Ny dag och jag kan bara försöka vända denna dåliga start på 2013 till något bättre. Fast just nu känns det nästan som att man vill spola fram till 2014 och liksom börja om. Det funkar ju inte riktigt så, det är bara att hoppa upp i sadeln och vända 2013 till nått bättre. Kanske har vi nu fått vårt tråkiga och chockartade för i år och att resten bara blir toppen. Man kan kan ju alltid hoppas i alla fall.
Idag skiner solen och det snöar. Hundarna är lite glada då det ligger ett tunt vitt täcke på marken. Idag har jag massor att ta itu med. Mycket som har blivit liggandes på grund av all trauma. Men lite skönt är det att fredag idag. Som sagt skall hoppa upp i sadeln idag och skall då även para en hund. Man är ju knäpp som hunduppfödare, finns nästan inget som stoppar en. Även om tråkiga saker händer så vänder man på något sätt det till något positivt och får en enorm styrka att gå vidare. En styrka att göra mer och ännu bättre..
Idag lider jag med Johanna och Anton som hade delad vårdnad av Bucky. Men jag är fortfarande så jävla arg på den person som körde på honom. För visst känner man att man kör på något, det går ju bara inte missa, eller hur? Det var ju en olycka!
Samtidigt vet jag inte riktigt hur jag skall tacka de två tjejer som hjälpte Johanna i detta ögonblick. Det kom även en farbror som offrade sina handskar och la dem under Bucky så att han inte skulle behöva ligga på den kalla och våta vägen. Vem var han? Oavsett så var alla så himla snälla, helt otroligt!
Så tråkigt att bilen träffade så olyckligt och skadade Bucky så illa att hans liv inte gick att rädda. Det enda som kom med hem igen var den snälla farbrorns handskar..
 |
| Farbrorns vantar |
Nä, Peter - upp i sadeln och galoppera nu åt rätt håll!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar