WORLD OF CAVALIERS

World Of Cavaliers (ovan) kommer snart att gå i tryck. Ni som är intresserade av ett exemplar, gå in på http://www.vouges.se/ och välj webshop. Där kan ni förhands beställa till special pris er bok. Detta erbjudande och pris gäller bara för en period. När boken sedan är tryckt kommer den att kosta mera och får då beställas direkt från Holland och då tillkommer även frakten som är ganska dyr. Missade ni att köpa den förra boken av World Of Cavaliers (se nedan) , så finns även chansen nu att köpa den till ett bättre pris. Gå in och boka/köp ditt ex innan det är försent!!

SVÅRFLÖRTAD – NEJ!

Har förstått att en del tror att mina pojkar är svårflörtade. Men det är nog mera jag som är det!?

Men har tikarna alla sina papper i ordning så är mina pojkar alltid redo. Tyvärr är det många som ringer/mailar och vill para sina tikar där det inte finns papper på allt. En del tikar är också efter föräldrar som inte är UA på te.x ögon och knän. Och då är mina hanar – Svårflörtade!!

En annan sak som vi har bestämt är att våra hanar lånas inte ut till andra innan de själva har fyllt 4 år och har Hjära, Knän & Ögon UA. Mest för att vi har de regler och rekommendationer som vi har i SCKCS. Sedan så tror jag att om man skall ge sig ut och para och betala för detta så vill man ju ha något som man vet redan har klarat den första magiska gränsen som på Cavalierer går vid 4-års ålder.

De enda tikarna som vi har lånat ut våra hanar till trots att de inte har fyllt 4-år ännu är de tikar som heter – Vouges. Dels för att det känns lite konstigt att säga nej till sina ”egna” hundar och dels för att de som har köpt hund av oss skall kunna ta del av det vi har lite innan alla andra. Som en liten förmån skulle man nästan kunna säga.

Andra tikar som våra hanar parar innan de är 4 år är tikar som bor i andra länder än Sverige. De har inte samma regler och rekommendationer som vi har i Sverige och reglerna gäller där valparna föds. Men det är många som redan har frågat på ”Rickey”, JWW-10 Clopsville Gin Rickey men de får vänta tills han har fyllt 2-år. Skulle kännas oetiskt att låna ut honom tidigare då vi har 2 år som gräns i Sverige. Så lite regler tar vi ändå med oss från Sverige.

Många har frågat på både ”Jackson”, Ch. Vouges Invincible & ”Bailey”, Ch. Clopsville Baileys. Men “Jackson” blir 4 år I augusti 2011 och “Bailey” blir inte 4 förrän I mitten på oktober 2011.

Säkert är det många som tycker att mina ”egna” regler är töntiga. Men för mig känns detta riktigt bra och det var därför vi beslutade oss för dessa. Hoppas nu att detta blogg inlägg skall förtydliga lite hur vi tänker när det kommer till våra ”Svårflörtade” pojkar. Vi försöker se helheten och inte bara i nuet. Ingen hane behöver ha en massa kullar i tidig ålder för allt kan hända och om nått tråkigt händer vilket man inte kan förutse så kommer det bara drabba oss och de valpar våra hanar har fått innan de har fyllt 4 år.

Så svårflörtade – NEJ, inte om allt stämmer enligt ovan!!

TILL MINA FINA DÖTTRAR - MADDE & JULIA

ERICA, HANNA, CAROLA & JAG

JAG & CAROLA

Lördagen började med att Hanna & jag gick omkring här hemma i mysbyxor och bara slappade. Hanna ringde då till Erica och tillsmmans kom de på att vi skulle mötas upp i stan efter att Erica hade slutat jobba för en fika. Sagt och gjort, Hanna & Jag hoppade ur våra "mysisar" och åkte in till stan för att träffa Erica.

Under fikan så tittar Erica på mig och säger - Men Peter, vet du vem som är i stan idag? Så klart jag hade koll på detta. Plötsligt säger Erica mitt under fikan att - Skall vi gå?? Behöver jag säga mera.....

Klockan var då 18:00 och det blev lite bråttom. Erica behövde hem och fixa till sig lite efter att ha jobbat en hel dag och jag & Hanna behövde också åka hem. 19:30 skulle showen med Carola börja, så vi hade inte så mycket tid.

Men effektiva som vi alla är så var vi utanför Lisebergshallen 19:18 eller nått! Snabbt in och köpa biljetter. In i hallen och bänka sig, sedan drog det igång.

Oj, vad kul när man gör sådana här impulsiva saker. Så skönt att få lite "glamour" i vardagen och inte bara gå hemma i "mysisar" hela dagarna...

Carola Showen "Elvis, Barbara & Jag" var väldigt bra. Om ni har möjlighet, gå och se den. Annars så köp skivan. En samling av godingar av Elvis & Barbara men med touch av Carola.

Vad pratar vi om??

"SMILE"

OK, EN TILL....

Erica, Jag & Hanna

Efter att ha sett Carola så gick vi vidare och tog oss en härlig och god drink "A la Erica". Skön avslutning på kvällen. Tack Erica & Hanna för en mycket mysig (utan mysisar) och trevlig kväll!!

40 CHAMPIONS!

I och med att ”Kenzo”, JWW-2010 Aranel Kenzo fick sitt 32:a CERT, CACIB & Championat förra helgen i Malmö så blev han vår nr:40! Att jaga championat är väldigt roligt men det är inte på liv och död.

Det finns många hundar där ute som aldrig blir Champions av en eller annan anledning. För mig är alla mina hundar Champions. På ett eller annat sätt så är det ”byggstenar” i att producera fina och friska hundar/champions. Alla har jag inte ställt ut men de är för mig ändå viktiga i min avel. Det är inte champions som ger champions. Det behövs så otroligt många ”ingredienser” för att få fram den ultimata hunden. Eller ja, så nära ultimat som man kan komma. Den perfekta hunden är ännu inte född. Men vi alla jobbar på den, eller hur??

Jag satt vid ringside hela dagen i Malmö för att ”Kenzo” bedömdes som hund nr 2 i sin ring på morgonen. Vi var tidigt färdiga och jag kunde för en gångs skull bara sitta och njuta av dagen.

ARANEL KENZO BLIR BIR I MALMÖ MED CHAMPIONAT

Bänkade mig vid Cavalier ringen och lutade mig tillbaka i stolen. Själva hade vi anmält två hundar, ”Kenzo” och vår lilla Cavalier ”Poppy”, Rosscrea Simply Red men efter att jag hade klickat på betala när vi anmälde så kastade hon av sig vinterkappan. Tyvärr gick det lite för fort och hon kastade dessutom av sig lite väl mycket. Det är ju trots allt bara början av våren…

Att bara sitta ringside och titta och njuta är lite annorlunda för mig. Vi brukar ju annars ha med oss ett gäng hundar själva och då hinner man inte med att titta. Man har då problem att hålla ordning på sig själv, Per och givetvis hundarna.

Men att sitta och titta och bara se hur alla springer omkring och beter sig är ju kul bara det. Vissa kan man se att de njuter av dagen (precis som jag gjorde) och andra som har sina ”stoneface” och tar allt på absolut största allvar. Jag funderade lite på vilken kategori jag själv hamnar i. Säg inget – Jag vet redan…..båda!

Men de sista åren har jag kommit på massor, mycket och lite till. Det här med utställningar, hur alvarligt är det egentligen? Den sista tiden har jag gjort det för att det är skoj och en lek som är på låtsas. Jag blir inte ledsen eller arg om jag inte vinner. Jag njuter av mina hundar ändå. Andra tar åt sig personligen och kan ju då inte njuta av dagen speciellt bra.

Jag kan förvånas när man ser på sporten på tv:n när hockey killarna slåss. Alla bara flyger ihop som en stor klump på isen. Där ligger de och boxas för att den ena av dem blev sur för att pucken inte gick i mål. Men hallå – puckon, ni spelar väl för att det är roligt. Eller är det verkligen värt att gå av isen med några tänder mindre i käften??

Tänk då på alla människor som bor i Japan eller varför inte prata om Libyen. Hur mår dessa människor? Här snackar vi allvar. Alltså; På liv & Död. Men skall vi verkligen ha samma allvar på våra utställningar?

1987 så började jag ställa ut min första hund. Sedan har allt bara rusat i väg med en rasande fart. Nu år 2011 har vi gjort 40 Champions och 16 olika certvinnare. Jag lever, jag har inte blivit utsatt för strålning har heller inte fått mitt hus bombat och min familj lever och ingen har varken blivit mördad eller våldtagen. Är inte det de som är huvudsaken?!

Sedan hur det går på en utställning är ju bara en smaksak, i domarens tycke. Nästa tycker på ett annat sätt och nästa… ja men det är bara att komma igen och försöka på nytt. Jag är glad och stolt över vad jag har gjort under alla mina år med hundar. Jag har försökt vara så målinriktad som jag bara kan. Men jag har inte tappat min ödmjukhet till hundar och människor på vägen. Har alltid haft fötterna på jorden och försökt köra mitt race oavsett vad andra tycker och säger.

Givetvis måste man ha en kämparglöd när man håller på med hundar om man vill komma någonstans. Samma gäller inom musik, hockey och alla andra sporter. Man måste ha mål för att nå någonstans. Sätter man inga mål, ja då är det ju svårt att komma just i mål. Men man nog aldrig nå målet om man mår dåligt på vägen dit. Men att ligga på isen och slås med andra hockey spelare gör ju inte så att pucken kommer i mål precis!!

Njut av era hundar, ha kul på utställningarna eller fotbollsplanen eller var ni nu är. Ta inte allt så personligt och alvarligt. Gå inte över lik för att komma dit du vill. Utnyttja inte dina vänner för att du skall kunna dra nytta av det, samarbeta istället. Det kommer både du och den du samarbetar med vinna på i det långa loppet.

Det skall vara skoj, tycker inte du att det är roligt, ja då gör inte din hund det heller och hur skall ni då kunna vinna?

Ha nu en underbar fredag och en fantastisk helg. Det skall i alla fall jag ha i sällskap med mina hundar, Hanna, Per å ja alla andra jag träffar i helgen!!

LOVE, PEACE & UNDERSTANDING - Det är mitt mål med denna helgen!

KENZO - MIN LILLE APA!!

När Mark Smith känd uppfödare av Cavalierer och numera även Japanese Chin från England visade mig en bild i sin telefon på Kenzo så blev jag lite intresserad. Det var på en Cavalierspecial här i Sverige. På bilden var han bara några veckor gammal. Så mycket gick det ju inte att se på en liten valp i en liten telefon. Egentligen var jag inte ute efter en hane till men, det kostar inget att titta. Eller hur?

Tiden gick och vi bestämde oss för att OK, vi tar honom. Själva skulle Mark & Rick (Aranel) behålla hans syster. Vi fick lite bilder på e-mail och så men allt kändes som en chansning. Vi åkte aldrig över och tittade på honom. Vet inte varför för vi brukar alltid åka och titta om inte för att hämta hem våra hundar. Men med Kenzo blev det annorlunda. Han bara kom!!

När han väl landade på Svensk mark och väl hemma så fullkomligt studsade han ur buren och tittade på oss – Tjena, nu e jag här!

Kenzo på Svensk mark

Kommer ihåg det som om det var igår. Per var ute på Landvetter och hämtade honom. Lena Svalling-Ekdahl var här och vi satt på altanen och väntade spänt. När Per väl kom hem och vi öppnade Kenzo’s bur, studsade han runt och gjorde sig till. Helt tyst satt jag bara och tittade på honom. Jag tittade och tittade… sa inget på en lång stund. Lena satt i stolen bredvid och var lika tyst.

Tillslut frågar hon mig: Peter är du nöjd? Jag visste inte vad jag skulle svara. Efter en stund säger jag - Han ser ju ut som en Apa!! Helt naken, ingen päls alls men samtidigt hade han inget att dölja. Så välgjord från alla håll. En attityd som inte går av för hackor. Det bara lös något om honom som sa återigen – Här e jag!! Men på något sätt så var han ändå lite likt en Apa.

Det tog inte lång tid innan han började få sin päls tillbaka och herregud; vilken karriär han kom att få. Debuten på första utställningen på Stora Stockholm 2009 är väl den som inte gick sådär jättebra. Han blev då 2a i Juniorklassen och inget mera. Men en månad senare så tog han 2 BIR och 2 CERT på raken. Detta på MyDog i Göteborg. Sedan har allt bara rullat på….

Tanken var aldrig att köra honom så hårt på utställningarna som vi nu i efterhand gjorde. Efter att han hade fått två cert så pratade vi faktisk om att hålla honom inne tills han var helt klar. Men så blev det aldrig av många olika anledningar. Han själv tyckte också att det var så roligt att få åka med oss på utställningar så vi bara fortsatte. För det skall ju inte bara vara roligt för oss, även hundarna måste vara med på noterna och inte bli några robotar.

Men det var kul så kul att jag önskar att alla skulle få chansen att få en hund som Kenzo. Vad är det man säger; Once in a lifetime!!

KENZO - JUNIOR WORLD WINNER I DANMARK

Han vann och han vann å han vann… Trots att han bara var junior. Han fortsatte sin resa i ringarna men då i öppenklass. Vi valde att hoppa över unghundsklassen (tror han var med där bara någon/några gånger) och gick in i öppen klassen då det med Kenzo kändes rätt eftersom han var Kenzo helt enkelt. Kändes som han passade bättre i den öppna klassen. Kanske var det ett smart drag så här i efterhand, vad vet jag!?

CHAMPION & JWW-2010 ARANEL KENZO

Nu i Malmö i helgen gjorde han ett första försök för att bli champion. Han fyllde 2 år för någon vecka sedan och jag skall villigt erkänna att jag vad faktiskt lite nervös. Men Kenzo skötte sig och blev BIR med både CERT & CACIB. Och därmed även nybliven CHAMPION!!

Han slutade sin cert bravad med 32 stycken, nästan lika många BIR. Flera både Grupp och BIS placeringar. Lite kul att det har gått så bra i finalerna. Så länge jag har hållt på med hundar så har jag inte sett så många Japaneser i finalerna tidigare år.

Samtidigt som att det är jättekul att han äntligen är klar så känns det ändå lite vemodigt att resan med Kenzo och certjakten är över. Utställningarna är inte över men ändå. Resan med Kenzo har varit en resa som heter duga. En resa som har varit otroligt spännande och rolig men samtidigt så när man tänker efter så blir det nog inte någon mer sådan här resa. Jag eller vi (Per också) är både så nöjda över vår lille Apa så oavsett om han hade vunnit eller loosat så kommer han ändå vara, Kenzo – min lille Apa!!

Nu under 2011 så kommer givetvis Kenzo vara ute i ringarna. Tillsammans med vår Vouges Roiyaru Toriko, ”Viktor”. Han slog faktiskt Kenzo på MyDog i år och fick sitt allra första cert. Tanken var mera att han skulle följa med och träna lite. Inte slå Kenzo.. Hihihi… men vad gör det. Jätteroligt att en hund som vi själva har fött upp som vinner. Så nu får ”Viktor” ta över och försöka jaga lite cert. Tillammans med ”InDashio”, USCH. Mishamai InDashio Return of Marber som kom till oss från USA i slutet av förra året.

Nytt för oss är att vi i år även kommer att ha med oss lite tjejer. Bl.a. ”Kiki”, Homerbrent Chinki & ”Sawa”, Homerbrent Sawayaka som redan har vunnit lite i England innan vi fick förtroendet att ta över dessa underbara flickor då Mrs. Molly Coaker plötslig och tragiskt lämnade oss.

Med följer också Vouges Roiyaru Naiki, ”Greta” som är Kenzo’s dotter. När jag tittar på henne så ser man mycket Kenzo. Inte bara på hur hon ser ut utan också hennes temperament är som Kenzos. Så lika på många sätt. Var är certrekordet på en Japanese Chin tik??
– Så vem vet, är hon min nya lilla Apa?

A HUGE THANKS TO MARK & RICK (Aranel) FOR LETTING US HAVE KENZO.

JAG ÄR SÅ BLÅST!!

Så tråkigt att behöva ta upp detta i bloggen men vad skall man göra?

Ibland känner jag att jag är väldigt snäll och delar med mig av allt jag har och kan. Tyvärr så är man då ett lätt offer och man blir lätt utnyttjad. Jag är sådan som person att jag litar på folk. Kommer alltid vara sån men jag vet med mig att man då går på en blånit då och då. Mina vänner eller ja de jag anser är mina vänner litar jag på. Jag försöker ställa upp till 100% och hjälpa om någon har hanmat i en tråkig situation.

Jag lämnande ut en valp med ALLA papper till en av mina vänner. Som några veckor tidigare hade fått valpar själva efter en av våra hanar. Vi gjorde upp att de skulle betala den ”nya” valpen från oss så fort de hade sålt dessa valpar. Samtidigt skulle då levande valp avgiften för de valparna de fått betalas. Så vad gjorde jag, jo jag skrev under parningsbeviset och skickade med dem. Sammanlagt blev allt en summa på nätta 22,000 kronor.

Allt detta skedde i somras 2010, och nu är vi snart inne i april 2011. Har fått en och annan ursäkt och att pengarna skall vara på väg. Men jag har fortfarande varken sett eller hört något. Inte ens ett försök att betala vare sig 500 eller en tusenlapp.

Så tråkigt att ha känslan över att vara blåst. Speciellt av några som jag har ansett som mina vänner. Jag är inte arg på dem. Mest ledsen och besviken på mig själv och känslan över att jag är lurad.

Lite problem uppkommer ju för oss också när det kommer till bokföringen. Hur skall vi mot skattemyndigeterna kunna säga att vi inte har fått pengarna när vi har skrivit på alla papper?? Usch, så dumt!!

Man brukar ju säga att; man lär av sina misstag. Ingen idé att gråta över spilld mjölk för det drabbar ingen fattig! Eller hur?

Vad vill jag då säga med detta – Lita på era vänner, njut av era vänner, ha kul med era vänner. Men skall ni ha affärer ihop. Gör det alltid på ett riktigt sätt så att ingen av er kan drabbas. Så tråkigt att förlora en god vänskap pga. av en simpel hundaffär!!

Lycka nu till i Malmö alla som skall dit imorgon!!

VOUGES ROIYARU NOZOMI

VOUGES ROIYARU NOZOMI
(Ch. Homerbrent Asobu - Homerbrent Betsu)