OH MAMA!!

TRYGGT

Så tryggt när man är liten och få sova tätt intill sin mamma......

"Byssan lull, koka kittelen full,
Där kommer tre vandringsmän på vägen.
Den ene, ack så halt,
Den andre, o så blind,
Den tredje säger alls ingenting."

//Natti

LITE NYTT

Idag kom Per hem med en jättefin datorväska eller vad man skall kalla det. Denna är till för att förvara min nya Mac Book och i det lilla facket på framsidan passar min iPad perfekt. Så man skulle kunna säga att det kommer bli en "apple" väska. För inuti finns också plats för en iPhone och lite annat. Toppen grej och snygg också. Ser lite blank ut på bilden men den är inte så i verkligheten. Väskan är från SDLR (Saddler) och finns givetvis att köpa på Freeport!

Sedan idag med posten kom också en fin penna från nått reklamföretag, en penna som det står VOUGES på. Även denna blir ju toppen att ha i väskan....  ;-)

KONSTIG DAG

Idag var det en lite konstig dag, i alla fall starten på dagen. För jag vaknade med ett ryck ganska tidigt idag ur en läskig dröm. Jag drömde att jag hade fått en utstående grej på armen. Jag började då riva på den och huden liksom ramlade av och under där satt ett äckligt djur. Jag greppade tag i ändan på djuret som låg med huvudet inåt och jag kände så tydligt hur detta äckel djur drogs ur min arm. Väl ute så tittade jag på den och djuret såg typ ut som en räka, fast kanske hälften så stor och inte lika böjd utan den hade mer en rak rygg.

Fy fasen jag vakande direkt och flög upp ur sängen. Väl uppe så hade Per ännu inte kommit iväg till jobbet då klockan inte var så mycket. Han satt i köket och drack en kopp kaffe så jag gjorde detsamma. Per hade också vaknat väldigt tidigt idag och hade då haft tid att både rasta alla hundar och ge valparna mat. Sicken lyx, jag kunde då bara ägna mig åt mitt kaffe och att läsa senaste nyheterna på min iPad.

Per åkte sedan till jobbet och jag satt kvar och myste lite. Men hux flux så kände jag mig inte så pigg. Och bara inom några sekunder så var jag tvungen att springa på toa och allt mitt morgon kaffe kom upp. Efter en stund där, så masade jag mig tillbaka till sängen väldigt frusen och samtidigt helt kallsvettig. Somnade kanske en timma eller nått och vaknade helt pigg och frisk.

Asså sicken konstig start på dagen. Först drömmen sen att må illa från ingenstans och sedan bara vara helt som vanligt. Men nu förstår jag er tjejer när ni har eller har haft ert morgon illamående, inget kul alls... :D

Sen har det bara varit en helt vanlig dag. Fixat med hundar och har badat både "Teddy" och "Jimmie". Skönt att bara få gå hemma och fixa allt i lugn och ro. Blir man sjuk så behöver man inte heller sjukskriva sig, och idag hade jag dessutom tur då hundarna redan varit ute och valparna fått mat på morgonen. Så det var ingen fara på taket.

FILMTAJM

Har precis sett filmen "The boy in the striped pajamas". Det är en gammal film från 2008, men sådana här filmer kan ju aldrig bli gamla då allt ändå utspelade sig under andra världskriget. Så sorgligt och man blir både ledsen och arg på samma gång. Denna film visar en liten annan sida, typ hur många som faktiskt inte ens visste vad som pågick med dessa koncentrationsläger och allt. Då speciellt fruar och barn, och då som denne lille pojken som filmen handlar om. - Klart sevärd!!

Känner att jag nu nog måste se något glatt och positivt innan jag går och lägger mig. - Natti!!

GÄSTBLOGG #1

Hejsan. Vi är otroligt glada att få vara gästbloggare här på Vouges Dogblog. En blogg som vi själva tycker är otroligt rolig och intressant att följa. 

Vi har drivit webshopen www.hundkex.se sedan 2010 och tanken från början var att baka och sälja egna hembakade hundkex. Vi provade i mindre skala och de var väldigt populära men Jordbruksverket har sina regler, lagar och avgifter. För att vi ska kunna hålla på med dem skulle vi behöva investera många miljoner och då försvinner lite av idén med att baka hemma. Så vi bestämde oss för att lägga kexen på hyllan så länge och hoppas på att småföretagare ska få det lättare framöver och istället satsa på en annan sak som vi verkligen brinner för nämligen pälsvård. 

Vi hade när vi varit ute med våra kex haft 2 olika bra serier med oss men ingen av dem är egentligen varken superbra eller är något som håller päls länge(mer än 1-2år) så vi började jaga över hela världen efter bättre produkter. Av en slump träffade vi en vän i Herning, Danmark som hade med sig lite prover på en ganska ny serie MD10, vi fick ett prov på den och åkte hem och provade och sedan var vi fast. 

Vilken enorm skillnad mot allt som vi har gått igenom innan. Framför allt så är det snabbjobbat, schamponera som vanligt, sedan tar man ut hunden ur badet och sprayar in balsamet i pälsen medan man fönar. Vi har aldrig gillat serier där det ska användas 5-15 olika preparat vid varje bad och där varje produkt helst ska sitta i pälsen 5-10 minuter. Det ska gå fort att bada hund och få fram ett suveränt resultat, och med bra produkter går det fort utan en massa konstigheter ;) 

Cavalierpälsar är inga problem tänker kanske många som inte har provat att bada en Cavalier men det finns MASSOR att vinna med att använda bra produkter. Vi slutade inte leta efter vi fått tag på MD10 utan jagade vidare och hittade en till serie som kompletterar MD10 på ett otroligt bra sätt, även denna från Spanien, PSH eller Pet's Show Hairdresser som den egentligen heter. De har massor av olika produkter för alla möjliga och omöjliga pälsar och de baserar många sina produkter på naturvänliga råvaror så som frukt och bär. Mot slutet av sommaren 2013 fick vi så ännu ett otroligt erbjudande av ytterligare en slump. Ashley Craig sökte en ny representant i Sverige. Ashley Craig är kanske inte så känt för alla men deras olika varumärken är desto mer kända te.x. Greyhound och Panagenics. Vi kommer att presentera alla olika märken och prata mycker mer om pälsvård i kommande inlägg. 

Förutom att åka runt och sälja på utställningar föder vi upp Cavalierer och förhoppningsvis snart även King Charles Spaniels.  Vi bor i ett litet hus på landet utanför Ljungbyhed. Med en underbar tomt med både skog och en brygga till en liten insjö. Jeanette har hållit på med cavalierer sedan 2005, Rassmus sedan 1997.

King Charles Spaniel som är vår ”andra” ras har vi haft sedan 2011 men drömmen hos Rassmus har funnits länge om att få vara med och vårda rasen så när vi fick ett erbjudande om en 1årig Charlie hane var det svårt att inte jubla av lycka och vilken liten godbit det var. King Charles är till skillnad från Cavalierer inte riktigt lika öppenhjärtliga, de älskar inte allt och alla direkt vid första mötet man måste göra sig förtjänt av deras kärlek men när man har gjort det har man en riktig vän för livet. Trots att de kan vara lite egensinniga och fruktansvärt envisa är det svårt att inte tycka om dessa plattnäsor. Som en välrenommerad uppfödare av rasen säger så kryper de in under skinnet på en. 

Det var lite om oss.
Ha det bra tills vi hörs igen.
Rassmus & Jeanette
besök oss gärna på www.hundkex.se eller klicka HÄR

Rassmus & Jeanette

------

Vill du också gästblogga, skicka då ett mail till peter@vouges.se

OMBYTTA ROLLER

Jag har ju haft ont i ryggen ett tag, men nu har Per tagit över min ryggsmärta och har nu också fått ont i sin rygg. Per har ju i veckan varit förkyld, men nu känner jag att det faktiskt börjar gro i mig. Blev helt slut av att bara mata hundarna alldeles nyss. Blev genomsvett och helt matt. Fasen också, att all skit bara skall gå runt och runt. När skall det bli bra tro?

Har idag haft valpköpare här som har tittat och valp ut sin valp. Alltid så spännande och både se och höra hur andra tänker och ser på mina valpar. Idag tycker jag nog att vi båda såg och tänkte rätt lika faktiskt. Så valet av valp idag förstår jag mycket väl och kan nog bli spännande inför framtiden. Jag ser fram emot att följa denna lilla valps utveckling och allt därtill.

Försökte precis fota två av flickorna i kullen efter "Frankie", Ch. Rosscrea Free Loader och "Barbie", Vouges Wedding Song med min webcamera. Det var inte det lättaste att fota två på samma gång. Ena stunden tittar man till vänster för att i andra stunden titta åt var sitt håll. Men, men... de är gulliga i alla fall. De fattar ju inte att man skall le och titta in i den lilla lampan som lyser. Tiden går så fort och de är redan 7 veckor i veckan som kommer.

Skall under kvällen försöka få ut en "Gästblogg", så missa inte det. Men nu skall jag ta mig en vitamin kur eller nått så att jag håller mig frisk och kry. Per ligger redan i soffan och vilar sin rygg efter att ha varit ute och skottat lite... 

SAMMA - LIKA FÖR ALLA...

Precis såhär såg det ut hemma hos oss för x-antal år sedan. Att vara två pappor har för oss och våra barn varit helt naturligt, inget konstigt alls. Oavsett kön på föräldrar och alla dess konstellationer som finns idag så skall allt fixas och donas med. Nu är alla våra fyra underbara barn stora och kan fixa sig själva på morgonen, de bor inte ens hemma längre. Vilket för oss som föräldrar är riktigt nice. Att då veta att de idag har blivit så fina och duktiga. Hårt arbete lönar sig alltid oavsett vad man gör i livet. Nått som också är nice är att jag idag inte känner mig speciellt gammal, fick ju barn tidigt i mitt liv. Så att vara och bli ung förälder och också sina fördelar.

Men visst var det alltid panik på morgonen när de var små. Bara att få upp dem ur sängen var ett projekt för sig. Sen skulle de fixas och borstas, flätas och göras fina inför skolan. Sedan skulle man hinna med sig själv och alla hundar innan man själv kom iväg till jobbet. Men vi fick till bra rutiner och kläder och sånt valdes alltid ut kvällen innan. Gjordes inte det blev det genast panik!! 

Det är ju inte bara på morgonen det var lite huller om buller. Nä, mest hela tiden dygnet runt var liksom en kamp mot och om tiden. Man skall handla, jobba, hämta ungar här och där, tvätta, städa, ta hand om hundar, läxor, fritidsaktiviteter mm mm. 

Ibland kan jag faktiskt sakna detta liv med morgon kaos och allt. För på något sätt så löser man allt, oavsett om man är två pappor, två mammor eller mamma & pappa. Eller kanske om man är ensamstående. Det är en period i livet man liksom inte vill missa, såhär i efterhand. Just där och då kanske man var lite odödlig. För när man tänker efter, hur sjutton hann vi med och hur löste vi allt? Denna period reste Per mycket i sitt jobb och jag hade varken bil eller körkort. 

Men skulle jag klara av detta idag? Det vete sjutton, nu när det bara är jag och Per och hundarna så blir man liksom så snabbt bekväm. Och man kommer snabbt ur alla rutiner man en gång har haft. Dessutom jobbar jag inte ens idag, tänk ändå vilken lyx jag nu har när det kommer till mina morgonrutiner. Ibland glömmer jag faktiskt av det... ;-)

Ibland kan jag faktist komma på mig själv med att sitta och fundera på hur det kommer bli den dagen man blir Morfar. Tror detta kommer bli en helt fantastiskt tid i livet. Tänk att bara få "låna" sina barnbarn, gosa, leka och skämma bort i massor. Jäklars, jag kommer verkligen gå in i denna roll och shoppa massor, åka på utflykter och inte att glömma, - berätta alla storys om hur deras föräldrar var när de var små!! :D

Så till alla dagens småbarnsföräldrar vill jag bara säga, - Kämpa på!! Glöm inte att njuta, för tiden med små barn går fort och hux flux är de stora, utflugna och står då på sina egna ben.