måndag 19 september 2016

WE CAN DO IT...


Igår hade Cavaliersällskapet möte där det skulle informeras om vårt nya hälsoprogram som kommer att börja gälla från den 1 januari 2017. Representanter från SKK var där och berättade hur det nya ser ut och hur det kommer att gå till och de svarade även på de frågor som många av oss har. Allt fick vi kanske inte svar på så som redan skriva fodervärdsavtal eller avtal rent allmänt och vad händer om en valp efter en svensk hane under 6 år kommer tillbaka från ett annat land, räknas den då som en kull? 

Allt sändes "live" på Cavaliersällskapets sida på Facebook vilket jag och många med mig tackar för som inte kunde vara på plats. Ett mycket bra initiativ som gjorde att även vi kunde följa detta informationsmöte. Det var mycket intressant och jag satt här hemma och följde allt hela tiden. Allt finns fortfarande kvar på sidan om någon nu missade och vill se detta möte i efterhand. Så gå då till Cavaliersällskapets Facebook sida för att titta. 

Informationsmöte var precis vad det var då vårt nya hälsoprogram redan spikades tidigare i år. Det är många frågor som kommer upp med detta nya program och många är nu oroliga inför framtiden. Jag förstår detta fullt ut för tro mig, jag har också en massa frågor och jag känner också att det kommer bli en aning tufft in i framtiden. Men...

Men nu är det som det är och vi som uppfödare av rasen kan liksom inte göra mycket mer än vad vi faktiskt redan gjort. Vi är många som har jobbat för att få till små justeringar här och där och Cavaliersällskapet och dess avelskommitté har gjort ett mega jobb för att det skall bli så bra som möjligt för oss alla. Inte mist för vår ras...

Många är vad jag förstår både arga, irriterade, frustrerade och uppgivna. Jag tycker också detta program är lite väl hårt och det finns i alla fall två punkter som jag skulle önska vi kunde ändra redan nu. Det ena är att vi höjer den övre magiska gränsen från 7 år till 8 år. Den andra är detta med hanhundsanvändningen, jag tycker faktiskt att det hade varit både enklast och kanske bäst om den sträckte sig mellan 3 och 5 år med 5 kullar och inte upp till 6 år som det nu är. - Resten... ja, för mig kan det väl vara ok...

För resten är typ samma som jag gör idag så blir ingen större skillnad för mig egentligen. Men visst, det är riktigt hårt och vi tillsammans som uppfödare kan nu inget annat göra än att ta oss ann detta program. Det är liksom bara att kavla upp ärmarna och sätta igång. Många hundar kommer hamna i kläm i en övergång till det nya, så även för några av mina. Men jag har full förståelse att någonstans måste man ju dra gränsen. Tråkigt men så är det och så blir det. Livet är inte alltid rättvist!! 

Vi måste börja tänka in i framtiden och inte bara här och nu. Vi måste ändra på sättet vi jobbar idag till något helt nytt. Vi måste börja titta på våra hundar med lite nya ögon och då också inte glömma vad som finns runt dem så som släkt och familj. Vi har liksom inget annat val. Vi måste nu lära oss att använda vår energi på rätt sätt. Att då vända våra irritationer och frustrationer till något positivt och istället försöka se oss starka in i framtiden. Vi har ögonen på oss från många håll och även från andra länder. 

Tillsammans måste vi nu jobba och vi måste visa SKK att  - We can do it!! För om vi inte gör detta så kommer nog inte programmet revideras och ändras på ett tag, för som jag förstod det så är inget hugget i sten. Vi måste helt enkelt göra vårt bästa och visa att vi kan och att vi vill. Jag tycker att vi i år har visat mer än någonsin att vi uppfödare finns och att vi verkligen vill något med vår underbara ras. Förhoppningsvis kommer inte denna energi dö ut, vi måste nu våga anta denna utmaning. Vi måste visa allt och alla att vi vill, och att vi kommer vilja lika mycket in i framtiden och då också lyfta våra fina Cavalierer så mycket som det bara går - We can do it!!

Inga kommentarer: