DANCE OUR TEARS AWAY!!

Vi har haft mycket sorg här hemma den sista tiden. Nästan så mycket så att det känns lite overkligt på något sätt, man blir liksom helt avtrubbad. Att ha hundar och uppfödning är inte lätt. Ibland så jobbigt att man undrar vad man håller på med. Då menar jag inte bara när hundarna går bort utan allt runt om också. Men håller man på med hundar och avel så får man hela paketet på nått sätt, både på gott och ont!!

Jag vet många som älskar hundar men har lagt av för det är känslomässigt för jobbigt, helt enkelt. Jag själv ifrågasätter mig själv flera gånger i veckan. - Vill man vara med i cirkusen eller skall man hoppa av? Ibland känns det lite för tufft för att fortsätta. Man kan ju älska hund och ha hund utan att vara aktiv i avel och annat.

Men oavsett hur många gånger jag ifrågasätter mig själv så blir svaret - Fortsätt! Jag vet inte varför men jag har svårt att slita mig. Det är nästan som en drog och jag är fast. Helt fast och skall jag någon gång sluta så behöver jag läggas in på rehab.

Det är väldigt tufft att förlora sina hundar, de är ju mina polare eller kompisar. Jag vill inte kalla dem "barn" för jag tycker det är så himla löjligt att förmänskliga sina hundar eller andra djur. De är djur och skall vara djur. Därmed inget fel att älska och tycka om dem. Hum, ja ja.. Ni förstår säkert.

När någon av mina hundar går bort så måste jag plåga mig själv lite. Känns som om jag måste det och att jag på något sätt är skyldig min hund det. Bästa sättet att plåga sig är att titta på gamla kort och samtidigt ha sorgliga låtar på Spotify.

När man sedan har gråtit ur sig så mycket tårar som det bara finns, ja då kan man börja le och se alla fina minnen man hade tillsammans. Olika händelser på utställningar mm. Då känns allt så mycket bättre och man kan börja blicka framåt igen och då har man sån kraft på något sätt att man nästan känner att man kan erövra hela världen. Hur konstigt det än låter så får jag en sån inspiration att gör mer, göra mycket och göra massor.

Idag går denna låten på högsta volym här hemma och jag dansar omkring med snabeldraken och har ett hav av dansande Cavalierer & Jappar runt mig. Hur underbart är inte det? Att det är svårt att förlora en hund det vet alla som har haft en. Men att äga, älska och bli älskad, drykad av en hund är underbart, egentligen helt fantastiskt!

Så nu tar vi nya tag och hoppas att inga tråkigheter händer på länge. Dags att - Dance our tears away!! ;-)