Tänk var tiden går. Anita Röhdin (fd Håkansson) som har Zakynthos Kennel (Fd Takano's Kennel) har varit och fortfarande är en stor del av mitt liv, och uppfödare tid. Det var på något sätt med Anita allt drog igång. Tillsammans har vi varit med om en massa tokigheter. Både glada och ledsamma. Men oftast glada, då Anita är en person som det alltid händer något runt.
Vi har tillsammans jobbat med Cavalierer. Anita har mest haft helfärgat genom åren men vi har alltid haft ett mycket bra sammarbete. Vi har även varit arbetskamrater på samma företag. Så vi har gjort mycket tillsammans. Sakar henne väldigt mycket. Viserligen så pratar vi i telefon ibland men det är inte som förr... då vi pratade och träffades VARJE dag!
Företaget i jobbade på lades ner och alla som jobbade där fick sluta. Anita har även lagt hundarna på hyllan och har nu 2 små katter istället. Får försöka få henne att tänka om. *ler*
Anita - Kommer du ihåg för några år sedan när jag lurade dig den 1 April. Du sa då till mig att vänta du, du skall allt få igen. 1 April varje år har jag väntat på att bli lurad. Ännu har inget hänt, så jag får väl gå på helspänn några år till..... Anita är en person som inte glömmer, eller ger upp!
1 April för några år sedan så hade Anita ganska nyligen köpt en tikvalp från Norge vid namn, Rybergets Ariel, "Pepsi". Anita var väldig stolt över denna lilla hund. Som valp så vann hon ganska mycket både i Sverige och i Norge (Dit vi tilsammans tog några turer). Jag ringde Anita och sa att uppfödaren till Pepsi precis hade ringt mig. Han ångrade att han hade sålt Pepsi till Anita och ville köpa tillbaka henne. Låtsades ringa och förvana henne om att han kommer nu att ringa dig. - Åh, nej sa Anita. Det vill jag inte... vad skall jag säga till honom? - Ingen aning, svarade jag, och sa att nu måste vi lägga på för annars så kommer han ju inte fram. Vi lade på och jag ringde tillbaka igen. Signal efter signal gick fram. Jag förstod att Anita stod vi telefonen och inte vågade svara. Hon antog att det var uppfödaren i Norge som ringde. Massor med signaler gick fram och tillslut svarade Anita. Men en låg och väldigt mjuk röst svarade hon tillslut. - Ja, det var Anita.... - APRIL, APRIL din dumma sill, skrek jag. Sedan skrattade vi som tokar och Anita blev lättad då hon verkligen inte hade någon tanke på att lämna tillbaka "Pepsi".
Idag är det 1 April, och jag är på min vakt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar