”Noomi” eller Vouges Roiyaru Nozomi är en av fyra valpar som föddes för ganska exakt 10 månader sedan. Pappa är ”Bubu”, Ch. Homerbrent Asobu och mamma är vår lilla ”Betty”, Homerbrent Betsu.
Alla fyra valparna har varit ganska jämna hela tiden. Det har varit väldigt svårt att välja bara EN. Då jag tyckte och fortfarande tycker att denna kull blev väldigt lyckad. Därför är de alla fyra fortfarande kvar på ett eller annat sätt i familjen.
”Noomi” själv är en underbar liten hund med massor av attityd. Full i bus och full fart hela tiden. Jag ser verkligen fram emot att få visa henne under 2012 och jag hoppas att hon sköter sig då hon är en karaktär av dess like.
För mig är ”Noomi” ett – Must have! Eller som de säger i Ferdinand i Kalle Ankas Jul – Honom skall vi ha!! Svårt att förklara men om vi säger såhär – Svår att leva utan!!
Vid ett annat tillfälle så kommer jag även försöka med att även presentera hennes lika vackra syskon!! Ett STORT tack till Lena Svalling-Ekdahl för att du tog dig den tid du gjorde för att komma hem till oss och fota mina hundar. – Pusselipuss!!
Dagen efter ett trevligt och vått party brukar vara lite jobbig. Huvudet och kroppen känns som om de inte synkar riktigt. Nu har inte jag varit på något party men har ändå samma känsla. Huvudet och kroppen håller inte riktigt ihop. Hjärnan känns som en enda stor massa och kroppen slapp och slö, och gör inte som jag vill!
Idag försöker jag komma ikapp lite. Springer här och tvättar handdukar, fällar, skurar ur valpnings korgar och allt som hör till en valpning. Har sovit bra på morgonen med ”Lisas” små valpar nedanför min säng. ”Tina” och hennes valpar har fått flytta ner till fotänden av sängen. De är ju självgående så jag behöver inte vara där och pilla så mycket. Trodde att jag skulle få jobba lite mer med ”Lisas” idag men det blev ju två, en hane och en tik. Och hon har så här långt skött om dem galant!!
Tänk vilket sällskap Facebook ändå kan vara. När jag satt här ensam mitt i natten så loggade jag in på FB chatten. Brukar inte vara inloggad i vanliga fall, vad händer då?? Jo jag får sällskap av Lena och även Susanne och Morgan hela vägen från Mexico. Härligt!!
Lite spännande är det i alla fall då detta är Ch. Clopsville Gin Rickey, ”Rickey’s”, första kull. Ska bli kul att se vad dessa två små knattar växer upp till. ”Lisa” är en liten tik och när det bara var 2 plus att hon gick över tiden med någon dag så var de ganska stora. Fick nästan lite panik ett tag men hon löste det. Så skönt, tänk vad de kan. Blir lika fascinerad varje gång!!
Skall försöka att ta lite bilder på både ”Tinas” & ”Lisas” valpar. Lovar!!
Nä, nu skall jag ta hand om de andra vovvarna i huset. De har kommit lite i skymundan denna morgon. Men det tar vi ikapp nu med lite mat och mys. De är lättköpta de små rackarna.
Kanske skall säga det men – NEJ, vi har inte blivit med Griffon. Det är en underbar liten hundras men jag är så nöjd med mina Cavalierer & Japaneser. Så någon Griffon har inte flyttat in hos oss. Har förstått att det av olika anledningar som jag har full förståelse för, att det pratas om att vi har en ny ras. Hunden Fiddle-Stick’s Pinch Of Pepper, ”Ebba” som var med i Norge och blev både Norsk Vinnare 2011 och Norsk Junior Vinnare 2011 ägs av Jimmie Lundgren och ingen annan. Skulle vi mot all förmodan skaffa en ny/till ras så lovar jag att berätta detta!!
Per med Ch. Aranel Kenzo & Jimmie med Ch. Homerbrent Sawayaka på Norsk Vinnare 2011 i Lilleström
Tack Jimmie för att du hjälpte till att visa våra Jappar då jag fick äran att vara hemma och och hålla koll så att ”Lisa” inte skulle börja valpa!!
Det ser ut att bli ännu en uppe sittar kväll. Sitter och tittar på ”Lisa”, som kämpar på i valpkorgen. Huset är fullt med tända ljus och jag varvar en kopp kaffe och en kopp te. Riktigt mysigt… alla andra sover. Huset är helt tyst och det enda jag hör är ”Lisas” andningar. Hade nästan varit kul om hon hade valpat på sin födelsedag. Men klockan gick fortare…
Klockan är nu 02:00 och första valpen är född. Den var stor, jättestor!! Stackars lilla ”Lisa”, hon är ju inte stor!! Det var jobbigt att få ut denna valp, men med alla mina ”barnmorskeknep” så äntligen…. Men skall villigt erkänna att det var lite jobbigt & svettigt. *Puh* Oavsett hur många valpar man har fått fram så är det inte riktigt samma varje gång.
”Outfitten” är på och jag är redo!!
När man sitter så här så funderar man mycket på vad man håller på med. Jag känner ödmjukt för att jag har möjligheten att hålla på med detta på heltid. Hur många kan det? Kommer knappt ihåg när jag slutade på mitt senaste ”riktiga” jobb.
Samtidigt som jag har denna underbara möjlighet att hålla på med hundar på heltid så får man åsidosätta mycket annat. Hundar är en livsstil och ett 24/7 jobb. Ingen vila och ingen ro. Massor med blod, svett & tårar. Alltid något som skall fixas med!! När man lägger ner så oerhört mycket av sig själv och sitt liv så känns det väldigt tråkigt att bli orättvist behandlad. Att jag har valt (eller vi kanske jag skall säga) att vara hemma med hundarna på heltid är endast för att jag vill att de skall ha det bäst. De har inte valt mig, utan jag dem!!
För någon vecka sedan rullades det återigen upp. Både på Tv och i tidningar kunde vi följa historien om familjen i Sandviken som blev oskyldigt anmälda för ett år sedan, och ifrån tagna sina små älskade barn. För mig är detta en riktigt hemsk och fruktansvärd historia. Tänk bli anmäld och att då också vara oskyldig. Tänk er denna smuts känsla att bli påhoppad helt utan anledning. Tänk att leva med denna misstro och alla människor som går omkring och tittar snett på dig och tänker –”Ingen rök utan eld”. Vilken förnedring. Men ibland kan det faktiskt både brinna och ryka helt utan anledning. Tro mig!!
Skillnaden på denna historia och många andra i hundvärlden är att denna anmälan inte gjordes anonymt. Personen, som i detta fall var systern var inte lika feg. Utan stod för sin anmälan. Varför hon gick så långt är dock för mig en gåta.
Vi hund människor är just proffs på detta med att anmäla. Tänker då närmast på att anmäla till utställningar. Vissa perioder under året sitter vi på måndagar (oftast 23:55) och anmäler hund efter hund. Till utställning efter utställning runt om i landet och ibland även till andra länder, vilket ibland är lite krångligare. Så att vi är proffs på att anmäla är det ingen tvekan om – Eller hur?
Sedan har en del också en benägenhet att anmäla på andra sätt. Menar man verkligen och står för vad man anmäler då är det ju ingen fara att skriva under med sitt namn. Det kan faktiskt vara så att hundar eller andra djur far illa, av då olika anledningar. Vilket gör att man på något sätt måste se till djurens bästa först. Allt kan ju hända, man kanske har blivit sjuk och att djuren inte då kan få den vård och omsorg de behöver. Allt har helt enkelt gått över styr. Så denna anmälan behöver inte vara av den elaka sorten. Utan mera kanske för att hjälpa både djur och människor i nöd.
Sedan har vi då den elaka sorten som anmäler då gärna anonymt för att det då oftast inte finns någon grund till att anmäla mer än och jävlas med den man anmäler. Anmälaren i dessa fall tror att de för all framtid kommer att vara anonym. Men sorry, sanningen kommer alltid ikapp lögnen och/eller hemligheten.
Som ni alla vet eftersom jag har skrivit om detta tidigare i bloggen så blev vi anmälda för några år sedan. Då givetvis anonymt. Troligtvis för att anmälaren egentligen inte stod för sin anmälan utan ville bara jävlas med oss på något sätt.
Det började med att vi fick besök av kommunens Miljö & Hälsa. När de inte hade något att anmärka på så kom SKK’s kennelkonsulenter. De hade heller inget att tillägga. I denna skarv mellan övergången från Miljö & Hälsa till Länsstyrelsen så kom även de på besök. De hade heller inget att säga mer än att vi skulle kolla till våra ventiler i hundrummet. Så dessa anmälningar gav inget mer än att dessa instanser fick ge sig ut och jobba. Och jag slösade bort onödig tid som jag kunde gjort annat mera vettigt med.
När man inte kunde ta oss där så kom tillslut Skattemyndigheten. Här är jag så glad att jag har en så himla underbar man som Per. Han har sådan ordning och reda på alla våra papper, vilket jag är en slarver på. Vi kan inte alla vara bra på allt. Man skall göra det man är bra på – Eller hur?
Detta gick också toppen bra. Allt blev till och med mycket bättre efter deras besök. Alla våra drömmar om att starta ett bolag som säljer hundprodukter gick i uppfyllelse. Skattemyndigheten i Kungsbacka var så himla snälla och hjälpsamma och hjälpte oss igenom alla parametrar och paragrafer. Sagt och gjort, och på ett konstigt sätt så blev allt mycket bättre och roligare för oss. Alla tillstånd, och besiktnings protokoll från diverse myndigheter sitter nu prydligt och snyggt i en pärm. Detta skulle man nästan kunna tacka den anonyma anmälaren för. - TACK!!
När allt detta var avklarat och vi hade på något konstigt sätt blivit både smutskastade och förnedrade, precis på samma sätt som för familjen i Sandviken. Psykiskt väldigt påfrestande att vara anklagad och granskad helt utan anledning. Jag måste säga att denna tid var väldigt jobbig. Även om jag visste med mig att jag inte hade gjort något fel, så är det jobbigt, väldigt jobbigt. Om det var vitsen med anmälan att få mig att må dåligt och ur balans så lyckades det. Så där fick du/ni som anmälde som du/ni ville!! För vem hade inte tappat fotfästet i en situation som denna.
Men det slutade tyvärr inte där. Då började den sjuka och låga pajkastningen med att sprida elaka rykten om oss som personer och våra hundar fick också sin beskärda del. Att våra hundar fick skit är kanske inte så konstigt i ett sådant här läge. Vilket annat sätt kan man annars komma åt att skada oss. Men värst tycker jag ändå när man försöker smutskasta oss som personer. Känslan av att höra dessa rykten och att kanske människor tror på dessa är inte kul, inte kul alls…..
Samtidigt så här i efterhand känns det ändå lite skönt när man tänker tillbaka. Vi hade inte gjort något som var varken fel eller olagligt. På något sätt så tror jag ändå på att det goda alltid och tillslut vinner över det onda.
Men hur vad det då med att vara anonym för alltid efter att man har anmält någon. Ja, då borde man kanske tänka på vilka man säger detta till och sedan se till att vara vänner med dessa för resten av livet. Blir det bara en liten, liten spricka i relationen, ja, då kryper oftast sanningen fram.
Att vi har tagit en paus med våra Cavalierer i år har varit riktigt, riktigt skönt. Man får en helt annan syn på allt och man kan stå utanför bubblan och titta in. Detta med hundar, avel och utställningar skall vara en hobby. En hobby för att man tycker det är intressant och kul. Men för vissa är det verkligen på allvar, på liv & död!!
Ibland känns det som om det är någon form av djungel regler som gäller – Att äta, eller ätas!!
Vad får egentligen dessa människor ut av att hålla på så här? Vilka tror de att de är? De kan ju inte må så bra själva – Eller hur? Dessa anonyma anmälningar gynnar inte någon. När sanningen kommer fram är det bara den anonyma anmälaren som blir - ”The Bad Guy”. Och inte den som blir anmäld!!
På ett sätt tycker jag att det är bra att man kan anmäla då man vet med sig att något inte står till som det skall. Men att anmäla anonymt, och då inte våga stå för sin anmälan är fegt – Så jävla fegt….
”Oh, you think that you know me. You don’t know a thing about me”
Sitter och tittar lite på hur det ser ut på utställningsfronten nästa år. många av årets första PM ligger redan ute. Danmark och Norges är redan klara. Hur går det för de svenska länsklubbarna?
Vet inte om man kanske skall ta sig lite mera över gränserna nästa år då det blir en aning lättare att åka utomlands med hundarna med de nya reglerna.
Känns nästan som om jag numera kan alla slottsparker, mässhallar, idrottsplatser, ridhus och sporthallar i Sverige. Vägarna till dessa ställen ser ju också ganska likadana ut år efter år. Kanske dags att göra något nytt. Kan vara kul att se lite annat också ibland eller hur? Finns en hel del utställningar ute i Europa som verkar både spännande och roliga att åka till.
Eller skall man pausa HELT nästa år. Har ju haft paus med Cavalierer i år. Klarar jag att pausa helt? Hum – Ja, den som lever får se!!
Idag fyller ”Lisa”, Ch. Vouges Delicious och ”Dylan”, Vouges Dramatic 5 år. ”Dylan” bor numera med Kari & Dan – Glittertinds Kennel. Han är en stolt fader till den lilla fina Rubytiken Glittertinds Fiona som blev Norsk Junior Vinnare 2011 i helgen.
Ch. Vouges Delicious
Vouges Dramatic – 1 CC
Grattis säger vi också till ”Jean”, Vouges Delightful som bor med Ralph & Fredrik i Sundsvall. Även ett stort grattis till Lilla ”Paris”, Ch. Vouges Drama Queen. Som finns hos Hazelcoat gänget i Stockholm. Grattis också till ”Teddy”, Vouges Delighted som bor i Halmstad och finns längre ner här i bloggen!
Kanske, kanske får ”Lisa” en eller flera present/er idag. Och inte vilken present som helst…
Idag sitter jag hemma och är sååå nervös för hur det skall gå i Norge. Åkte inte med denna gång då jag är hemma och ser efter de små valparna. Per den stackaren men ändå kämpen gav sig iväg tillsammans med Jimmie som hade sin lilla ”Ebba” anmäld också. Det blev en sen kväll igår så det blev inte så många timmars sömn för Per. Stackaren… han kommer vara helt död när han kommer hem. Kanske måste jag bära in honom när han sladdar in här hemma!!
Men nu kan jag slappna av då allt är över och resultaten klara. Eftersom jag inte var med så fick Jimmie snällt ställa upp och visa Japaneser för första gången. Själv tidigt på morgonen så blev hans lilla ”Ebba”, BIR och Norskvinnare 2011. Grattis Jimmie!!
”Kenzo”, Ch. Aranel Kenzo var BIR och fick en ny titel som ”Norsk Vinnare 2011”. Lilla ”Sawa”, var BIM och fick då också en ny titel som ”Norsk Vinnare 2011”.
Inte nog med detta då ”Kiki”, Ch. Homerbrent Chinki var 2a Bästa Tik och fick då certet som även gav henne en ny titel, men då som ”Norsk Champion”. Idag var även ”InDashio”, Ch. Mishamai InDashio Return of Marber med. Han slutade som 3a Bästa Hane men med Cert vilket även gav honom en ny titel, ”Norsk Champion”!!
Herregud, NOT BAD, eller hur??
Nu har våra Jappar varit på 27 utställningar hittills i år. Någon av våra har alltid varit BIR på dessa 27, och jag tror att det även har varit under 27 olika domare. Nu är det bara en utställning kvar i år. Nordisk Vinnare 2011 i Stockholm i december. Det är många Jappar anmälda vilket är jättekul men också jätte spännande.
Nä, nu skall jag se till att få något gjort här hemma. För det blir inte så mycket gjort då man bara går och väntar på att det skall plinga till i telefonen.
Hur gick detta till, vart tog tiden vägen. Dags att ta fram staken igen och se om man hittar ljusslingan som på något konstigt sätt har under året växt in i häcken!!
Allt går så fort just nu. Kanske är det för att jag har blivit lite dag blind på grund av valparna. Kan nästan inte skilja på natt och dag. Denna årstiden känns allt också så mörkt hela tiden. Inte konstigt att man blir förvirrad. Men idag är det också fredag igen. Vad hände egentligen denna vecka, vart tog den vägen?
Allt går bra här hemma med ”Tina” och hennes valpar. De bara äter och sover och både ”Tina” och valparna verkar väldigt nöjda. På tal om valpar. Har fått lite kort från valpköpare. Alltid lika kul att öppna sin e-mail och se alla dessa foton som kommer. Vissa kommer med den ”vanliga” posten, men det går bra det med. Valparna så som jag minns dem har blivit stora och har fantastiska liv hos sina nya familjer och ägare.
