Igår på dagen så pratade jag med Erica och hon sa att hon skulle komma förbi på en kopp kaffe när hon körde sin dotter Lisa till stallet. Men detta skulle inte ske före klockan sex. Helt OK tänkte jag....
Ingen Erica så lång ögat kunde nå när klockan var runt sju. Men sådan är hon ibland, och när man har djur som hästar och hundar så kan tiden vara lite svår att planera ibland. Precis som när man har små barn, då gick det nästan aldig att komma i tid, hur man än planerar.
Jag försökte ringa men inget svar varken hemma eller på mobilen. Men jag vet att de kan ibland ha lite dålig täckning i stallet. Så det var bara att vänta. Men när klockan började närma sig åtta. Så börjar man ju undra. Erica har ju både hjärtfel och har haft alla möjliga sorters "kramper" på sista tiden, tankarna började snurra....
Vid halv nio ringde jag igen, inget svar hemma och på mobilen gick svararen igång meddetsamma. Pratade in ett meddelande och hoppades på att Erica skulle ringa tillbaka.
Senare på kvällen så fick jag se att Erica hade bloggat. *PUH* Hon lever.... Hon hade bara somnat på soffan och glömt mobilen i stallet. Tänk som det kan bli..... *ler*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar