NAKET!

Mitt blogginlägg ”Fight for this love” blev kanske lite sådär privat och lite naket men ändå har jag bara skrapat lite på ytan. Skulle nästan kunna fylla en hel bok om detta. Många reaktioner blev det och alla som i alla fall jag har sett har varit positiva. Många mail och många kommentarer blev det.

Hur naken får man bli i en blogg?

Ibland tror jag att man måste lätta lite på locket, för vem vet kanske det hjälper det någon. Hjälper det en enda person så är jag nöjd. Det är ju ändå mellan 10-12 000 inne och läser bloggen varje vecka. Vilket i sig är helt fantastiskt!!

Vill bara säga att jag idag mår toppen. Mycket har jag med mig i bagaget som har gjort att jag har blivit så mycket starkare och tror på mig själv mycket mera. Men givetvis har jag massor att jobba med. Som att jag t.ex. har fått lite torgskräck. Gillar inte att vara bland för mycket folk där jag inte riktigt har kontroll. Känns som om alla glor och tittar på mig. Får nästan lite panik och får funderingar som – Har jag en snorkråka på överläppen eller nått?? Har också lite svårt att umgås i lägen där jag inte känner människorna speciellt bra. Vet liksom inte riktigt vad jag skall prata med dem om!?

Har fått svårare att släppa in nya människor i mitt liv. Känns bättre att ha typ 3 riktiga och nära vänner än en jäkla massa bekanta, om ni förstår hur jag menar. Så allt detta är kanske därför jag ibland verkar lite svår åtkomlig och distanserad. Är bara så rädd för att bli sårad och blåst!! Men jag är väl medveten om mina problem och jobbar med detta dagligen. Så det är ju positivt eller hur? Ingen annan kan ändra på mig, bara jag!

Något annat är att jag i flera år har haft problem med detta med mat. Också något jag hela tiden jobbar med och måste tänka på. Men ibland kan jag känna att jag väldigt lätt faller tillbaka. Den matkasse som vi nu har från ”Kocken och jag” hjälper väldigt mycket och jag måste faktiskt få hylla mig själv lite. För jag har börjat bli riktigt bra på att både äta och att laga mat. För ca 15 år sedan hade jag mega problem med detta, vilket ni redan vet.

De som känner mig nära vet att jag inte är någon svår person, när man väl kommer in på skinnet på mig. Jag är oftast glad och försöker se det mesta med positiva ögon. Inga hinder är numera för svåra att besegra eller ta sig över. Jag försöker vara hjälpsam mot andra så gott jag kan och bara vara den glada och starka Peter som jag är idag. För så som jag känner idag så har jag inte känt på länge. Allt kan nästan sammanfattas i ett ord – Trygghet!

Men tack återigen för alla mail och komentarer!!