ÄLSKADE POLLY

En av mina små flickor är borta. Det tar så himla hårt, så hårt att man inte kan beskriva. Polly var en underbar liten hund. Så enkel att man ibland tog henne lite förgivet. Hon bara fanns där. Hon bara skulle vara där.

Polly var alltid glad, så himla glad att jag en dag frågade henne - Har du aldrig en dålig dag?
Ångrar som satan att jag frågade detta. För bara några dagar senare så blev hon trött. Hon ville bara sova. Hon var med mig i köket men hon var inte längre den lilla glada Polly. Jag blev så orolig, att jag bokade tid till veterinärnen igår kväll. När man är med sina hundar hela dagarna så vet man PRECIS hur de fungerar och hur det mår. Och jag visste redan innan att Polly är riktigt sjuk. Hon är ju inte längre den lilla glada hund som jag är van att se....

Sagt och gjort, i går var vi iväg med henne och fick som valigt ett fantastiskt mottagande på Västra Djursjukhuset. Vet. Anna Carin Af Klintberg tog emot oss och hon är en underbar veterinär. (Måste nog ringa henne och tacka idag) Hon gick igenom Polly som glatt pussade henne och viftade på sin lilla svans. Prover togs och vi fick vänta en stund. Medans vi väntade på provresultaten så låg Polly vid dörren och bara ville gå hem. USCH.......

Efter sen stund kom Vet. Klintberg in och meddelade att resultaten tyvärr var katastrofala. min lilla Polly led av autoimmun hemolytisk anemi. Precis samma som Lilla Angel gjorde för precis ett år sedan. Många vet hur Erica kämpade för sin lilla Ängel. Men vi gämförde Pollys & Angels värden och Pollys var sämre än Angels, och alla vet hur det slutade med lilla Angel.

FAN OCKSÅ, tänkte jag. Vet. Klintberg försökte trösta mig med att det inte var ärftligt. Men just då skiter jag i det, vill bara ha MIN Polly kvar. Det jag nu har kvar är "Jojo", hon är sin mamma upp idagen. Jag är så himla glad att Polly har lämnat kvar en sån härlig dotter.

Till alla er som har valpar efter Polly - Njut av dem, de har en FANTASTISK mamma. Hon hette Polly!