Vi har förlorat, och då tänker jag inte på matchen som var mellan Sverige-Danmark i helgen. Utan jag och Ruth förlorade mot döden. Vi har kämpat på bra både Ruth och jag, känns bara så tomt och tråkigt. Den lilla hanvalpen har också kämpat på bra. Han var stark och en riktig fighter. Han blev trots allt lite över en vecka. Men i natt somnade han in....
I vanliga fall så brukar tikarna "putta" bort valparna när de är något som är fel. Men inte Ruth (å inte jag heller för den delen). Hon har varsamt sett till att han har varit med hela tiden. Härom kvällen så låg han lite för sig själv, han har annars alltid legat med sina syskon. Jag la till honom på Ruths "tuttisar" längst bak. (De stora & väl fyllda) När jag sedan skulle kolla till dom en sista gång innan det var dags att sova, så låg han mellan Ruths framben. Nästan som om hon låg där och gosade med sin lille kille, som om hon visste att loppet var kört....
Är hundar mänskliga?
RIP Lilleman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar