HUNDAR INTE PRATA....

Hundar kan ju inte prata men ibland önskar jag faktiskt att de kunde göra det. Att de kunde berätta hur de mår, var de har ont osv. Som jag skrev igår så var "Duo" lite hängig och dålig. Han fick då "special treatment" men idag tyckte jag ändå att han var lite sämre. Så det var bara att hoppa i bilen och åka till Västra Djursjukhuset med honom. Inte så roligt en söndag om man skall tänka ekonomiskt men vad gör man inte när de små blir sjuka. Veterinär vård idag är ju verkligen ett kapitel för sig och kan diskuteras i oändligheter. 

Veterinären har nu i alla fall gått igenom honom och som sagt vi vet inte vad det är som inte är riktigt bra. Så han kommer få stanna där över natten och de skall under dagen ta lite olika prover. Hoppas vi får svar snart och att det inte är något allvarligt. Nu är han i alla fall under vård och mer kan vi inte göra än att hålla tummarna att han snart får komma hem igen.

Men när sådant här händer så ställer jag mig alltid frågan,  - Peter, vad håller du på med? Jag blir sååå tömd på energi att jag nästan kan somna ståendes. Skit jobbigt att ha denna oron runt sig hela tiden. Men jag kanske inte skall gnälla för det är verkligen inte ofta vi får uppsöka veterinär. Men ändå, det tar på krafterna när det väl händer och man blir helt matt. 

Livet har sina vändningar från fullständig lycka  ena dagen till massor med oro den andra. Men det är väl så det är att leva, det skall liksom kännas att man lever...