- Huu, jag vet inte men visst är det gripande att se dessa galor som samlar in pengar till typ Cancerfonden, Faddergalor mm. Både jag och Per sitter här och snyftar och känslorna liksom griper tag i en som den värsta stormen. Nu skall jag slänga mig på iTunes och ladda ner låten med Edvin Berg -
I will be here!!
Det är lite bra att vi är lika blödiga både jag och Per. Men vi kan ändå liksom inte sluta reta varandra när man hör den andra börja snyfta, ni vet när alla organ i kroppen hamnar på fel plats. Spelar ingen roll om det är galor eller om det är någon typisk amerikansk film där man får till det där lilla extra med motljus och allt. Det behöver inte alltid handla om sorg, det kan lika gärna vara av lycka. Det kan låta såhär från den ena soffan till den andra, -
Vad är det med dig, lipar du eller?? - Hahaha...
Så vad hände då egentligen med denna storm? Jag har då inte märkt något, Simone missade vår lilla håla. Men det kanske var lika bra det, fast jag såg på något konstigt sätt fram emot lite måndags spänning. Eller har den kanske inte kommit hit ännu? För utanför just nu är det alldeles, alldeles tyst och vindstilla. Det regnar inte ens...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar