MIN PRINSESSA GRETA

CH. VOUGES ROIYARU NAIKI

(Ch. Aranel Kenzo - Chinart Marja Dmitrevna)

Min älskade lilla prinsessa "Greta", Ch. Vouges Roiyaru Naiki finns inte mer. Hon somnade in igår mitt i allt annat som hände. Orkar inte gå in på detaljer vad som hände för det spelar ingen roll, hon finns inte mer. 

Vissa hundar är och blir speciella, "Greta" var verkligen en sådan hund. Hon har stått mig nära, så nära att detta faktiskt blir lite svårt att skriva detta. Hon var en fantastisk liten hund och jag avgudade allt runt om henne, hur hon var, hur hon såg ut osv. 

På något konstigt sätt var hon skör redan från början. Jag kan liksom inte sätta ord på varför, för det var aldrig något som bevisligen visade att hon verkligen var skör på något sätt. Men jag har alltid av någon konstig anledning haft en magkänsla om att hon inte skall gå i avel. Jag har följt min magkänsla som hela tiden sagt till mig. - Njut av denna hund, utsätt henne inte för några som helst risker. 

Jag vet inte varför jag då och då får denna känsla för vissa hundar. Samma var det också med min Cavalier tik "Jojo", Ch. Vouges Jocelyn och andra med henne. Exakt samma känsla och jag har följt den varje gång och jag är både stolt och glad över att jag faktiskt gjort så. Vissa hundar är helt enkelt bara för bra för avel och för speciella och de vill jag vårda ömt.

"Greta" var en väldigt vacker hund och hon älskade utställningar. Hon var bl.a. Årets vinstrikaste Japanese Chin 2013, Årets tik 2014, då slagen av sin halvbror "Uno", Ch. Vouges Roiyaru Share-Do som då var årets Jappe. Uppfödar tanken i mig har hela tiden brottats mot min magkänsla om att jag kanske ändå skall para ändå. Hon är ju så fin och kommer säkert få fantastiskt fina valpar. Men min magkänsla vann varje gång. Alla hundar är ju inte gjorda för utställningar eller avel. De kan vara fantastiska familjemedlemmar i alla fall. "Greta" var två av dessa saker och det liksom räckte för mig. 

Jag vet inte varför, jag har inga svar om varför jag faktiskt aldrig parade henne. Kanske för att jag älskade och avgudade henne så högt att jag inte var beredd på att riskera att förlora henne. Nu gjorde jag det i alla fall men samtidigt så känner jag mig väldigt stolt över mig själv. Jag känner mig stolt över min prinsessa "Greta" och för allt hon gav mig... - Sov gott min älskade vän, saknar dig så!!