KOMPLEX VÄRLD

Hundvärlden är ibland en väldigt svår värld att leva i, ibland svårare än man tror. Bara att vara med är som att be om stryk sa en klok man en gång. Det är mycket man hela tiden skall tänka på. Och man måste hela tiden tänka sig för och gärna ligga ett steg före så att inget blir fel och så att man uppfattas på rätt sätt. Detta är ibland väldigt jobbigt för det känns ibland som om man har en flock Vargar som bara väntar på att få hugga i rätt ögonblick. Detta trots att det är en hobby och en hobby skall ju vara kul och något man vill göra helt frivilligt då på sin dyrbara fritid.

Men kommer det då tävling och lite konkurrens in i bilden så blir den genast väldigt komplex. Hobbyn går plötsligt över och blir politik. Vissa är med i spelet och satsar högt, nästan lite rysk roulette. Andra varken ser, förstår eller fattar inget. De liksom bara kör på, då för att det är kul med hundar och den hobby vi håller på med. Precis så som det egentligen skall vara.

Nu tänker jag inte så mycket på detta med själva utställningen och tävlingen, vem som dömmer och vem som känner vem. Utan mera spelet som dagligen pågår i alla korridorer. Spelet som ibland gör mig helt förvirrad och som kanske förklarar varför vänner i hundvärlden huxflux inte är så kära vänner längre. För visst svänger det ibland i dörrarna i alla dessa korridorer....och det väldigt snabbt. 

Oftast beror allt bara på missförstånd, eller någons tolkning. För är det i någon värld man döms snabbt och hårt och olika tolkningar flödar om en så är det i hundvärlden. Allt kan faktiskt hänga på en enda liten bild på typ Facebook. Jag utgår nu från mig så blir det inte fel och ingen behöver då ta åt sig. Men om jag är på en utställning och någon säger. -Peter ställ dig bredvid "Lisa" så tar jag en bild. 

Inget konstigt i detta, eller hur? Att ta en bild är ju egentligen bara kul och inget farligt alls. MEN, nu är det ju så att denna "Lisa" inte är så himla populär och har sagt och gjort både det ena och det andra. Detta medför då att JAG, jag blir då inte heller så värst populär. För eftersom jag står där med "Lisa" på bilden så måste jag ju tycka att det hon sagt och gjort är helt rätt, eller hur? Visst är det konstigt, man dömer mig efter en enda liten bild. De som dömer har ingen aning om vad jag egentligen tycker om denna "Lisa", jag var ju bara med på en bild. Eller skulle jag sagt - Nä, jag vill inte vara med "Lisa" på bild? Jag känner ju inte "Lisa".

Så det är väldigt viktigt mina damer och herrar att tänka på vem och vilka ni är tillsammans med när ni hamnar på en bild som sedan blir offentlig. Men det stannar ju givetvis inte där... för blir man dömd så blir det som ringar på vattnet. Effekten av denna bild blir alltså bara större och större

Man kan nu typ inte köpa hund av mig för jag har ju faktiskt varit på bild med denna impopulära "Lisa". Man kan heller inte låna någon av mina hanar för risken är ju då att man blir lika impopulär som "Lisa" och som jag plötslig blev. Man dömmer så hårt så snabbt utan att egentligen veta något. Helt jäkla otroligt att politiken i hundvärlden går åt detta hållet.

Vad som alltså är viktigt i denna värld numera är att man umgås i rätt kretsar, syns på bilder med rätt människor, att man använder rätt hundar som ägs av rätt personer och att man inte köper hund från vem som helst. Det måste vara från de rätta... - Ärlig talat, vad är det frågan om och vad är vi påväg? 

Tänk att vara uppfödare och inte kan eller vågar göra det man egentligen vill. Tänk att inte kunna få använda de hundar man vill eller köpa de hundar man vill. För mig är detta helt galet, och förstår faktiskt inte denna feghet och att man låter sig styras på detta sättet. 

Så tråkigt att man låter andra människor styra var man kan och inte kan göra. Gynnar detta verkligen sin egna uppfödning och/eller rasen? Jag vet inte, fast valen man styrs till behöver ju inte vara några dåliga val men det är ju inte ens egna val. 

Bort med allt vad diktatur och dömande heter. Ta istället reda på varför jag var på denna jäkla bild innan det blir något stort. För som sagt, jag var bara på en bild och inget annat. Ja, jag är uppfostrad att vara trevlig. snäll och tillmötesgående. Jag ställer upp och skulle aldrig säga NEJ pga vem som är med i bilden. Finns ingen anledning för mig att vara dum. 

Sedan har vi detta med att svartmåla varandra. Man säger inte saker rakt ut men man liksom planterar det ena efter det andra och på ett tjillevisps så är man lyckats att svartmåla någon. Man liksom ljuger ihop något för att framställa sig själv som lite, lite bättre och svartmålar då utan skrupler kanske sin största konkurrent som också kan vara en vän men då utåt sett. Tragiskt att människor i vuxen ålder tar till detta billiga och låga knep för att nå lite längre. Men vissa går andra vägen, man nästan köper sig in i rätt gäng för att rida på deras framgångsrika och populära våg. För utan dem hade man typ varit - Nada!!

Så ja mina vänner, det gäller att tänka en och två gånger ibland. Jag väljer att försöka göra det jag vill och det jag tror på. Jag tycker faktiskt inte att det är så himla svårt. Kan ibland förstå att människor blir förvirrade över vad de har mig och var jag står. Men använder jag en hund så gör jag det för att jag gillar hunden och tror på kombinationen. Jag tänker inte så mycket på vem som äger den eller vem som är uppfödare till den eller vem som äger pappan till den eller .... Ja, ni ser... även ägaren till farfar till hunden man använder kan vara fel.... 

Inte lätt, men jag hoppas och tror på att ärlighet varar längst. Jag vårdar och tycker om alla mina hundvänner jag har runt mig. Detta behöver inte betyda att mina vänner måste vara vänner och gilla varandra. Men jag är alla lika lojala och gör mitt bästa för att jag gillar alla mina vänner, annars hade det ju inte sett dem som mina vänner. 

Jag tror på respekt inför varandra oavsett om man är vänner eller inte. Och är man dessutom vänner så tycker jag man skall ha ännu större förståelse för vad den andre väljer att göra eller använda. Vi hoppar ju liksom inte i säng med varandra, det är ju våra hundar som gör det jobbet!! ;)

- Puh.. detta blev långt. Svårt att förklara men jag tror att de flesta förstår vad jag menar och är ute efter. Jag har alltid kört mitt "race", försökt vara lite av en doldis nästan lite svår att komma åt och nära. Kanske mest för att på något sätt skydda mig själv. Men man blir ledsen när man blir dömd, man blir ledsen när man blir svartmålad, man blir ledsen när någon försöker dra fördelar till sig på annans bekostnad. Och man blir ännu mera ledsen när man hör att nära vänner från ingenstans börjar tvivla...då från ett missförstånd, en tolkning eller en bild någon annan målar upp!