TUFFT....

Att ha hundar ger massor med glädje och kärlek men det finns också en annan sida som ibland är lite väl hård och tuff. Igår på morgonen så somnade en av "Kenzas" små valpar in. Jag har väl lite haft det på känn att hon inte skulle klara sig men hoppet är ju det sista som övergen en. "Kenza" har gjort sitt bästa och jag har gjort mitt bästa, mer kunde vi inte göra men detta gör ändå att man blir lite låg och känner sig helt maktlös. - Nu är hon en söt liten ängel...  :(

Att få valpar är ju som sagt igen dans på rosor alla gånger. Men "Kenza" fick ju fem valpar vilket var lite mycket bara det. Att en då är lite mindre och lite svagare än de andra gör ju inte saken bättre och lättare. Samtidigt som man sliter och gör sitt bästa så plingar telefonen, mailen och meddelanden kommer från ivriga spekulanter som skriver - Blir det nån till mig?

Detta är nog det som jag tycker är jobbigast, för jag vet inte riktigt vad jag skall svara alla. Valparna är små, nästan nyfödda och kan jag då redan lova bort dem? Svår situation och jag förstår ju så väl att de som frågar vill veta. De vill ju också kunna planera och fundera. Men vad kan jag ge för svar mer än att vi får vänta och se så att allt går bra och att de överlever och är friska och fina. För tänk om jag hade lovat någon denna lilla ängel!?

Är det då också uppfödare eller människor som vill ha för utställning och kanske avel så blir det ännu svårare. Hur skall jag veta att en valp som fortfarande inte öppnat sina ögon kommer bli fin och kommer hålla måttet i en utställningsring. Detta är ju hur svårt som helst för man vet ju inte ens det när de är 8 veckor gamla. Men då kan man i alla fall se om det ser lovade ut. Jag vill ju inte skicka iväg något som jag inte själv kan stå för och som jag inte själv har en positiv känsla för. 

Jag vet att jag kanske inte är den lättaste att få svar ifrån alla gånger. Men jag vill bara att det skall bli så bra som möjligt för alla parter. Jag vill inte lova bort något som jag sedan kanske inte kan hålla. Jag vill heller inte sälja en valp till utställning och avel om jag själv inte vill behålla den för detta ändamål. Jag vill att valpen skall bli så bra att jag egentligen själv vill behålla den. Jag hoppas, hoppas att jag kan göra alla lyckliga, nöjda och glada, men känner då och då att det är svårt att leva upp till allas förväntningar. Det är tufft som det är ibland när valpar inte riktigt vill det jag och deras stackars mamma vill... 

Mycket svårt detta med valpar tycker jag. Hur gör ni, lovar ni bort en 7 dagars valp till någon som vill ha för utställning? Jag kan ofta se på typ Facebook bilder på nyfödda eller i alla fall små och unga valpar där det står - Not for sale, all are spoken for. Hur sjutton kan man veta redan där hur valparna kommer bli och vilket ändamål de kommer passa till. Och hur vet man redan där vilken man själv vill behålla. - Kan nån lära mig?

Men jag tror att det bästa och lättaste för mig är att lägga ut HÄR vilka valpar som söker nya hem när de nått en bra ålder och jag tagit alla beslut vad som stannar och inte. Så får det liksom bli först till kvarn som gäller. Kan liksom inte komma på någon annan lättare, bättre och enklare lösning på mitt lilla världsproblem. Annars så får det liksom bli kölapp som gäller och det är heller inte min grej. Hur gör ni andra?