SAMMA - LIKA FÖR ALLA...

Precis såhär såg det ut hemma hos oss för x-antal år sedan. Att vara två pappor har för oss och våra barn varit helt naturligt, inget konstigt alls. Oavsett kön på föräldrar och alla dess konstellationer som finns idag så skall allt fixas och donas med. Nu är alla våra fyra underbara barn stora och kan fixa sig själva på morgonen, de bor inte ens hemma längre. Vilket för oss som föräldrar är riktigt nice. Att då veta att de idag har blivit så fina och duktiga. Hårt arbete lönar sig alltid oavsett vad man gör i livet. Nått som också är nice är att jag idag inte känner mig speciellt gammal, fick ju barn tidigt i mitt liv. Så att vara och bli ung förälder och också sina fördelar.

Men visst var det alltid panik på morgonen när de var små. Bara att få upp dem ur sängen var ett projekt för sig. Sen skulle de fixas och borstas, flätas och göras fina inför skolan. Sedan skulle man hinna med sig själv och alla hundar innan man själv kom iväg till jobbet. Men vi fick till bra rutiner och kläder och sånt valdes alltid ut kvällen innan. Gjordes inte det blev det genast panik!! 

Det är ju inte bara på morgonen det var lite huller om buller. Nä, mest hela tiden dygnet runt var liksom en kamp mot och om tiden. Man skall handla, jobba, hämta ungar här och där, tvätta, städa, ta hand om hundar, läxor, fritidsaktiviteter mm mm. 

Ibland kan jag faktiskt sakna detta liv med morgon kaos och allt. För på något sätt så löser man allt, oavsett om man är två pappor, två mammor eller mamma & pappa. Eller kanske om man är ensamstående. Det är en period i livet man liksom inte vill missa, såhär i efterhand. Just där och då kanske man var lite odödlig. För när man tänker efter, hur sjutton hann vi med och hur löste vi allt? Denna period reste Per mycket i sitt jobb och jag hade varken bil eller körkort. 

Men skulle jag klara av detta idag? Det vete sjutton, nu när det bara är jag och Per och hundarna så blir man liksom så snabbt bekväm. Och man kommer snabbt ur alla rutiner man en gång har haft. Dessutom jobbar jag inte ens idag, tänk ändå vilken lyx jag nu har när det kommer till mina morgonrutiner. Ibland glömmer jag faktiskt av det... ;-)

Ibland kan jag faktist komma på mig själv med att sitta och fundera på hur det kommer bli den dagen man blir Morfar. Tror detta kommer bli en helt fantastiskt tid i livet. Tänk att bara få "låna" sina barnbarn, gosa, leka och skämma bort i massor. Jäklars, jag kommer verkligen gå in i denna roll och shoppa massor, åka på utflykter och inte att glömma, - berätta alla storys om hur deras föräldrar var när de var små!! :D

Så till alla dagens småbarnsföräldrar vill jag bara säga, - Kämpa på!! Glöm inte att njuta, för tiden med små barn går fort och hux flux är de stora, utflugna och står då på sina egna ben.