onsdag 6 maj 2009

VOUGES OAKLEY - ERIK

Det bloggas om ”Erik”, Vouges Oakley. En hund som jag har fött upp och är mycket stolt över. Tråkigt nog så har debatten tagit en negativ vändning och jag känner som stolt uppfödare till honom att jag vill få mitt ord sagt i denna debatt.

Som liten valp så var ”Erik” den valp som stack ut ur kullen då han har en härlig kropp med ett välvinklat bak ställ som han redan som liten använde till sin fördel. I kullen fanns även två systrar som inte gick av för hackor. En stannade hos oss, och den andra flyttade till Malmö och blev senare Internationell Utställnings Champion. Tiken som stannade hos oss, finns nu på foder och har ännu inte gått i avel. Hur hennes framtid ser ut kan bara framtiden utvisa.

”Erik” var hos oss tills han var ca 10 månader och flyttade senare till de djupa skogarna i Värmland. Under sin period där så lyckades han att få ett Cert i Borås för några år sedan. Men efter ett tag flyttade han till Uddevalla och fick bli ”Snygg Erik Nr.2”, ettan var redan tagen av Erik från idol.

Tydligen (enligt bloggarna) så har ”Eriks” veterinär sagt att han troligtvis kommer att ha ett biljud på hjärtat vid nästa kontroll. Men då han kollades var han UA. Nu tycker de nya ägarna att hans valpar med dessa linjer inte längre att han skall gå i avel. Vilket är deras åsikt. Vi alla måste få ha vår åsikt, men att sätta sig till doms över vad andra skall göra och inte, blir väldigt fel.

”Erik” har ca 108 halvsyskon på både Mamma & Pappas sida och 4 helsyskon. Var av EN har biljud vid 4 års ålder. Jag måste nog säga att detta låter väldigt bra så här långt. Med 108 halvsyskon och 4 helsyskon, tänk då hur många kusiner ”Erik” har. Tänk också hur många Fastrar, Mostrar, Farbröder osv. han har. Och jag, har då inte hört att det finns något alarmerande i dessa linjer när det kommer till hjärtstatus.

”Eriks” Pappa är en väldigt vacker och vinstrik hund som själv fick sitt biljud vid 9 års ålder med linjer som har klarat sig väldigt bra när det kommer till hjärtstatus. ”Eriks” mamma var 6,5 vid sitt senaste intyg UA. Hon skall snart ta ett nytt intyg då hon nu är över 7. Med detta borde ”Erik” ha ganska bra förutsättningar. Men ibland blir det fel. Det finns hjärtfel och hjärtfel. Både ärftliga och slumpmässiga.

Förstår inte hur man kan hänga ut hundar och hela linjer som man gör i dessa bloggar. Jag har med handen på hjärtat verkligen försökt att få ihop de bästa hundarna med varandra så att resultatet skall bli det bästa. Ibland blir det inte som man tänkt och det blir jag väldigt ledsen över. Om nu ”Erik” inte håller vid nästa kontroll så är jag den första att beklaga.

Det bloggas ganska hårt om att vara så jävla avelskåta mm. Vilket är en väldigt tråkig ton. Tror verkligen bloggaren att vi som uppfödare, föder upp Cavalierer med hjärtfel med vilje? Nä, känns nästan kränkande att skriva så. Nästan som ett påhopp och förtal. Jag hoppas verkligen att denna person tar sitt förnuft till fånga och inte är riktigt så hård i sin blogg i framtiden. Att sedan påstå att vi som är avels kåta och kanske skall börja med daggmaskar eller likande är heller inte snällt.

Jag säger inte att man inte skall vara ärlig. Jag har själv varit väldigt ärlig i min blogg med att skriva om mina hundar och deras brister. Men jag hoppar inte på någon annan och påstår saker och ting. För i en gästbok (skrivet av samma bloggare) kan man lästa detta;

”Erik använder jag som ett exempel, det finns många fler hanar (och tikar) och deras avkommor som går i avel, som jag anser absolut inte borde göra det, men Erik står mig såpass nära så jag känner att jag kan använda honom som ett exempel, det hade ju vart tokigt att skriva om en hund jag inte ens vet något om eller hur?”

Föst så står det att man bara använder ”Erik” som ett exempel och att det finns flera hundar som Erik som inte borde gå i avel, enligt bloggaren. Vilka är dessa andra hundar? Hur kan man bara skriva och påstå att det finns hanar & tikar som inte borde gå i avel. Detta är inte upp till bloggaren att avgöra. Utan endast ägaren till hunden eller tiken. En ensam person kan inte förändra världen på en dag. Vi har vårt avelsprogram och alla gör vi så gott vi kan för att dra vårt strå till stacken.

Men i nästa rad så sägs det att ”Erik” används som ett exempel då man inte kan skriva om andra hundar som man inte vet någonting om. Jag får inte ihop detta. Rent förtal och påhopp om jag får säga vad jag tycker.

Inget (om jag ser till mig) handlar om att vara avelskåt, oseriös eller oärlig. Vi har alla samma mål med vår uppfödning. Friska och vackra Cavalierer. Att hoppa på varandra och hänga ut linjer som faktiskt håller, är inte rätt väg att gå. Hoppas att i framtiden slippa behöva försvara mig, mina hundar och min avel. ”Erik” är trots allt UA, och har linjer som är friska och starka och inte glömma vackra. Om han i framtiden inte håller, ja ta då honom ur avel och inte hela hans släkt. Då kommer vi ingen vart. Vem säger att hans avkommor inte kan leva länge utan att få problem med hjärtat.

Jag kan skriva hur mycket som helst om detta, för jag är väldig ledsen och besviken på att man hela tiden på ett eller annat sätt skall behöva försvara sig mot människor som inte har all fakta eller erfarenhet. Men vad jag vill säga är att man skall nog inte kasta sten om man sitter i glashus. Eller prata för mycket, om man inte har torrt om fötterna. För linjerna som hängs ut i bloggarna finns närmre dig än du tror……

Har fått ett antal mail och telefon samtal om detta. Eftersom jag är uppfödare till ”Erik”. Vi har diskuterat detta om och om igen och kommer bara fram till ett ord. PINSAMT!

Var finns den ultimata avelshunden och vad är det ultimata för dig? Vi alla gör vad vi kan utifrån de förutsättningarna & kunskaper vi har. Skall bli väldig spännande att följa bloggarens uppfödning i framtiden och få se vackra och felfria hundar. Önskar dig all lycka i ditt framtida avelsarbete.

(Faktan är tagen ur SKK’s Hunddata)

Inga kommentarer: