KUNSKAP

OBS!! Efter en fantastiskt respons så är det nu redan fullt. Jag är väldigt glad att så många vill vara med och kanske kan vi i framtiden göra en del två av detta!!!  Jag kommer höra av mig till er som visat intresse lite längre fram med mer info om denna "Kunskaps" dag. 

--------

Kunskap är något man alltid bär med sig, kunskap är något man aldrig kan få för mycket av. Så jag tänkte med detta blogginlägg kolla om det kanske finns intresse för att få ännu mer kunskap i ämnet hund. Man kan alltid lära något nytt. Då kanske lite om hundens anatomi, hur man visar hund och hur det är att vara domare. Finns massor att lära och få tips om, vi blir aldrig fullärda... 

Det är nämligen så att jag har pratat med Moa Persson som är både domare och uppfödare om hon kanske skulle kunna tänka sig att komma ner hit och underhålla oss lite. Kanske öppna våra ögon, lite se utanför boxen. Tanken är att jag skall försöka få till detta så att det liksom inte blir som att gå på kurs och sitta vid en skolbänk. Utan en mer intim träff där vi har högt i tak och mycket diskussion och frågor. Jag kan själv ibland sakna det gamla och genuina hundsnacket. Det då man delar med sig av vad man kan och ens erfarenheter. Ni som varit med länge vet vad jag menar. Lite denna känslan vill jag få tillbaka. 

Mer om Moa Persson och hennes kurser och utbildningar hittar ni HÄR. Tanken är att denna dag skall hållas i början av oktober, så det är gott om tid kvar. Men eftersom det är en mer intim & exklusiv dag så kommer det vara begränsat antal deltagare. Vid intresse maila till - peter@vouges.se

OMVANDLA ENERGI

Alltså jag vet inte vad som hänt med mig men jag har faktiskt blivit proffs på att omvandla negativ energi till positiv energi. Detta hade jag väldigt svårt med för typ 10-15 år sedan. Då drogs jag liksom lätt med i strömmen och en djupt nergående spiral och bara mådde dåligt.

Jag har förstått att det lite blivit som ringar på vattnet efter det jag tidigare bloggat om. Många som både blir ledsna, arga och allt vad det är. Jag kan liksom inte riktigt bli det längre. Jag känner på något konstigt sätt att jag får en råstyrka, en styrka att bara vilja göra ännu mer och då också ännu bättre.

Men samtidigt är det ju väldigt tragiskt att man snart inte kan lägga ut något utan att bli kritiserad och granskad. Det får liksom inte gå så långt att människor slutar att dela med sig av härliga bilder på sina fina hundar, eller bara delar med sig av sitt liv i allmänhet. Vi får heller liksom inte bli rädda för att få kritik. Kritik är bra och kan man ta den på rätt sätt så kan man också nyttja den till något riktigt bra.

Det kommer alltid finnas människor som faktist tror att de har blivit speciellt utvalda och ner firade från och av den där skäggiga gubben där uppe bland molnen någonstans. Att de liksom blivit födda och nerfirade för att genomföra och ta ansvar för ett enda mål i livet. Nämligen att rädda en hel hundras från alla dess sjukdomar, bedrövelser och då också bevara rasen exakt enligt rasstandard så som de tolkar bibeln på denna moder jord. Jag säger bara - Halleluja praise the lord!

Hela kvällen igår så snurrade det i min hjärna. Det snurrade så att jag inte riktigt kunde somna och det kändes nästan som om jag var stup full. Men som sagt, min energi som jag den sista tiden fått kommer jag att nyttja till max. Fick massor med idéer igår innan jag tillslut somnade. Nu skall allt bara lösas praktiskt men det skall nog gå det också.

Jag har så många gånger skrivit om ordet respekt och dess innebörd. Vi måste börja respektera varandra. Vi måste inte älska och gilla vad alla gör och inte men vi måste respektera att alla inte gör och tänker samma. Man mår så mycket bättre själv om man släpper vad andra gör och istället fokuserar på sig själv och det man själv gör eller bidrar med.

