Vi bara tacka för alla kommentarer och liknande som kom
under Hannahs bortgång. Det värmer att se att det finns människor därute som
stöttar och skickar en liten tanke. Alltid lika jobbigt att mista någon man
tycker så mycket om!!
Hundar är fantastiska och ger en så mycket men när de går
bort. Jesus – Mycket tuffare än vad man kan tänka sig. Många tänker säkert – Peter det var bara en hund, skärp dig! Mina
är inte riktigt bara hundar, de är mina vänner, polare, kompisar ja… you name
it!!
Man har så många minnen och så mycket ihop att det är lite
svårt att förstå att när en hund dör så dör också en era med dem. Känns lite
bättre idag även om jag dum som jag är plågar mig lite och nästan maniskt
tvingar mig att lyssna på sorgliga låtar eller titta på bilder och sånt som
påminner om Hannah. Klappar lite extra på te.x ”Teddy” som är hennes son och ”Didi”
som är hennes barnbarn.
Dumt egentligen men det är en del av sorgearbetet, i alla
fall för mig. Allt går över och blir bättre, jag vet. Men ibland måste man bara
tillåta och ta den tid det tar…
Livet snurrar liksom vidare hur man än gör. För nu skall jag
sätta mig och planera, planera en resa som innebär att hämta hem en hund!! Vad
annars… ;-)
Återigen – TACK!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar