Nu menar jag inte den efterbörd som kommer ut ur hundarna.
Utan det som följer en dagen efter en valpning.
Allt som skall städas. Korgen de valpar i skall skuras och
göras ren. Handdukar, filtar & fällar skall tvättas. Allt annat man har och
använder skall diskas. Allt skall ställas iordning, då i alla fall jag har villa
upp och ner när det valpas. Plus allt annat som man inte gjorde igår!!
Sedan skall ”Sarah” badas och snyggas till lite. Hon har nu
fått ett bad, så nu ligger hon lika fräsch och ren som sina små knattar!!
Sedan skall även valparna gås igenom mera ordentligt. Så att
de är som de skall och har allt de skall. Om jag tittar på dem nu så ser det
väldigt bra ut. Ett gäng valpar som ser sådär sunda, starka och friska ut.
Ingen liten ”ynkpynk” som man måste hålla koll på. Ögat säger att de ser
väldigt jämna ut. Nu är dom även vägda och den minsta väger 210 nästa 225, 230 ,
235, 245 och tyngst 260 gram. Bra, jämna och ganska normala vikter. Men var
sjutton gömde hon dem, hon var inte så värst stor. ”Sarah” själv är en ”medium”
storlek på en Cavalier. Jag gissade ju på en 3-4 stycken!!
"Kelly", Vouges Silver Coin. En av "Sarah's tidigare valpar men då med - Ch. Vouges Charlatan |
Dagen efter känns som om man har fått en kraftig baksmälla.
Huvudet fullkomligt bultar och värker. Massor med både kaffe och Ipren intas.
Kanske får man huvudvärk av att man sitter förväntansfullt och spänner sig
eller kanske för att man inte har sovit riktigt ordentligt. Säkert är det en
kombination av båda!!
Dagen blir bara helt konstig dagen efter. Man får inte gjort
något vettigt. Dels för att man inte orkar och dels för att man springer och
gluttar på de små hela tiden. Det tar på krafterna att vara ”barnmorska”!! Vilket
ändå på något sätt är konstigt då man bara sitter bredvid och tittar på. Om man
har en ur hund det vill säga!
Sedan har vi detta med mail och folk som vill ha valpar. Jag
brukar inte vara så snabb och lägga ut att vi har fått valpar. I alla fall inte
förens allt är klart och alla är ute. Jag brukar vilja ge det någon eller några
dagar, så att jag vet att allt är Ok och att det går åt rätt håll. Men när det
nu blev som det blev igår, så la jag ut att hon valpade.
Redan igår när valparna fortfarande var blöta så fick jag
e-mail och privata meddelanden på Facebook. Jättekul tycker jag att det
finns människor där ute i världen som vill ha mina valpar. Nu hoppas jag bara
på att allt går bra och att jag kan göra dessa människor lyckliga med en liten
valp om några veckor. Flera av dem har väntat ganska länge faktiskt.
Har tagit de första bilderna på dem, men de ligger i min iPhone så jag får blogga från den nästa gång.
Har tagit de första bilderna på dem, men de ligger i min iPhone så jag får blogga från den nästa gång.
Fick idag på förmiddagen ett samtal från Bob & Sandra
som berättade att de nu var tillbaka hemma i England med den lille Japanese
Chin pojken, Vouges Roiyaru Kataki. Eller ”Peter Perfect” som de kallar honom.
Vilket jag måste erkänna är ett helt fantastiskt namn!! Så skönt att höra att
de är framme och att resan och allt har gått bra! Man blir allt lite orolig och
noijig när de små reser så långt.
Vouges Roiyaru Kataki eller numera "Peter Perfect" |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar