WA WA WA - WHAT!!?

- Asså ibland blir jag så till mig över vissa saker att jag nästan låser mig och börjar så smått stamma. Vad jag tänker på nu är detta med DNA tester. Har lite följt alla dessa debatter om att DNA testa eller inte i bakgrunden, men kan liksom inte hålla mig längre.

Wa Wa Wa - What!?

Jag har själv inte DNA testat mina, nu är det sagt. Inte för att jag är rädd för svaren, skulle lätt kunna testa dem alla redan idag. Jag har mer ställt mig frågan, - Vad är vitsen? Jag har under alla mina år med hundar aldrig sett någon valp "live" med Dry Eye/Curly Coat. Och när det kommer till EF har jag "bara" sett EN i min närhet. Så jag har faktiskt lite svårt att se detta som ett stort problem. Kanske är jag blind, kanske har jag bara haft en jäklans tur. Vem vet? Men om jag skall gradera saker och ting så finns det problem som är så mycket större och allvarligare som då också förtjänar större fokus. Men givetvis beklagar jag om ni har varit drabbade av dessa sjukdomar. Jag kan ärligt också förstå att man blir oroligt och inte vill vara med om detta igen.

Men vad som händer just nu ser jag verkligen inte som något positiv. Man söker öppet på nätet efter DNA testade hundar i avel? Vad hände med det som är vårt problem, alltså hjärtan? För X antal år sedan så fick vi präntat i våra huvuden att använda så gamla friska hundar som möjligt i avel. Men skulle någon ung hund användas så skulle givetvis partnern vara äldre.

Detta sätt känns helt bortglömt idag på något sätt. Känns nästan som en DNA testad tvååring är ett bättre alternativ till en 7-åring med öga, hjärta och knä UA. Man har också nästan fått till att det ligger något seriöst i att använda en DNA testad hund i avel. Stämpeln har blivit så stark och hård att det är så bra med DNA testad hund att man kan para den med en hund som har knälesfel, då helt utan några problem.

Vad händer? Vad hände med våra gamla friska hanar/tikar i avel. Och ärligt, bara för att en Cavaliertik har fyra ben och ett hål där bak, måste hon då paras och få valpar? Givetvis samma med en hane. Alla hundar är fina på sina sätt, men allt kanske inte skall, eller måste gå i avel. Man får liksom se på helheten. Som är de verkligen så bra att de för vidare viktiga poänger till nästa generationer?

Jag kunde för X antal år sedan verkligen känna denna kampanj med äldre hundar i avel i mina ådror, lika starkt som jag kände kampanjen att man skall använda kondom för att te.x. undvika HIV. Några kör fortfarande på gamla och friska hundar i avel. Men några även där har idag lite missat poängen tycker jag. Bara för att hunden är gammal så kanske den ändå inte passar på just din tik. Allt handlar om historik, men vem idag tittar på historiken när det kommer till hundar och avel. Men för att få en bra historik så behövs äldre hundar, men använder vi verkligen historiken idag för att ta oss vidare? För historiken har vi ju rakt framför oss, bara att använda!!

Jag vet inte om ni förstår vad jag menar, men jag hoppas det. Jag har länge funderat på att DNA testa mina hundar. Men då INTE för att jag skulle vara mer seriös än någon annan. Skulle jag göra det så skulle det enbart vara för mig och för mitt egna intresse och EGO!! För som sagt, jag är som ni kanske vet vi detta laget inte rädd för att testa lite olika saker, och det gäller även mina hundar...

Ni som vill avla på DNA fri testade hundar och styra aveln så, gör gärna det. Men glöm för guds skull inte bort resten, de rekommendationer och regler vi har på Cavalierer idag som faktiskt är Ögon, Hjärta och Knän - UA!!