Fick ett samtal igår om jag visste någon som hade Cavaliervalpar till salu. Jag blev nästan lite förvånad över mig själv men jag kunde inte komma på en enda uppfödare där och då som hade valpar. Förr hade jag järnkoll men jag har med tiden blivit allt mer ego eller hur man nu skall förklara. Jag har inte riktigt varken tid eller ork att hålla koll på vad andra gör eller har, jag har nog med att hålla koll på mig själv. Riktigt skönt faktiskt att man har släppt allt runt om....

Jag har liksom kommit på att jag inte är en av de nerfirade från den skäggiga gubben. Jag har kommit på att jag inte kan ta ansvar för vad andra gör, jag kan bara ansvara för vad jag själv gör. Jag kan själv och ensam liksom inte rädda hela världen hur mycket jag än kanske skulle vilja.

Om man nu ändå vill nå ut med sitt budskap så måste man få med sig folket och inte folket emot sig. Vi har sett många ledare i världen, både goda och onda utan att nämna några namn som får folket med sig. Dessa ledare besitter ett fantastiskt ledarskap. Men de som sprider sina teser på fel sätt om hur allt skall se ut och vara på ett negativt sätt kommer aldrig vinna, de kommer liksom aldrig få med sig folket. Så är det bara...kolla bara på våra politiker.

Vi som håller på med hundar vet att det är en hobby, och en hobby skall vara rolig och trivsam. Vi skall sprida glädje och kärlek och inte hat. Jag hoppas verkligen att vi alla i framtiden kan jobba på det. Vi kommer alla må mycket bättre och vi alla kommer ha mycket roligare, då också tillsammans och inte var och en på varsin kant. Tillsammans blir vi starka och kan göra mycket, nästan så att vi faktiskt KAN rädda världen.

Så i Borås hoppas jag att vi tillsammans kan göra den helgen till något fantastiskt. Då strunta i vem som vinner, vem som håller i snöret, vem som dömmer och bara vara glada för varandras skull. Nästa gång blir det andra som vinner och då kan det ju vara just din tur.

Som en liten påminnelse, klipp ur och ta med till Borås nästa helg. Eller varför inte lägga i väskan, fickan eller i plånboken och alltid ha med... Tänk vad bra allt skulle bli!! ;)

DAGENS

LIKE NO ONES WATCHING

ANALYS

Tänkte att jag skulle försöka mig på att analysera mitt förra inlägg lite mer på djupet. Men hur jag än och vrider på det så hittar jag bara en NOLLA. Men tack i alla fall till alla er snälla och rara för era samtal, meddelanden, kommentarer mm. Jag vet att i det stora hela är alla snälla, goa och glada men att det finns en liten klick som inte är det. Oftast är det personer man inte ens känner som gör så här, så jag bryr mig faktiskt inte. Huvudsaken är att de som är mig nära och jag vet sanningen eller sanningarna eller vad det nu kan vara.

Om vi börjar med mig och min blogg så är det MIN blogg och ingen annans. Alltså inget tvång att gå in och läsa eller titta på några bilder. Men vill man så får man, fritt val. Jag började blogga för att ha och få ett andningshål för mig själv, och också lite som en dagbok. Vad händer i mitt liv egentligen. 

I början så hade jag kommentarsfältet helt avstängt, just för att det skulle vara jag som skriver i den och ingen annan. Efter ett tag så tog jag bort det och la till kommentarer igen men då med begränsning, alltså man kunde inte skriva något och vara anonym. Efter ett tag ändrade jag igen och lät då även anonyma fegisar möjlighet att skriva. Kände att det var lite mer sport så. - Hehehe..

Jag är själv en människa som tror gott om alla tills kanske motsatsen bevisas så jag var där och då inte rädd för att få några elaka kommentarer. Varför skulle jag få det liksom? Är man sådan själv som person så har man liksom svårt att förstå att det finns människor som är raka motsatsen. Men tydligen...

Sedan har vi detta med att granska bilder och från dem utgöra om hundarna är friska eller inte. Det har på något sätt numera blivit vardag i hundvärlden. Finns massor med "amatörer" som tycks sig veta en massa bara av att titta på en bild. I detta fallet på en liten valp på 4 månader. Som då sitter på ett bord vilket hon inte är så van vid och tycker livet där och då är lite läskigt. 

Själv skulle jag verkligen önska att jag hade den förmågan att bara kunna titta på en bild. Hade varit så himla lätt för mig som uppfödare att bara skriva till hanhundsägare och fråga om jag kan få en bild eller flera i lite olika vinklar och sedan avgöra om den är frisk eller inte och om den sedan kanske kan passa min tik. Visst låter detta super bra?

Men nä, funkar ju inte riktigt så. Professionella utövare som veterinärer och annat måste ju ha hunden framför sig och kanske också använda en massa instrument för att komma fram till om hunden eller hundarna är friska och fina. Detta är ju för mig en självklarhet och jag kommer fortsatt att jobba med mina hundar på det sättet och inte sitta och döma utifrån några bilder. Inte mer med det.... Sedan får man inte glömma att hur friska och fina hundarna än är så kommer det ALDRIG att finnas några garantier för att avkommorna blir det. Man kan liksom bara göra sitt allra bästa då de är levande varelser vi jobbar med. 

Klicka på bilden för att se hans hälsoresultat mm..

Om vi då tar "Molly" som det handlar om så tog jag hennes mamma till England för att para där med en hane som jag länge tittat och funderat på. Men ju längre man väntar desto mer kan man ju ta reda på om honom och hans tidigare avkommor och hans syskon. Men i alla fall.. jag åkte och då vill jag ju givetvis veta att han är frisk och fin. Jag får en jäklans massa intyg, på allt egentligen. Alla intyg som på ögon, knän, hjärta, DNA tester och Scanning för SM mm. Allt var toppen och jag kände - Why not!!

Jag är ju nu inte sådan att jag skryter till höger och vänster om att jag använder friska hundar eller att de är scannade med Grad-A eller annat. Jag tar liksom föregivet att man använder så friska hundar som möjligt i sin avel. Samma är det med hennes mamma, hon har alla intyg som behövs i Sverige med ögon, hjärta och knän. Bakom henne har jag lång historik och info som ger mig precis allt jag behöver veta för att göra denna kombination. Uppfödaren till henne är om någon både seriös och ärlig och har en liten bok där hon fyller i allt som händer med hennes hundar.

Jag känner liksom att jag som uppfödare inte kan göra så mycket mer. Jag känner faktiskt också att jag har gjort mycket mer och försökt mycket mer än många andra. Bara att sätta sig i bilen och åka ända till England för att hitta lite nytt, för att göra något nytt är bara det ett projekt i sig. Så vad mer kunde jag gjort?

Att kommentaren kommer på ett inlägg igår kväll som jag la ut i påskas är kanske inte är så konstigt. "Molly" var ju ändå BIS-Valp i lördags och bara det säger ju en del. Att jag sedan också har gett mig ut i ringarna "lite" igen är kanske också är en  bidragande orsak, jag vet inte. Men på 5 utställningar i år har vi med våra unga hundar vunnit, 2 x BIS-VALP, 2 BIR, 3 BIM, 8 CERT, 5 RES-CERT & 1 CHAMPION. 

Jag vet inte om det kanske är sånt som stör, eller om det är mig och mitt underbara liv som man stör sig på och för att försöka förgöra och trycka ner mig ger man sig på en valp på 4 månader. Jag vet inte men känner att denna analysen är klar, hur jag än gör så hittar jag bara som sagt en NOLLA. En människa som med all säkerhet inte känner att hen riktigt lyckats med sitt....

Nu släpper vi detta och går ut och leker med våra hundar istället i den sköna solen. Ha nu en fortsatt underbar dag. :)

VEM ÄR DET EGENTLIGEN SOM ÄR SJUK?

Klicka på bilden ovan för att göra den större

- Alltså allvarligt vad är det för fel på folk. Just nu går ju debatten het om näthat och anonyma påhopp. Ändå sitter det människor faktiskt oftast vuxna bakom sina skärmar med händerna på tangentborden och knapprar på som aldrig förr. Så jäkla fegt...

Förstår inte känslan av att sitta där anonym och känna att man liksom måste vara elak och tycka en massa negativa saker. Vad får man ut av att vara sån, mår man bra när man gör såhär? Men jag är fortfarande 100% säker att min lilla "Molly" är tusen gånger gulligare och snällare än denna tragiska människa. Inlägget kommentaren är hittar du HÄR.

Allt sparas ju på nätet så IP-Adressen har jag...nu är bara frågan om vad jag gör med den? ;)

TVÅ DAGAR I AVESTA

I fredags drog vi kosan mot Aveta och två dagar hundutställning. Men vi stannade till i Fagersta på tror jag stadens enda hotell. Något drag i Fagersta och Brukshotellet var det inte men vi hade det väldigt trevligt där med Kari och Dan, så vad mer behövs egentligen? :)

Lördagen på Cavalierspecialen bjöd på underbart väder, trevliga och glada människor som liksom bara njöt av dagen. Domare var Mandy Attwood från England. Söndagen var det dags för en kennelklubbs utställning domare var Annette Bystrup från Danmark. Dagen var lite ostadigare när det kommer till vädret. Men vi klarade oss hela dagen och mitt på dagen kom till och med solen fram och värmde gott. Men om jag förstått allt rätt så öppnade sig himlen över Avesta när vi precis åkt hem..

 "Molly", Vouges Odd Molly var först ut för oss och jag hade ärligt inga stora förväntningar alls. Speciellt eftersom det gick som det gick med henne i Eskilstuna, men det har jag ju bloggat om tidigare.

 VOUGES ODD MOLLY

(Maibee Perfect Touch of Charnvale - Ch. Clopsville Santa Clarita)

Så in i ringen gick vi och såg det som en träning inför framtiden. Jag liksom hade som mål att vi bara skulle klara av att ta oss runt i ringen. Men hoppsan, det gick ju bättre än vad jag trodde och hon gick och blev BIS-Valp i konkurrens mot 24 andra fina Cavaliervalpar. Stort Grattis till Eva som blev BIM-Valp.  Kände ändå att det räckte att hon var med en dag för att som liten valp att åka långt, bo på hotell och allt annat runt om är ganska mycket. Men visst är jag lite stolt över att hon gjorde det så bra...  :)

BIR & BIM-VALPAR

Domare Mandy Attwood

VOUGES ODD MOLLY

Men "Mojo", Clopsville Mojito var med två dagar, vilket nu har resulterat i att han har varit på fem utställningar. På lördagen blev han 2a i juniorklassen med CK men hans dag stannade där. Söndagen gick det bättre och han vann sin klass fick sedan sitt andra cert och blev 3a bästa hane för Annette Bystrup. 

CLOPSVILLE MOJITO - 2 CC's & 1 Res-CC

(GBCH. Gamble On You Des Contemplations at Pascavale - Clopsville Sea Breeze)

"Mojo"

CLOPSVILLE MOJITO

Sist på dagen är det alltid tjejernas tur och först ut för oss var lilla "Lulu", Clopsville Loretta. Hon är bara 10 månader så hon har inte hunnit med så mycket ännu. Men hon var BIS-Valp på Cavalierspecialen i Sollentuna tidigare i år. Så nu som vuxen gjorde hon sin 3dje utställning i helgen. Hon gjorde det riktigt bra och vann sin klass båda dagarna. På lördagen blev hon 3a Bästa Tik med Res-Cert och på söndagen tog hon ett kliv fram och blev 2a Bästa Tik med Cert. 

CLOPSVILLE LORETTA - 1 CC & 2 Res-CC's

(GBCH. Pascavale Jacob - Clopsville Santa Barbara)

"Lulu" får Res-Cert för Mandy Attwood

"Lulu" får Cert för Annette Bystrup

Sist men inte mist var det dags för "Mimi", Aranel Infinity. Här blev det lite huller om buller på lördagens Cavalierspecial. Hon blev nämligen 2a med Ck i sin klass men i Bästa tik blev hon 2a efter en champion. Alltså slog hon då hunden som vann över henne i sin klass i bästa tik. Sånt här är kanske aldrig roligt men det är domaren som bestämmer och vill hon ändra sitt tidigare beslut så får hon det. Detta resulterade då i att hon fick sitt 3dje Cert. Storyn kring detta är lite olika om jag förstått allt rätt men jag kan faktiskt inte rå för vad som hände.... 

"Mimi" och "Lulu" gjorde lite tvärtom. För på söndagen fick "Mimi" Res-cert och blev 4a Bästa tik. 

ARANEL INFINITY - 3 CC's & 2 Res-CC's

(GBCH AMCH Pascavale Nathan - Aranel Evita)

"Mimi" får cert för Mandy Attwood

ARANEL INFINITY

Tråkigt när det blir drama runt och kring utställningar. Men ibland tycker jag faktiskt att vi underskattar våra hitbjudna domare. Man tror redan långt innan att man vet vem som kommer vinna och också orsaken till detta. Vem som känner vem och vem som har gjort vad för att vinna. Detta tycker jag är VÄLDIGT respektlöst mot våra domare som kommer långväga för att gå igenom våra hundar. Börjar man tänka såhär så tycker jag faktiskt inte att man har på en hundutställning att göra.

Kommer ni ihåg att jag skrev detta citat innan vi drog mot Avesta - Är man med i leken får man leken tåla.... Verkar som om jag fick lite rätt. Hatar verkligen all drama och alla maktkamper... vill inte veta och vill inte vara med eller bli indragen, vill bara ha kul och trevligt. Men alltså allvarligt....det är "bara" hundutställningar vi håller på med - Come on!! Vi är väl vuxna och har kommit förbi "barn med hund".

Att sedan packa ihop allt och åka hem är väldigt segt. Men att i bagaget ha med sig en BIS-Valp, 3 Cert och 2 Res-Cert så gick det ändå ganska lätt. Dessutom sken solen på oss och vi ikapp med den..... 

Tack alla för en trevlig helg, och grattis till helgens alla vinnare. Jag känner faktiskt att jag börjar få tillbaka lusten för att åka på lite utställningar igen. Kanske inte så konstigt, eller?? ;)

SNÅLT

Jag vet inte men jag brukar inte gnälla... MEN. I Avesta som på alla andra nationella och internationella utställningar så kan man vinna Certifikat och Reserv Certifikat. Det flesta av oss jagar och vill ju ha det förstnämnda men många blir också väldigt glada för det sistnämnda. 

Jag vann både Certifikat och Res-Certifikat. När man vinner certifikat så får man också ett inteckningskort värt 100:- man får även en gul/blå fin rosett. Men när jag var och skulle hämta ut mina priser så fick jag då mitt inteckningskort för certet och en rosett, men jag fick ingen härligt ljusblå Reserv Certifikat rosett. Nä, den kostade 100:- eller ett inteckningskort. Alltså ville de ha mitt inteckningskort som jag precis vunnit. Öh!??!...mycket snålt tycker i alla fall jag.

Har då aldrig varit på något utställning sedan vi fick res-cert och att man skall behöva betala för att få dem. De gnälls hit och dit att anmälningssiffror går ner och att allt är så dyrt, är det verkligen konstigt? Ska vi verkligen behöva betala och KÖPA det vi vinner, vi har ju redan betalt en ganska maffig anmälnings avgift för att bara få vara med. Egentligen bryr jag mig inte om rosetterna, huvudsaken är att att står på papper vad mina hundar fått och inte. Men jag vet att det finns hur många som helst som blir överlyckliga för att få sina rosetter att pryda på väggen där hemma. 

- Nä, Dalarnas Kenneklubb, det tycker det var riktigt snålt. Jag nästan skämdes deras vägnar när jag gick därifrån...