Ja, ibland är det lite synd att det inte kommenteras och diskuteras mer här i bloggen. Den hade ju blivit lite mer levande då. Men eftersom jag lägger en länk till alla blogginlägg på min Facebook sida så hamnar alla kommentarerna och "likes" där. Dessutom om man vill skriva anonymt så kan man ju göra det här om man vill, går ju inte på min Facebook.
Men för mig är det helt OK, om man varken vill kommentera eller annat, jag kan ju ändå se hur många som har varit inne och läst på varje inlägg. Vissa inlägg får fler läsare och andra mindre, - Inget konstigt alls!! Och sånt kan man ju inte se på sin Facebook sida. Sedan skriver jag ju inte heller för att få en massa "likes" eller kommentarer. Jag skriver mest bara för att det är kul och för att jag vill. Att ha en blogg är urkul och det finns egentligen inga begränsningar för vad man kan göra eller vad man kan utveckla. Här är det egentligen bara en fråga om tid, ork och lust.
Vet också att många säger att de inte läser bloggen, vissa läser den också "bara" diagonalt. Alltså bara då och då, om jag har förstått det hela rätt. Vilket också är lite roligt att få höra. Man måste liksom komma med någon form av ursäkt. Men svensken är otroligt nyfiken av sig och kan ju faktiskt inte låta bli.
Några få retar sig också men de gjorde de även när jag var mer aktiv på Facebook. Just därför la jag till typ en slogan i bloggen som lyder, - Alltid retar det nån! Ni ser den längst ner till höger i loggan på detta inlägg.
Vilket också där och då gjorde att jag beslutade mig för att inte lägga ut något, eller i alla fall inte mycket på FB mer. Det blev sånt himla liv om vem som klickar "gilla" och inte. Tryckte inte jag "gilla" så skulle man baskemej inte göra det på mina inlägg eller bilder heller. Så otroligt barnsligt egentligen. Sedan analyseras allt om vem som har fått mest "likes", vem som har tryckt "like", har man tryckt "like" för att man vill eller av politiska själ, mm. Jag orkade bara inte hamna i någons statistik.
Lägger numera allt i bloggen så får man göra ett eget fritt val om man vill läsa eller inte. Då hamnar inte det jag skriver direkt i någons nyhetsflöde utan man får då helt själv göra ett aktivt val om man vill klicka sig vidare eller inte. Retar man sig då, ja då får man faktiskt skylla sig själv. Men som sagt, den nyfikne kan ju missa något om man då inte "klickar".... - Hahahaha... För vissa läser bara det de vill läsa i bloggen och tar ibland bara ut någon rad och gör det till sin egen sanning.
Vouges Dogblog är min blogg. Det är jag som skriver och jag skriver mest för min egen skull och ingen annans. Men det är givetvis hur kul som helst att även andra tar del av den, både svenskar och människor från andra länder. Om jag skall vara ärlig så är jag själv lite förvånad faktiskt. Men som sagt, jag håller den egentligen bara aktiv för min egen skull, som en dagbok som jag själv sedan kan sitta och titta tillbaka i. Men att blogga är verkligen inte lätt alla gånger, bloggen är som ett skarpladdat vapen som ibland missar och ibland träffar fel, - Om ni förstår vad jag menar. Var och en gör ju sin egen tolkning av texter och bilder.
- Ha nu en fortsatt trevlig dag!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar