FANTASTIC 4

 

Tänk vad tiden går... Nästan så att man blir lite rädd! Känns som om det var igår dessa fyra små underbara ungar rusade runt här hemma. Massor med glädje och ståhej, men också en massa syskonkärlek. Vill inte skriva bråk, för det har vi redan glömt bort!! ;-)

Just där och då när de var små så kändes det som om vi var lite "Familjen annorlunda". Men det gick bra och det var riktigt roligt. Vi åkte på semestrar släpade med oss alla fyra på hundutställningar mm. Herregud, sicken cirkus när man tänker efter...

 

Nu är alla stora och nu har även lilla Johanna tagit sitt pick och pack och flyttat. Det gjorde hon redan förra helgen så nu är det så tyst och tomt på Mariedahlsgård. Inga små barn skratt och inget kladd och klet. Varför skall tiden gå så fort? Jag vill ju kunna smiska dem lite till!! - Hahaha...

Skämt å sido, är så glad för deras skull. Alla kämpar nu på, på sina sätt med jobb och skolor. Jag och Per är ju inte helt ensamma. Vi har ju våra hundar och en massa hästar som står och glor utanför fönstren. Men visst, känns lite vemodigt. - Jag erkänner...

Så nu står vårt gästhus tomt. Johanna har en del kvar att hämta innan vi kan återställa det så att våra gäster eller så att kanske våra barn har någonstans att bo när de kommer på besökt!! Skickar här och nu en stor puss till - The fantastic four!!