Per och Ch. Aranel Kenzo i Gruppfinalen i Stockholm Dec. 2010
Såhär i slutet av året så brukar man blicka tillbaka på året som gått och fundera lite på alla minnen och vad man gjort. Facebook är fantastiskt för här får man hjälp med alla minnen och då också med minnen från flera år tillbaka.
Idag kom detta minnet upp från 2010, alltså fem år sedan. När jag ser nedan vad vi gjorde det året så blir jag alldeles matt. Men samtidigt glad och väldigt tacksam men herregud, vi måste ju ha varit på utställningar varje helg eller nått. Man skulle lätt kunna säga - Det var tider det!!
Att åka så mycket och att jaga så mycket är inte något jag strävar efter längre. Tror det var efter detta år som jag kände att vi behövde en paus då vi åkt runt som galningar även åren innan. Visst är och var det kul att vinna, visst är det kul att jobba sig mot toppen men man får heller inte glömma allt jobb, tid, pengar och slit som ligger bakom. Ärligt, jag blir trött av bara tanken att åka såhär igen.
Nu den sista tiden så har vi bara åkt lite då och då. Och då för att det har varit kul och trevligt att komma ut lite och lufta sig. Man har liksom landat i detta med utställningar och kan ta det för vad det är. För jag är lika glad i mina hundar idag som jag var 2010. De behöver liksom inte ha långa meritlistor för att jag skall uppskatta dem.
När jag satt i år och tittade på finalerna i på nätet från Stockholm så kunde jag lite dras med, men då av beundran för alla som verkligen gör det bra, som vinner massor och sliter som djur med sina hundar sin och uppfödning. All heder till er, att ni bara orkar år efter år.... - Helt fantastiskt!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar