DAGENS FUNDERARE!!

I dessa dagar är det väldigt mycket snack om hälsa. Vissa debatter är väldigt heta, som att kolla eller inte. Många tar "risken" för de vill veta och blir då kanske lite begränsade i sin avel. Andra stoppar huvudet i sanden och vill inget veta. Tänker då främst på SM, EF & CCS. Här verkar det än så länge vara upp till var och en att gör som de själva känner. Men ändå, denna debatt är väldigt het, så jag lämnar den här idag och tar kanske upp vad jag tycker om detta en annan dag.

Om vi nu kollar på de hälsotester vi har gjort i Sverige i ett antal år. Tester vilket de flesta faktiskt följer. Det är en ytterst, ytterst liten procent som inte följer SCKCS avelsrekommendationer som att kolla; Hjärta, ögon och knän. Så kan jag bli lite glad över att det verkar som om hjärtproblemen blir allt mindre men patella kanske ökar en liten aning. Men ögonen, herregud… Vi har nu hur mycket olika diagnoser som helst.

2012-01-01 till dagens datum 15 mars ser det ut så här på avelsdatan:

195 Cavalierer UA på hjärtat och endast 6 stycken har biljud. Här skall man också tänka på att Cavalierer testas oftast var 8:de månad. Tillsammans blir det hela 201 testade Cavalierer bara i år. Vilket är TOPPEN!!

När det kommer till patella så är 54 stycken UA och 4 har någon grad av patella, oftast den lägre skalan. Alltså 58 patella testade hundar i år. Dessa kollas oftast bara en gång i livet och då efter 1 års ålder för att få resultatet officiellt.

Men när det gäller ögon så är 43 stycken UA men HELA 19 stycken har diagnoser på sina ögon. Samma gäller här som för patella. Kollas endast en gång i livet och då när de är över ett år gamla. I år är alltså 62 hundar kollade.


Vad hade hänt om vi hade kollat ögon och knän lika ofta som hjärtan? Hade siffrorna då ökat? Varför blir det procentuellt mer problem med våra ögon än hjärtan? Vart är vi på väg??

Hjärtan skall ju vara den stora hälsofrågan när det kommer till Cavalierer. Det är ju här vi har ett hälsoprogram och allt. Men jag måste säga att det ser ju faktiskt ganska bra ut på hjärtfronten vilket gör mig glad men samtidigt blir jag väldigt orolig över det övriga.

Är det så att vi har fokuserat för mycket på hjärtan och glömt av resen? Eller är detta ett resultat av att vi har ett hälsoprogram som gör att andra defekter kan få ta fart? Eller är det så att ”vissa” uppfödare skiter i vad det får för diagnos på sina hundar och parar med dem ändå? De har ju trots allt fyra ben och ett hål därbak, eller om det är en hane – En pick!!

Vad tror ni?