EN RÖST I NATTEN!

 

Man får motgångar i många lägen i livet. Och just när motgången kommer så har man lite svårt att se nått annat än just den. Man glömmer liksom så lätt av allt annat man har och det som faktiskt går bra. Dessutom lever jag oförskämt bra och får hålla på med det jag kan och vill, då på heltid. Vem kan liksom göra det?

Just nu har jag ju faktiskt också fått två små fina valpar, små men ändå. Dessutom har jag en kull till med "Mindy" och gänget som är ett gäng jätte fina och trevliga valpar. Sen alla de andra som jag har hemma! Ja, ni ser motgångar gör en blind för allt annat. - Så sluta gnäll Peter!

"Laila" själv är en liten ängel för mig. Hon är en dotter till min underbara "Loreen", Ch. Craigowl Ritz som jag alltid har haft som min lilla prinsessa. Mest kanske för att hon själv var en riktig diva och faktiskt tyckte att hon var en prinsessa. Tyvärr så förlorade vi henne hastigt och lustigt förra året. Denna valpning har "Laila" verkligen skött som ett proffs, det är ju inte alla som ens kan det. För när "Laila" själv föddes så blev det kejsarsnitt på grund av fel läge på valp nummer 4. Mitt första och enda snitt på 26 år!

2013 har liksom inte börjat så värst bra för oss. I alla fall inte när det kommer till hundar. Det har varit en tuff start och numret 13 klingar väl inte direkt lycka och medgång. För mig är 13 ett olyckans tal och jag har aldrig ens radion på 13 när det gäller volymen, har den alltid på 12 eller 14. Så lite skrockfull är jag nog allt.

Jag har haft mega tur med mina år i hundvärlden. Varit förskonad från det mesta. Ibland har det nästan känts som om jag har glidit runt på en räkmacka. Har fått så mycket serverat, plus att jag har haft en väldans tur och man får heller inte glömma att mycket har också varit väldigt hårt och kostsamt arbete.

Jag har träffat så mycket underbara människor och fått resa massor när det kommer till hundar. Så att gräva ner sig nu känns nästan lite patetiskt när man tänker efter. Det är min tur att få det lite jobbigt i år, så är det bara. Gäller bara att lära sig tackla allt på rätt sätt och försöka vända det negativa till något positivt. Det är faktiskt nått som jag har blivit ganska bra på det sista, mycket pga min paus.

Men något som har slagit mig i pausen är alla dessa elakheter som hela tiden florerar. Det är tungt och jobbigt ibland ändå att hålla på med hundar. Så alla spydiga kommentarer, ifrågasättande, intriger och rykten mm är så himla onödiga. Det är tufft och känslosamt som det är att hålla på med hundar. Det räcker liksom, man behöver inte det andra... Eller hur?

Det var lite av mina tankar så här mitt i natten, hade ju inte tänkt blogga nått mer idag. Men så gick det med det!! Ville liksom bara säga att jag på nått sätt vill tacka livet och att jag är jäkligt tacksam för allt jag har och för allt jag har gjort. Ny dag imorgon och nya insatser, idag är snart historia!! ;-)