lördag 31 januari 2009

OLYCKAN, OLE-DO-LYCKAN, KRASH Å BANG LYCKAN.....

Någon som kommer ihåg Ted Åströms "Olyckans Sång" ?

Den har i alla fall varit i mitt huvud de senaste dagarna. Har tidigare skrivit i bloggen hur jobbigt jag tycker det kan vara att gå till veterinären och kolla sina hundar. Igår var det dags igen med några hundar. Spännande värre var det då det var några vikitga intyg som skulle tas.

Först ut var vår Lille "Hank" (Ch. Vouges Hanky Panky) som nu har blivit hela 7 år. Tyvärr så visade de sig att han nu har fått ett litet biljud på hjärtat. Han kommer ändå alltid vara min Lille Prins!

Sedan var det dags för våra tjejer som nu har blivit 4 och behövde få sina 4-års intyg. Så nästa blev "Loren", (Ch. Craigowl Ritz), hon kollades i Juli förra året innan hon parades och var då UA. När det sedan var dags för valpning så kom 3 av valparna helt naturlig men valp Nr. 4 fastnade. Vi fick åka till djursjukhuset för att få hjälp. tyvärr var det inte så mycket att göra mer än att det fick bli ett kejsarsitt. Ut plockas då 4 valpar till. Allt går bra, men två av valparna var så medtagna av narkosen så de kom tyvärr aldrig riktigt igång. Det blev tillslut 5 fina valpar kvar och allt var frid och fröjd. Även Lilla "Lorén" mådde bra efter omständigheterna. När hon då sövdes för att göra sitt kejsarsitt så hade hon ett friskt och fint hjärta. Så att hon skulle gå igenom med glans igår trodde jag var självklart då det bara var ca 2 månader sedan hon sövdes. Men INTE, min Lilla Prinsessa hade också fått en biljud på hjärtat! Hur kan detta komma sig? Känns nästan som om hon fick biljud från en dag til en annan.

Måste erkänna att detta tog väldigt hårt på mig då hon är MIN Lilla Flicka. Inte för att jag inte gillar de andra. Men vissa får en speciell plats i hjärtat och det har "Lorén" hos mig. Ni förstår säkert vad jag menar. Hon klarade då inte att få sitt intyg UA efter 4 år. Tur i oturen är kanske att hon bara har haft en kull valpar, men väldigt fina sådana. Titta bara på Lilla "Paiton" på Hazelcoat's hemsida. Vi har även Lilla "Laila" kvar är hemma och och har också en skönhet som få. Vad skall vi nu göra med dessa fantastiska valpar?

Till Lena: Tack för att du tog detta besked så himla bra. Jag var så orolig innan jag ringde dig. Underbart att ha vänner som du. Klart att du skall behålla och älska din Lilla "Paiton" i alla fall.

Man blir så "låg" & ledsen att man knappt kan glädjas åt att "Ruth", (Ch. Vouges Ruthie) och "Polly", (Tibama's Secret Politics) klarade sina 4 års intyg med hjärta UA. Även "Tina", (Vouges Christina) och "Sara", (Vouges Upsadaisy) var UA men de är fortfarande unga hundar. Jag är såklart jätteglad för detta då "Ruth" är mamma till vår "Jackson", (Vouges Invincible) och "Polly" är mamma till vår "Jojo" (Vouges Jocelyn).

Men det är tuffare att hantera motgångar än framgångar. Jag är i alla fall inte så bra på det. Hjärnan säger en sak och kroppen och hjärtat en annan. All energi bara rinner ur min kropp, så jag gick och la mig och vilade en stund igår eftermiddag. På kvällen kom Erica förbi. Och den som inte kan ta åt sig av hennes positiva energi måste nästan vara död. Hon laddade mina batterier och idag känns allt reda bättre. Tack Erica!!

Usch, vem har sagt att det är lätt att födaupp hundar? Man får sina smällar ibland. Och vi har fått en heldel käftsmällar den senaste tiden. Det är bara att ta dom och gå vidare. Känns jobbigt, men det sägs att av motgångar blir man STARK!

Vi är inte perfekta, vi försöker bara att göra vårt bästa. Att skicka in intygen är för oss en själklarhet. Då vi inte har något att dölja. Det är "bara" att bita ihop och komma igen..... eller hur?

Inga kommentarer: