När jag väl satt där med den bästa lilla tjejen i världen i knät så var det inte riktigt lika enkelt. Men hon var ändå stark måste jag säga. Visst blev hon jätteledsen men det kom inte förrän de två sköterskorna typ drog ur sina sprutor och var klara. Hon blev nog mest förvånad och var otröstlig i några minuter. Det var inte riktigt som att vaccinera en valp om man säger så...
Molly har en super gullig barnmorska men det behövdes ju en till när man får två sprutor på samma gång, en i varje lår. När den andra barnmorskan kom in så tittade hon på mig och sa, - Jasså, det är pappa som får göra detta. Jag tittade på henne och svarade, - Nej, jag är morfar. Hon blev då lite generad och fick fram, - Oj, det var en ung morfar. Sedan vände hon bort blicken och gav Molly sprutan.
- Hum... lite mallig gick jag sedan därifrån. Men mest för att Molly var sååå duktig!!!! ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar