tisdag 19 juli 2016

VART GÅR GRÄNSEN?

Ibland kan jag lite sitta och undra på var gränsen går mellan att hjälpa till, ställa upp och bli utnyttjad. Just idag funderar jag lite extra mycket på detta då jag känner mig lite låg och blåst. Jag är sådan som person att jag gärna ställer upp och hjälper till så gott jag kan. Tar mig an människor och säger - Inga problem, jag löser eller fixar!! Eller bara kommer med tips, förslag och idéer och öppnar gärna mitt hem. Tar mig tid fast jag kanske inte riktigt har den.



Redan som liten tog jag tillexempel mig an sjuka och skadade djur. När de sedan tillfrisknat så släpper man ut dem i det vilda igen. Och glädjen att bara få stå där och se en liten fågeln flyga iväg gör att man själv blir lycklig. Man har hjälpt till och ställt upp och jag tror att den lilla fågeln är väldigt tacksam för min hjälp. I alla fall inbillar jag mig det.. ;) Oavsett så mår jag bra av goda gärningar, och att man finns där för någon annan.

Jag fortsätter i samma anda idag både med djur och människor men med människor är det lite svårare. Gränsen är hårfin från vad som är hjälpa till och sedan istället bara känna sig utnyttjad. Man tar liksom föregivet att jag skall finnas där och ärligt, det gör jag gärna men det måste vara lite på lika villkor. Jag har inte en brunn att ösa ge, ge, ge ur utan jag måste också få någonting tillbaka för att orka och kunna ge.

För att få känslan att man är korkad och dum snäll är faktiskt inte så trevlig. Jag går på det om och om igen och jag vet inte om det är rätt. Jag skall ju inte behöva ha dåligt samvete eller må dåligt för att jag hjälper och ställer upp på andra. Men jag får det av någon konstig anledning då och då.


Mycket svårt detta, eller hur?  Jag vet inte om så många tänker på dessa olika situationer som man hamnar i i livet. Det blir så himla jobbigt när det sedan ändå blir problem och all min hjälp är då plötsligt inget värt. Jag mår då dåligt och känner mig bara utnyttjad.

Jag lär mig aldrig, jag går på sådana nitar om och om igen. Kanske skulle jag försöka ta lärdom eller kanske skall jag bara vara den jag är. Tror faktiskt jag väljer det sista.... Skit samma, nu tar vi tag i denna fantastiska dag och gör något kul istället. - Ha en underbar sommar dag!! 

1 kommentar:

annikaronning@outlook.com sa...

Den känslan känner jag mycket väl igen! Kanske att man är en positiv människa och tror gott om allt och alla!��Men i det stora hela är det nog bättre än tvärtom,fortsatt att vara den Du är!�� ��