen när det kommer till att rensa är, Facebook. Jag måste verkligen sätta mig någon dag och gå igenom min vänlista. Jag fattar inte varför vuxna människor skaffar en Facebook sida till sina hundar. Själv tycker jag detta är väldigt pinsamt. Dessa hundar skriver bl.a. – Idag har jag och min mamma varit ute i parken. Jag jagade fjärliar…bla…bla…

- Herregud, kom hit och rensa min garderob eller kom och klipp min gräsmatta istället för och sitt och lek att din hund kan prata och skriva. Såg en konversation igår kväll mellan två hundar så bara var pinsammare än pinsamt. Den ena hunden skrev att den hade hamnat i sitt fängelse gjort av plast. (alltså en hundbur) Detta för att hans mamma skulle på fest. Den andra hunden svarade med att han skulle ringa och be om hjälp. Öh?? Sedan fortsatte det så… Nä, dags för mig att använda delete knappen tror jag!!

Söndags morgonen var lika seg. Inte uppe med tuppen precis men tillslut kom vi igång. Rensade ur ett rum som har blivit ståendes med en massa skit i. Detta rum skall nu snyggas till och allt som är där inne skall i stort sett bort. Rummet har stått ett tag så där inne kan man hitta massor med saker från stenåldern. Som tillexempel en fax. - Herregud, vem använder fax idag, 2011. Två mega stora tjock TV apparater fanns där också. Varför har vi sparat på sådant här?? Ja, ni får fråga ”bra att ha Per”. Nu skall skiten till tippen tillsammans med en massa gamla datatillbehör, en säng mm. Så härligt när man känner att något händer och att det börjar bli resultat.

Söndagen blev väldigt varm och jag kom plötsligt på att kanske är det dags att rensa våra stuprör. Regnade det ute så fullkomligt forsade det ur dem både på längden & tvären. Det hade till och med börjat växa en massa grönt ur dem. Såg nästan ut som om vi hade hängt balkonglådorna lite väl högt upp i år.


Per är livrädd för höjder, så jag började med att klättra upp. Kan inte påstå att jag gillar att klättra jag heller. Speciellt inte om stegen inte riktigt räcker så att Per får stå nedanför och hålla i den. Jag tog en del och Per fortsatte sedan med resten. Han trotsade sin rädsla med höjder, men sagt och gjort, nu är rännorna tomma, rena & fina. Så nu kan det regna hur mycket det vill. Vilket det verkligen gör idag.

Per jobbade också på söndagen med att hänga upp en TV i taket på vid vår sänggavel. Så vad var bättre än att avsluta söndagen med några avsitt med ”The Event” i sängen!!

Idag är det måndag igen och en ny vecka har startat. Idag får ”Teddy”, Ch. Vouges Charlatan dam besök. Så jag får nog avsluta här och gå och se till att han ser okej ut när han nu får dambesök!!

Kanske kommer jag senare blogga om dialogen mellan ”Teddy” och hans date. Kanske göra en intervju. Men bara kanske…. – Hundar inte prata!!

fredag 2 september 2011

GODA RÅD KAN BLI DYRA!!

Häromdagen så fick jag ett telefonsamtal där en person i fråga ville ha diverse råd. Jag ställde givetvis upp och försökte ge dessa råd så gott jag kunde och utgick då självklart från mig själv. Kan ju inte göra något annat.

Visst jag ifrågasatte vissa bitar mest för att då kunna råda denna person. Personen i fråga hade flera olika saker som denne ville diskutera. Jag försökte givetvis mitt allra bästa!!

Men vad händer – Jo, det surras runt, förvrängs och ändras. Mina råd har nu vänts mot mig och allt bara för att personen i fråga själv hade kommit i kläm på flera punkter, så nu är jag den ONDA!! Tänk att dina problem plötsligt blev mina – Hur gick det till??

Jag ringde INTE dig, DU ringde mig. Jag skulle aldrig ringa upp dig och ifrågasätta vad du håller på med. Vad du gör och sysslar är ditt ansvar. Men du ringde mig och jag försökte hjälpa dig, med mina råd och utifrån mina erfarenheter.

Jag förstår så här i efterhand inte varför du ringde mig överhuvudtaget. Om du inte var beredd på att höra på hur jag såg på dina ”problem” så tycker jag i fortsättningen att du skall ringa någon som inte är riktigt lika ärlig utan någon som kanske kan ljuga lite för dig och kanske försköna sanningen.

Om vi säger så här, jag är inte direkt förvånad. Det skall i stort sett alltid spekuleras och förvrängas. Det tog bara ett samtal senare och ett öra för att allt skulle bli fel. Jag står för vad jag har sagt och vad jag tycker. Sen att inte hela sanningen sägs utan bara vissa valda delar är inte mitt problem.

Önskar dig ändå all lycka, och hoppas verkligen ärligt av hela mitt hjärta att allt löser sig till det bästa för både dig och dina hundar i framtiden!!
Säger det igen;
– MAJ GAAD!!

TGIF!!

VEM BESTÄMMER, - EGENTLIGEN?

Så här på fredags förmiddagen så sitter jag med mitt kaffe och funderar på vem som bestämmer över mina hundar egentligen!?

Jag har förstått att mina hundar bestämmer över mig. För de får alltid som de vill och får de inte det så gör de som de vill ändå. Men jag försöker styra lilla ”Cattis & Co”. Så gott det går!

Nu är inte ”Cattis” någon jobbig liten hund, Nä, hon är hur enkel och gullig som helst. Hon är inte så gammal ännu men hon beter sig som om hon vore en äldre och klok gammal hund. Hon har många ögon på sig. Gör hon något bus så kommer någon av de andra och ”tjallar” direkt. Eller så märker man att det är något på gång då det blir så där mystiskt tyst.

” -Jag ser dig! ”

Att ha ögon på sig är ju då bra. För då kan jag tillrättavisa lilla ”Cattis” om hon gör fel. Men om jag får ögonen på mig så kan det för all del också vara bra men ibland känns det inte som om det är jag som bestämmer över mina hundar. Det är någon annan, då undrar jag vem?

Det spekuleras i vilka jag skall para i framtiden och då givetvis med vem. Det skall också gärna diskuteras om hur många jag skall para. Det stannar ju inte där utan det skall ju också räknas ut hur många valpar det då kan tänkas bli. 1+1=2 x 5 = ? Och hur skall jag bli av med alla och hur många jag tänker spara. Vem tänker jag säja till och kommer jag kanske sälja någon utomlands.

Andra stunden så lägger sig ”folk” i vilka hundar jag ställer ut. Hur många jag ställer ut på varje utställning och vilka utställningar jag skall på. Det funderas också på hur mycket pengar jag lägger ut på mina hundar och deras utställningar. Hur har jag råd??

Det funderas på hur många hundar jag har. Kari och jag kom på häromdagen att från och med nu så kommer vi båda att säga – 12! Förstår inte riktigt detta intresse. Mina hundar har det toppen – Hur mår dina?

Det funderas också på om jag skall annonsera i diverse hund tidningar eller inte. Vem skall vara med i annonsen och hur många sidor kommer jag att ha.

Givetvis så kollas hunddatan, mest för att se om jag har några giltiga intyg på mina hundar eller inte. Saknas något, ja… då skall det återigen spekuleras om hunden i fråga inte är OK eller vad det är som gör att det inte finns några intyg.

Sedan har vi detta med mina hanhundar. Lånar jag ut dem eller inte. Om jag gör det, vem får då låna? Om vi säger så här, det går ju inte låna dem om man inte frågar. Eller hur? Det kan till och med diskuteras om en tikägare kommer hit och parar, skall jag då ha valparna här. Blir det då min kull - ÖH??

Varför säljer jag hund till den eller den. Hur kan jag låna ut min hane till dem och deras tik?
Det på något sätt även bestäms vilka av mina hundar som skall gå i avel och inte. De vet mer om mina hundar och bakomvarande linjer än jag själv. Vilka som t.ex. är dominanta black&tans och inte!

Japanese Chin vs. Cavalier King Charles Spaniel. Varför ställer jag bara ut Japaneser och inte mina Cavalierer i år. Ska jag då sluta med Cavalierer? Om jag nu mot all förmodan skulle sluta skall jag då sälja dem, till vem?

Detta bara fortsätter om och om igen. Jag vet att jag inte är ensam om att ha ögonen på mig men vem bestämmer över mina hundar, - egentligen?

Jag vill här och nu berätta att det är faktiskt jag som bestämmer över mina hundar (även om de tror att de bestämmer över mig) jag tar intyg när jag har lust för det. Jag tar med mig de hundar jag vill på utställningar och givetvis bestämmer jag hur många jag tar med mig. Det är min plånbok jag använder och inte din. Och jag parar mina hundar när jag vill och med vem jag vill och jag lovar att hålla mig till de regler som finns. Don’t worry!

Känner jag att jag vill ha en annons i någon hundblaska, ja då skickar jag in en sådan.

Jag har aldrig riktigt förstått hur människor kan ha så mycket tid över så att de behöver hålla koll på fler än sig själva. Jag har heller aldrig riktigt förstått vad det är som gör att just DU känner att du har någon sorts plikt att hålla koll på mig eller andra. Detta underbara fenomen inom hundvärlden drabbar givetvis inte bara mig. Jag vet att många med mig ibland känner glödande ögon i ryggen. Vem har utsett dig till att vara min/vår mamma?

Det roliga i det hela är att många av dessa ögon inte gör ett skit av detta själva. Kanske är det dags att se om sitt eget hus istället för mitt!? Jag får väl kanske tacka för er omtanke. Men snälla ”Hoppa av min rygg”, låt mig sköta mitt . Allt blir lättare för både dig och mig. Du får ju inte direkt någon lön för allt det jobb du lägger ner på att hålla koll på mig eller andra.

- Nog om detta!! Ni hör säkert själva hur löjligt allt låter.

Idag är det fredag, och då brukar jag stå och bada och föna hundar. Idag skall jag inte bada en enda då vi skall vara hemma i helgen. Så himla skönt….

Har en del att göra hemma i helgen, men det skall faktiskt bli riktigt mysigt. Lurade med mig Per till IKEA igår, så nu är allt inhandlat så att vi kan stuva undan och fixa till det som har blivit liggandes.

Hoppas ni alla får en trevlig helg och ett härligt fredags mys ikväll!! ;-)



torsdag 1 september 2011

GARDEROBER!!

Är det ett problem eller lyxproblem?!

Till helgen måste jag ta tag i våra garderober. Barnen har ju nu flyttat ur huset och jag har numera tillgång till flera garderober än innan. Närmre bestämt 22 stycken sammanlagt.

Per är nu hemma från New York, vilket givetvis är väldigt skönt. Men med sig hade han en massa kläder från NY. - Öhh, var skall jag få plats med dem. Det är redan proppfullt!! Har inte ens galgar så det räcker.

Att rensa ur är väldigt skönt, speciellt när allt är klart, Innan man börjar så tänker man att de man inte har använt det sista året ryker. Samtidigt blir allt så mycket mera lätt tillgängligt och mera överskådligt.

Men vad händer då!? Jo, man hittar kläder som man hade glömt av att man hade. Och tänker; - Åh, detta är ju min favvis. Eller; - Denna måste jag spara, kan ju vara bra att ha!!

Själv har jag lagt på mig ett extra kilo eller det är nog mera och kommer ju då givetvis inte i allt längre. Men då tänker jag genast; - Om jag går ner lite så kommer jag ju i dessa igen. Vips, så hamnar ändå allt i spara högen.

Nä, jag får dra med mig Per till IKEA även om han tycker det är hur tråkigt som helst, så att det blir någon ordning här hemma. Dags att köpa mera så att vi kan förvara allt och givetvis en rulle med svarta sopsäckar.

Vi har en ledig helg från utställningar denna helg, då är det massor med annat att ta tag i. Skall bli så skönt att inte behöva ge sig iväg utan bara vara här hemma och fixa och dona. För jag lovar, det behövs verkligen!!

Nått sånt här skulle man ha, eller hur?

CENTIMETER & MINUTER

Överallt på Facebook kan man idag se att många, i alla fall av kvinnligt kön som skriver ner XX CM och XX minuter. Nu undrar ju givetvis vi av det andra könet, varför??

Men ok, om skulle skriva mina centimeter & minuter så blir det så här; - Ca 20 cm (kanske mer, och grov). Här snackar vi inte minuter utan - gärna flera timmar!!



Har jag fattat rätt eller är jag helt fel ute?? :D