"Du har alltid en sån äcklig tur, ett osvikligt flyt.
Själv får jag hävda mig genom överdrivet skryt.
Varför får du alltid allt som både du och jag vill ha.
Och varför ska jag behöva låtsas vara glad?
Själv får jag hävda mig genom överdrivet skryt.
Varför får du alltid allt som både du och jag vill ha.
Och varför ska jag behöva låtsas vara glad?
Man ska kunna dela och berätta allt som vänner.
Men jag medger aldrig hur jag faktiskt känner.
Du är egenkär och lat och inte alls intelligent.
Men varje gång vi ses berättar du nåt positivt som hänt.
Men jag medger aldrig hur jag faktiskt känner.
Du är egenkär och lat och inte alls intelligent.
Men varje gång vi ses berättar du nåt positivt som hänt.
Du får en kram, jag säger att jag gläds så för din skull.
För sanningen den kryper bara fram när jag är full.
Men när jag vaknar nästa dag förnekar jag allt.
Och skäms och säger: "jag minns inte vad jag sagt"
En sanning med minst sagt en modifikation.
Jag vill ha, jag vill ha, jag vill också ha"
För sanningen den kryper bara fram när jag är full.
Men när jag vaknar nästa dag förnekar jag allt.
Och skäms och säger: "jag minns inte vad jag sagt"
En sanning med minst sagt en modifikation.
Jag vill ha, jag vill ha, jag vill också ha"
Texten är väldig ärlig och rak, Nanne sjunger ut precis vad hon känner. Tyvärr är det likadant i vår härliga hundvärld. Avudsjukorna hos oss går också över i dumheter och elakheter. Varför kan vi inte glädjas åt andras framgångar? Varför kan vi inte vara glada när en uppfödarkollega har köpt en ny hund. Som hon/han dessutom är mycket glad, stolt och nöjd med. Som nästan gråter av glädje och lycka. VARFÖR? Nanne kan i låten åtminstånde erkänna att hon är just, AVUNDSJUK!
Varför säger man då istället med ansträngd röst - Kul att du har fått köpa en valp. Men alla köper ju valpar där så jag skall leta efter några roligare linjer. Eller något annat riktigt korkat. Varför säger man så? Jag förstår faktiskt inte riktigt. Om någon har svaret, maila mig gärna!
Till er som tänker och/eller beter er så här - SKÄRPNING! (Ni vet vilka ni är, och jag vet vilka ni är. Så bekymra er inte att fråga på valp hos oss i framtiden, vi har ändå inga roliga linjer på våra hundar).
Säg istället - Faaaan, jag vill ha, jag vill ha, jag vill också ha. Jag är så Avundsjuk! Då gör ni er själva en tjänst, tror jag. Plus att den som ni säger detta till blir ännu gladare och stoltare över sin lilla vovve. Det tycker jag att vi kan bjuda varandra på. Vi ALLA strävar åt samma håll, och vill ha så fina och friska hundar som vi bara kan... Eller hur?
Hade varit så mycket roligare att skriva om vinnaren i Melodifestivalen 1998. Som var Jill Johnson, som sjung om hur "Kärleken är....!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar