Så är det kanske för alla men i hundvärlden är det så lätt att man snurrar in på det negativa man ser och hör och man liksom glömmer väldigt lätt bort allt det positiva. Människan är kanske funtat sådan men jag har så svårt att se att man så lätt i det negativa glömmer allt som faktiskt är bra. Visst jag kanske i mycket får skylla mig själv då jag har en blogg och gillar att retas lite. Men jag tror att de flesta ser att det är men glimten i ögat. - Men gör verkligen alla det?
Jag har fått lite "vibbar" som säger att jag bara är ett stort jäkla ego. Att jag liksom kör över och utnyttjar folk hit och dit. Att jag inte bryr mig om någon annan än mig själv. Jag säljer tillexempel hundar till uppfödare som jag själv inte vill ha för att de inte är något att ha. Jag har också mina "slask" kanaler där jag sätter ut "skiten" som inte duger åt mig. Här glömmer man bort att det är inte jag som bestämmer var mina hundar hamnar. Det hamnar faktiskt hos dem som frågar och som vill ha dem. Men givetvis tar man här ett gemensamt beslut...
Jag blåser folk när jag åker på semester då planen från början var en annan. Det heter då - Där ser du vad han går för!! Man liksom letar upp tillfällen och saker som gör att man snabbt och enkelt kan svartmåla och hugga som kobror. Då istället för att ta reda på VARFÖR planen ändrades och hur den nya planen kanske ser ut. Men den planen kanske man (vi) inte riktigt vill prata om då den nya planen inte riktigt är klar. Så man blir liksom satt i en rävsax här och det nyttjar ju folk snabbt som attan utan att veta någon om den nya planen.
Man blir givetvis ledsen och uppgiven när man hör spekulationer som dessa. För jag känner inte själv att jag är ego, att jag kör över vem som helst och går över lik för att komma dit jag vill nå. Tvärtom... Jag har alltid sagt - Är man med i leken får man leken tåla. Men ibland blir leken lite väl tuff även för mig.
Det enda jag har satt först och alltid har haft först är faktiskt mina hundar. Jag har gjort det som känts rätt och haft stor fokus på att göra det så bra som möjligt med mina förutsättningar. Då både när det kommer till exteriör och hälsa. Jag kanske inte lägger ut bilder så fort någon av mina hundar fyller 15 år eller att det är fria på det och det... Jag liksom vet och för mig är det huvudsaken. Har liksom inget behov att slå mig för bröstet och visa hela världen när jag gör det, har aldrig haft. Det är inte därför jag håller på med hund.
Jag känner att jag alltid finns tillgänglig för de som vill, jag känner att jag också alltid finns där och gör så gott jag kan med tips och råd om det jag kan och vet, att jag liksom delar med mig av det jag har som hundar, kontakter eller annat.
Jag känner att jag delar med mig och har så gjort i alla mina år i hundvärlden. Många känner mig men det är nog många fler som inte känner mig personligen, och drar så lätt en annan slutsats om mig som person. Eftersom jag alltid har satt mina hundar först så har jag liksom inget behov själv allt lära känna allt och alla på djupet. Kanske ego, men jag har full fokus på mig, min familj och mina hundar och hinner då liksom inte med att ha koll på vad alla andra gör och inte.
Jag är ärligt väldigt stolt över vad mina hundar har presterat genom åren, både för mig och för andra. Jag är också väldigt stolt över de hundar jag har fått äran att köpa som har gjort så att mina hundar faktiskt har gjort det bra. Då inte bara för mig utan även för andra... - Hur många kan säga så?? Jag är i grund och botten ingen skrytig person, jag är bara glad och stolt över mina hundar. Det är de som presterar, inte jag.
Men om jag nu skall "skryta" lite så titta bara på hur många kennlar som har fått fram sina första champions genom mina hundar. Ta te.x. Ch. Emperix Merric, son till Vouges Delighful. Eller Ch. Hazelcoat's Changeling, dotter till Ch. Vouges Drama Queen. Ch. Charmdroppens Bow Bells, son till Ch. Vouges Queen Charmian. Ch. Glittertind's O'Malley, son till Vouges Silver Coin. Mfl...
Eller titta bara på hur många som har fått sin allra första champion med en hund gjord av mig. Ch. Vouges Baccara för Kennel Emperix, Ch. Vouges Dynasty för Kennel Guldlockarnas, Ch. Vouges Dilerious för Kennel Winnroc, Ch. Vouges Riddick at Leamington för Kennel Leamington bara för att nämna några.
Sedan vad mina importer eller mina andra hundar har gjort för andra har jag inte riktigt koll på, men att jag är ego och bara nyttjar andra för att själv nå dit jag vill känns så fel. Vi fick även uppfödarplaketten från Cavaliersällskapet med typ motivering att "Vouges Kennel har lagt grunden till många andra framgångsrika kennlar", det betyder faktiskt mer för mig än vad hundarna har gjort för mig. Blev mäkta stolt och glad över just den motiveringen. För allt det ovan är ju inte jag ensam som har gjort, vi har tillsammans gjort detta, vi har tillsammans gjort något bra. Men allt detta glöms så lätt bort, vilket är jäkligt synd.
Jag känner att jag verkligen har ställt upp och hjälpt till så gott jag kan. Och att då få en snedvriden bild känns faktiskt inte ok. Det handlar om att ge och ta. Vi rider alla på varandra för att nå framgång och jag tror att det blir bra om man ser det som samarbete och inte som ett nyttjade och att man har rasen Cavalier King Charles Spaniel i sin positiva tanke, och inte personerna bakom.
Världen i allmänhet har blivit väldigt dömande. Just därför vi dömmer hellre än att ta oss tid att ta reda på fakta och sanningen, lättast så. Idag delar vi vad som helst på Facebook utan att veta om det egentligen ligger någon sanning bakom det vi delar. Samma är det med skitsnack som vi delar från öra till öra. Och vi alla vet ju hur det låter när det kommer till det 3dje örat. Inte konstigt att det är krig och elände överallt. Vi vill inte längre förstå, vi vill inte sätta oss in... - Vi dömmer hellre!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar