onsdag 30 januari 2013

SVAR PÅ TAL!


Skall jag sluta med hundar och uppfödning? - NEJ, Nej och återigen nej....

Förstår inte varför det alltid skall spekuleras och ifrågasättas. Jag skall bara dra ner på takten och antalet. Och sedan i framtiden göra allt på ett lite annat sätt än jag kanske gjort tidigare. Är det så himla svårt att förstå? Eller är jag så jävla otydlig när jag skriver och bloggar?

Hundar ÄR mitt liv, en del av mitt liv och kommer alltid att finnas i mitt liv. Så ja, jag kommer att behålla "Bailey" och varför köpte jag nyss "Rita" från England när jag nu skall dra ner. - Jo, för jag ville, kan och kände för det!! *punkt*

Varför drar jag nu då hux flux ner. - Jo, för en del som gör det är, att jag har ruttnat på vårt system och de avelsregler vi idag har på Cavalierer. Känns som om jag jobbar med händerna bundna på ryggen. Att rasen är drabbad av sjukdomar det vet ju alla. Men när jag inte får använda friska och testade hundar ute i Europa för att försöka göra det bättre så är man ju ganska begränsad, eller hur?

Jag får inte använda dessa hanar själv men jag får köpa valpar efter dem. - Allvarligt??? Vad är detta för ett system? Varför reagerar ingen? Vi måste vara det enda landet i världen som inte får använda utländska friska hundar i avel. Endast bara för att de inte är kollade av en veterinär som vi i Sverige har bestämt är bäst. - Helt galet!!

Inte för att skryta med jag har en del fina hundar hemma. Vi kan ta "Poppy", Rosscrea Simply Red som ett exempel. Hon är en jättefin liten ruby, men hon har bara haft en enda kull. Varför? Jo, för jag hittar ingen hane här hemma i Sverige som jag kan använda. Och jag känner verkligen inte för att para med vad som helst bara för att para och få valpar. Dessutom var hon hon tandläkaren häromdagen och skulle fixa sina tänder. 7 år och har ett jättefint fiskt och starkt hjärta!! Synd, att hon inte kunde ge mer av sig själv. Eller hur? En sån förslust kan jag såhär i efterhand tycka.

Sedan kan vi ta ett exempel till. "Jojo", Ch. Vouges Jocelyn en jättefin liten black&tan som är champion och var årets helfärgade tik 2010 i hård konkurrens mot sin halvbror, Ch. Vouges Invincible som blev årets. Hon är snart 5 år och är ännu inte ens parad, även hon har ett fint och friskt hjärta. Hittar jag inget till "Poppy" så varför skulle jag hitta en hane till "Jojo"? Tråkigt att känna att hon nu går samma väg som "Poppy". - What a waste...

Skall jag para så måste jag få känslan över att jag gör något bra. Annars så känns det inte rätt, måste vara 100%. Varför bara göra typ 75% liksom? Och eftersom vi har de regler vi har så känner jag mig stoppad och varför skall då dessa fina och värdefulla hundarna gå hos mig. Känns som om mycket bra bara går till spillo. Sånt som jag genom åren har plöjt ner både pengar, blod, svett och tårar i.

Visst jag hade väl kunnat para med kreti och pleti (Lufsen, Putte och Drutten och dom) och få in lite kosing så att mitt hunderi går runt. Men jag har aldrig någonsin låtit min ekonomi påverka min uppfödning, kommer aldrig göra det heller. Nu har jag tagit två exempel på helfärgat, skulle kunna fortsätta med de brokiga. Men - What's the point, ingen fattar ändå!

Är ni som undrar mer med nu?

1 kommentar:

Anonym sa...

Bästa mening på länge:
"Men jag har aldrig någonsin låtit min ekonomi påverka min uppfödning, kommer aldrig göra det heller."
Hurra för dig!
Det är alldeles för få som resonerar så!