VOUGES TITANIC 1 Cert - 13 år och 8 månader Ch. Harana Jumpin Jack Flash x Vouges Hotshot
“Tess”, eller Vouges Titanic som hon heter I stamtavlan har nu nått en ålder på snart 14 år. Hon ligger i stort sett idag bakom alla våra helfärgade Cavalierer. Så härligt att se att Cavaleirer blir gamla. Hon har haft ett underbart liv hos Lena Andersson och Lemitess Cavalierer. Tack Lena för att du har vårdat och älskat ”Tess” på det sättet du har gjort och fortfarande gör. Är dig evigt tacksam.
VOUGES DELIGHTED Ch. Pascavale Enchanted x Ch. Vouges Jennifer
Vouges Delighted eller “Teddy” som han kallas är en kullbror till våra ”Lisa”, Ch. Vouges Delicious & ”Dylan”, Vouges Dramatic. Och då även en bror till Lenas ”Paris”, Ch. Vouges Drama Queen. ”Teddy” har den lyckan att få ha en underbar ägare som heter Annika. På biden är ”Teddy” på en härlig promenad säkert vid havet i Halmstad där han bor. Tack också till dig Annika. Är så glad att jag har hittat så underbara valpköpare till mina valpar.
Idag var det tänkt att jag skulle bada och fixa till fyra hundar inför utställningen i Norge och Norsk Vinnare 2011 i Lilleström i helgen. Men huuuu, vad det regnar och blåser. Känns inte så roligt att bada några hundar nu på dagen så det ser ut som om jag får spara detta nöje tills ikväll.
Den lille hunden som jag sökte en ny familj till igår på Facbook ser ut att ha hittat ett mycket bra alternativ. Hoppas nu att allt går i lås och att det kan bli bra. Hunden kommer inte från oss men, vad gör man inte för att hundarna skall ha det och få det så bra som möjligt.
Jens har hittat en ny lägenhet och skall idag flytta från där han idag bor med en polare till något helt eget. Per går här just nu fram & tillbaka och bara väntar på att få ge sig iväg och hjälpa till. Själv stannar jag här hemma och håller ställningarna. Asså shiiit, vad stora alla våra fyra barn har blivit. Jag måste säga det igen – Vart tog tiden vägen??
Allt är så konstigt nuförtiden, barnen blir äldre även mina hundar – men inte jag??
De senaste dagarna har gått i ett. Min hjärna känns som om den vore för stor för min skalle efter alla vakna nätter och vakande över valpningar. Det har inte blivit mycket sova om man säger så. Nackspärr på det gör mig nästan lite orolig!
”Riah”, var lite ledsen första natten. Men som tur var så släppte det snabbt och morgonen efter så var hon sig själv igen. Så himla jobbigt att se henne så. Alltid lika jobbigt att de inte får behålla någon valp alls. Men jag är nästan lite glad (om man kan säga så) att valpen var död redan innan. Hade varit värre om den hade levt några dagar och sedan gått bort.
”Tina” och hennes valpar mår toppen. Så skönt att denna valpning i alla fall gick som det skall. ”Tina” hade det lätt och valpningen gick som en dans. Det blev hela 6 stycken, 3 hanar och 3 tikar. Hon är även en super mamma och valparna, ja… hur underbara som helst. Jag hör inte ett endaste litet pip från dem på natten. Det enda jag hör är deras tuttande. De bara sover och äter. Ligger någon valp lite längre bort än de andra, om jag då flyttar fram den så är det nästan som om de visar med hela kroppen att – låt mig vara, jag sover. Herregud, så coola valpar. Att de har en pappa som heter ”Bailey” är svårt att tro. Då han är en kille med myror i brallan!!
En sovandes Tina & Bailey valp
Lena har varit här i några dagar och myst tillammans med oss. Nu är hon tillbaka i Stockholm och på något konstig sätt så blir huset så tomt och tyst. Bara på några få dagar så kommer man snabbt in i att huset är i full rulle och när det då ändras känns det nästan som om något är fel.
Dessa dagar har vi fotat hundar. Flera hundra bilder tagna och nu hoppas jag på lite fina resultat. Vi har inte haft vädergudarna med oss precis och denna tid på året blir det snabbt mörkt. Så vårt fotande blev fokuserat på några få timmar mitt på dagen. Men jag tror att vi fick till det. Vi har fotat några av våra unga hundar som inte har blivit fotade på ett tag. Åh, vad jag är glad och tacksam att Lena hjälper mig med detta.
Sedan var det ju detta med att börja träna på gym. Hum – lite dumt kanske att börja fundera på det mitt i valpningar och allt. Men jag skall villigt erkänna att jag är lite utav en speciallist att hitta ursäkter. Vi har ju varit och inhandlat både skor och kläder för detta, så det är väl bara att ta sig i kragen nu och ge sig iväg och svettas lite. Dags att börja tänka på formen, man blir ju inte yngre precis. Botox kan ju inte göra allt!!
Idag är det STORSTÄDNING som gäller. Har varit lite slappt med det de sista dagarna. Så det är väl bara att hugga i. Fram med snabeldraken, dammvippan och moppen…… ugh…!!
Igår var jag vaken 24 timmar. Gick och la mig vid 08:30 på lördags morgonen efter att ha suttit uppe och vakat Riah, då det såg ut som om hon skulle valpa.
La mig i soffan och tittade på PLAY TV och dess olika kanaler. Tittade på ”Fråga Olle” och alla galna människor där. Herregud säger jag bara. Tänk vad folk delar med sig, och inte skäms ett dugg. I detta program stannar verkligen INGET innanför sovrummets fyra väggar.
Efter detta gick jag igenom några ”Lyxfällan” i brist på annat. Men stackars människor säger jag bara. Förstår att det kan vara lätt att hamna i en ond ekonomisk spiral. Men dessa har ju NOLL KOLL!!!
Hela tiden var ”Riah” lugn. Hon gjorde några ryck och bäddade och flåsade lite men sov mest. Vid 8-tiden kommer Per upp och tar över så att jag kan gå och lägga mig och sluta ögonen en stund. Somnade ganska fort och under tiden låg ”Riah” bredvid mig och sov som en stock hon också.
Per tog hand om alla andra hundar och städade undan lite då Lena Svalling-Ekdhal var på väg hit med flyget från Stockholm.
Runt 13:00 kommer vi upp både jag och ”Riah” och då sitter en glad Lena och njuter av en kopp kaffe i köket. ”Riah” rusar runt och visar mer och mer att nu är det nära. Men det vill sig inte riktigt. Valpen vill INTE komma ut. Jag försöker känna, och känner valpen tydligt men även om ”Riah” har hur starka kryst värkar som helst så vill det sig inte riktigt. Hon kämpar på och är så otroligt duktig.
Vi kastar oss efter en stund i bilen och åker till Västra Djursjukhuset för att få hjälp. Väl där så känner veterinären det jag känner och vi lirkar ut valpen. Såg lite brutalt ut men ”Riah”, hon är en järn Lady och sa inte ett ljud.
Ut kommer en fullgången hanvalp som tyvärr var död. Kanske var detta orsaken till att den inte ville komma ut hela vägen. Men vad jobbigt… tyckte så synd om ”Riah”. För när väl denna lilla valp var ute så konstaterade vi att det var tomt. Livet kan vara så hårt ibland!!
Väl hemma med en lågmäld ”Riah” så hade ”Tina” fått upp flåset lite. Jag gick och la mig vid 22:30 och är nu uppe igen (24:00) då hon bäddar och fixar som bara den i sin korg. Kunde inte riktig sova och slappna av så jag sitter nu här med en sovandes ”Tina” bredvid mig, en kopp kaffe och tända ljus i hela huset. Mys faktor!!
Tycker så synd om lilla ”Riah”, hon ligger lite låg och verkar ledsen nedanför min säng. Som sagt, livet är hårt och orättvist ibland. Så nu hoppas jag på lite bättre tur för ”Tina” och hennes små….
Igår firade vi i lite ”bubbel”. Goda vänner kom och firade med oss. Med sig hade de både blommor och tårta. Vad vi firade tar vi en annan gång…
I helgen var vi i Växjö och ställde ut våra Japanese Chins. Vi fick domar byte och Hans Almgren fick äran att döma vår fina ras istället.
”Kenzo”, Ch. Aranel Kenzo var BIR med CACIB och ”Viktor”, Vouges Roiyaru Toriko var 2a Bästa Hane med CERT Nr. 16 & res-CACIB!!! Lilla ”Kiki”, Ch. Homerbrent Chinki var 2a Bäsa tik med res-CACIB.
Måste säga att det var en trevlig resa. Först få träffa alla goda vänner som möttes upp i Växjö men sedan också hemresan då vi stannade i Halmstad och Laxbutiken och åt en god lunch/middag på vägen hem.
Vi har hittills i år varit på 26 utställningar och har då varit BIR på alla 26 – Not bad!! Endast två utställningar kvar för oss i år. Men sedan börjar allt om i början på januari i Göteborg och MyDog.
Historien om ”Ponti”, Vouges Pontiac resulterade i massor med mail & telefonsamtal både från Sverige, Norge och givetvis Danmark. Alla tyckte precis som jag förutom EN!! Har nog aldrig fått en sådan respons på ett inlägg i bloggen tidigare. Tack till ALLA!! Vet inte om jag skall dra detta ett varv till eller bara låta det vara. Vi får se vad jag känner och orkar. I så fall så får det bli i ett annat blogg inlägg. För det kommer bli ett långt, väldigt långt!
I slutet av nästa vecka ser det ut som om det blir Cavaliervalpar. ”Riah”, Ch. Clopsville Cimarron blir bara större och större. Skall bli väldigt spännande att se vad hon och ”Bailey”, Ch. Clopsville Baileys kan få. Även ”Tina”, Ch. Vouges Christina är rund som en fotboll. Men hon har några dagar längre kvar än ”Riah”. Även hon väntar valpar med ”Bailey”. – Så spännande. Känns som om det var evigheter sedan vi hade valpar. I alla fall Cavalierer.
Annonserna till Årsboken i England för Japanese Chin är klar och iväg skickad förra veckan. Nu är det dags att lägga fokus på Cavalierernas. Tänk att det skall ta sån tid att göra en annons.
Nä, nu är det dags att göra något vettigt här hemma – Tjing!!
Har ett tag försökt ladda ner lite appar till min iPhone. Det har inte funkat och jag har inte fattat hur man gör. Hallå, Bimbo-Berra!!
Igår gav jag mig fasen på att jag skulle få ner bland annat Wordfeud. Kämpade och kämpade men icke sa nicke. Det ville sig inte. Det kom bara upp en massa skit som jag inte fattade och har gjort så ett tag. Har ju laddat ner appar tidigare men på något konstigt sätt kan jag inte nu!?
Då kommer Jens precis hem och jag passar på att fråga honom hur man gör. Han tar min iPhone och säger – Men du måste uppdatera programvaran i telefonen!! Öh, tänker jag hur? Han fortsätter med att säga – Det är bara att koppla den till datorn så säger den precis hur man skall göra. Men vad lätt tänker ju jag då!!
Jens åker och jag springer in till datorn och kopplar in min iPhone. Samtidigt som jag gör det så funderar jag på hur ofta skall man göra detta då? Jag har ju haft denna iPhone i ca 1 år nu. Har aldrig gjort detta innan.
Telefonen inkopplad och allt ser bra ut tills datorn säger och min telefon ser helt DÖD ut. Att något gick fel. Herregud tänker jag. Drar ut sladden och min telefon är då helt tom……
Ropar på Per som får göra resten. Min iPhone dog men Per gjorde en första hjälpen räddning och den vaknade till liv igen. Då helt som ny. Allt som redan fanns i den var borta. Men det som fanns kvar var uppdaterat och såg helt annorlunda ut. Jag fick en ny telefon kan man säga.
Herregud, att detta skulle vara så svårt. Men nu har jag ny variant av Facebook mm. Och jag fick sedan sätta mig och ladda ner alla appar som jag hade tidigare fast, alla blev nya och jag undrar nu bara. Hur länge har jag hållt på med gammal skit?!
Sedan detta med wordfeud. Spelade mot både min Mamma och Erica igår kväll. Men hallå, Bimbo-Berra var helt som borta och istället var det Bimbo-Lotta som låg i min soffa väldigt blond och låtsades vara smart!!
Gosh, känner mig gammal. Hinner inte med den nya tekniken. Var pluggar jag in mig själv för att bli uppdaterad??
