fredag 20 mars 2015

FULL FART...

...mot helgen. Nu är det redan fredag igen och jag sitter här och funderar på var sjutton tiden och hela veckan liksom tar vägen. Allt går så fort nuförtiden, asså det var bättre förr.... Alltså när man var mindre och hade tid att tänka tanken - Jag har inget att göra!

Nu börjar i alla fall hundrummet bli klart och jag kan snart inte hålla mig från att fota och visa hur himla fint det är, men herregud vilken tid det har tagit. Jag trodde nog att det typ skulle ta en helg att göra detta. Det var i alla fall så både jag och Per hade planerat. Men mycket tid går ju åt att saker och ting skall torka. Men tänk vilken tidsoptimist man är. Men har man två gubbar här som är stolta yrkesutövare så vill man kanske visa att man både kan och att man är duktig på det man gör. Jag trodde nog att man typ bara slängde på lite klister på klinkerplattorna och sedan petade ner lite fog i skarvara. Men mähä så enkelt var det ju inte. Vilken jäkla tur att vi inte gjorde detta själva. - Hahaha..

Det blir så himla snyggt att jag nästan känner att jag skulle vilja ställa in min egna säng där och ha det som mitt sovrum. Nu har liksom renoveringen börjat i ena ändan av huset och nu ser de ut som om det fortsätter till tvättstugan för att sedan börja med köket och sedan vidare in..... Det kommer bli bra, dt kommer bli snyggt och helt fantastiskt. Men om hundrummet tog sådan tid så kanske jag hinner få in julskinkan i den nya ugnen till jul.

Jag vet inte riktigt hur planerna ser ut men innan tvättstugan så skall jag få ett nytt hundbad. - Åh som jag längtat efter det. Ett bad som sparar både rygg och tid. Kan knappt bärja mig, skulle just nu bara vilja knäppa med fingrarna och så var ALLT klart. Mest för att jag är så nyfiken på att se hur allt blir när det är klart. 
I helgen skall vi i alla fall börja med att plocka ner vårt kök. Lite förbereda så att det bara är att köra igång när "vi" väl kommer dit. Men först i kväll skall vi hem till Pers son Jens och fira att han fyller hela 25 år. - Asså jag säger det igen, vart sjutton tar tiden vägen. Jag var ju 25 när jag träffade Per och det var ju inte så längesedan, eller?  ;)

Inga kommentarer: