SEX SMÅ FLICKOR !!

Ja, den sista som låg och ruvade lite extra länge var också en liten flicka. Herregud säger jag bara, så roligt. Jag har vänt på dem flera gånger för att vara på den säkra sidan. Men jag hittar ingen med en "killekolle". Detta skall bli väldigt spännande att följa dessa små liv i framtiden.

Men om vi tar allt från början, för det blev lite kaos här hemma när dessa små flickor kom till världen.

Igår regnade det hela dagen. Jag hade ”Sarah” i mitt sovrum så att hon fick ligga ostörd efter att hon hade grävt en håla ute dagen innan. Jag var inne och kollade henne och pratade med henne stup i kvarten. Varje gång jag kom in så väckte jag henne och hon gav mig en blick som nästan sa – GÅ, jag sover!!

Runt 17:30 matade jag alla hundarna och så även ”Sarah”. Den sista tiden har ju hon fått lite extra då hon är dräktig så hennes skål var full. På två röda så var allt slukat och jag tog skålen och hon gick i sin krog för att sova vidare.

Jag var där hela tiden och kollade. Vid 19-tiden så hade det slutat regna och jag började släppa ut alla hundar så att de kunde få gå ut och kissa efter maten. I vanliga fall går de ut direkt efter att de har ätit men just när de åt så var himlen helt öppen och regnet fullkomligt dundrade ner på marken.

När jag öppnade vår sovrums dörr så slog en valpnings doft mot mig. Ett steg till och jag hörde pipande ljud. SHIIIT, var min första tanke. Hon har fått en valp… men när jag tittade mer i korgen och på ”Sarah” så hade hon inte bara fått en utan – TRE!!

Herregud, jag fick panik och började ropa på Per. Att helvete, ”Sarah” har valpat kom och hjälp mig. Innan jag fick ordning på allt och mina tankar så var det som om ”Sarah” sa att – Ta det lugnt, jag fixar detta, lugna ner dig. Och det gjorde hon verkligen. Valparna låg bara där och tuttade, avnavlade och torra och fina.

I detta läge kände jag mig väldigt, väldigt oseriös. Herregud, hur kunde jag låta min lilla hund ligga själv och valpa. Men hur skulle jag kunna veta, hon visade inte ett enda minsta lilla tecken på att något var på G. Men som jag skrev i nått inlägg tidigare. Trots att hon är en Cavalier, så har hon ändå lite ur hunds instinkter. Kanske är vi människor för mycket och pillar men våra valpande tikar? Men oavsett, så hade jag velat vara med. Tänk om något hade gått fel.

Nu hade jag tur att allt gick bra och sex fina flickor kom till världen. Jag är även glad att jag var hemma. Fast egentligen så är jag alltid hemma med mina hundar. Vilket gör att jag ibland funderar på hur de människor gör som jobbar och har vanliga arbeten när de väntar valpar. Kanske har de också urhundar, vem vet?

Sedan detta med att sova med nyfödda valpar. Ja, om vi säger såhär… jag har inte sovit många minuter i natt. Men jag klagar inte, med sex eller sju fina flickor i korgen nedanför min säng är ju riktigt fantastiskt ändå!! Skall se om jag under dagen kan få till lite bilder på valparna. Skall även försöka väga dem. Jag tycker de verkar stora, eller så är för att jag jämför med den senaste kullen som var Japanese Chin. Var för trött inatt för att göra allt det där. Fokuserade mera på att alla hade det bra.

Så alla ni som har ringt på morgonen för att höra hur det hade gått. Sorry, jag svarade inte för då sov jag som en stock, för då var det lungt i korgen!! Min goaste Per hade tagit hand om de andra på morgonen. Så jag behövde bara tänka på "Sarah", valparna och mig själv.

/Slutet gott, allting gott!!

"Sarah", Vouges Upsadaisy när hon själv inte var så gammal