1987 fick jag min första Cavalier och jag blev direkt "hundbiten" ganska aktiv och sög in allt jag kunde för att strax därefter få Vouges Kennel. Nästa år, alltså 2017 blir det för mig 30 år med hund. Helt galet egentligen när man tänker efter. Mycket mer än över mitt halva liv har jag vigt åt mina kära hundar och allt vad det innebär.
Jag har plockat ton med hundskit, jag har skurat litervis med piss och jag lagt ut miljoner på mina hundar och jag har gått igenom mycket blod, svett och tårar... och fått en hel del stryk. Jag har vigt mitt liv och är hemma med mina hundar 24/7 för att de skall ha det allra bäst. Jag har fått renovera och renovera då hundar sliter på ens boende. Hundar blir sjuka och hundar dör vilket är fruktansvärt stressigt och tar på ens krafter.
ÄNDÅ håller jag på, ändå har jag passionen kvar, ändå älskar jag mitt liv och mina hundar till MAX!! Detta kan bara en "hundkärring" förstå. En "normal" människa hade gett upp allt detta för längesedan. För vem vill ha ett söndertuggat kök och bajs i hallen liksom. Men det har varit och är mitt liv, ett val av liv som jag aldrig ångrat. Jag har älskat och älskar varje minut...
Målning av "Molly" gjord av Lena Svalling-Ekdahl
Jag har på ett sätt full förståelse att SKK vill klämma åt oss lite, då för att vi som uppfödare skall förstå ansvaret och vad det innebär att föda upp hundar. Jag känner faktiskt att jag har tagit det ansvaret på stort allvar genom åren då på många olika sätt. Orkar inte gå in på vad jag gjort och inte men jag har alltid varit väldigt noggrann och försiktig. Jag har tagit mitt ansvar och då ofta mer än vad man egentligen kanske behöver.
Andra har kanske inte tagit riktigt samma ansvar och då blir det konsekvenser. Man har liksom nästan varit stolt över att ligga på topplistan med mest använda hane då med hundar som är under 4 år. När listan år efter år ser samma ut så ja, jag förstår SKK. Andra gör sitt allra bästa men att hinna med att få 3 kullar på sina tikar innan de är 4, man liksom tänjer och drar på alla gränser. Men inte så konstigt, man får ju MEN bör man verkligen?? Men jag känner också att alla blir straffade för att några få inte gör som det är tänkt från början och detta känns faktiskt inte riktigt helt ok. Men kanske är det ett omen, ett omen som säger att Vouges Kennel med Cavalierer blev 30 år. Kanske har jag gjort mitt, kanske är jag klar.
Kanske fortsätter jag bara med Japanese Chins i framtiden men allt där beror ju på hur den hetsiga debatten om trubbnosar slutar. För det är samma visa där nästan. Ibland undrar jag faktiskt vart hundvärlden är på väg, känns som vi tog fel väg vid en korsning någonstans.
För jag börjar faktiskt komma till en gräns för vad jag tål och klarar av när det kommer till att ta skit, att bli på hoppad, att bli baktalad, att skura piss och lägga ut miljoner. Kanske börjar jag efter 30 år bli normal, kanske börjar jag förstå vad livet går ut på, kanske håller jag på att bli vuxen? Ja, då är det baskemej också dags att slänga spann och spade och krypa ur sandlådan.
Jag vet att vi var många som skrek när vi fick det hälsoprogram vi har idag. Året var 2001 och många sa då att de skulle sluta med rasen, rasen skulle gå under och inget skulle liksom fungera. Men det gick i alla fall ganska snabbt att komma in i de nya reglerna och nya rutinerna. Även om jag har haft åsikter då och då om vårt hälsoprogram under tidens lopp. Kanske blir det lika samma med det nya som är på intåg. På något sätt känns det som om historien upprepar sig. Det blev bråk och tjafs 2001 inom klubben vilket gjorde att SKK tillslut gick in och bestämde hur det skulle se ut. Är det samma visa nu?
Här nedan är det senaste förslaget som jag fick på mail om hur vårt hälsoprogram kan komma se ut 2017. Vi kan väl kalla det alternativ 4. För inget av de tidigare förslagen 1, 2 och 3 har godtagits av SKK. Jag vet inte vad ni tycker om detta förslag, inte så konstigt kanske för jag vet ärligt inte själv vad jag tycker....jag blev helt tom och paff när jag såg detta.
Förslag till ny utformning av hälsoprogram
Sammantaget föreslås det reviderade hälsoprogrammet för cavalier king charles spaniel få följande lydelse i SKKs Registreringsregler:
Registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur som saknar officiellt intyg om hjärta u.a. Intyget får ej vara äldre än 12 månader vid parningstillfället. Lägsta ålder för officiell undersökning är 3 år. Avelsdjur vars föräldradjur saknar intyg om hjärta u.a. vid lägst 5/6 års ålder måste dock själv uppnå en ålder av lägst 5/6 år före parning och vid denna ålder ha intyg om hjärta u.a. Hanhund som är ID- märkt och som vid lägst 7/8 års ålder har hjärta u.a. men senare får blåsljud kan användas i avel.
Registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur som får blåsljud före 5/6 års ålder (föräldradjuret själv avelsspärras). Redan producerad avkomma efter föräldradjur som får blåsljud före 5/6 års ålder får ej användas i aveln (avelsspärras).
Registreringsförbud för avkomma efter hanhund, yngre än 5/6 år, som redan använts till 2-4 kullar. Hanhund, som vid en ålder av lägst 5/6 år, vid förnyad undersökning har officiellt intyg om hjärta u.a tillåts ytterligare kullar förutsatt att giltigt hjärtintyg finns.
Att gälla fr o m 2017-01-01.
Allt ovan är skrivet rakt från hjärtat då hur jag känner här och nu. Jag såg precis detta mail och har kanske inte riktigt smällt allt ännu. Min negativa känsla är säkert borta redan i morgon och då sitter jag säkert och funderar på vem jag skall para "Mimi" & typ "Molly" med i framiden.... - Hehehe..
Vi får inte deppa ihop, vi får inte kasta skit på varandra. Det leder ingenstans... Vi får helt enkelt börja ta ansvar för våra handlingar och våra kennlar. Tillsammans kan vi göra något, tillsammans är vi starka!! Så kom med förslag, kom med idéer. Skicka sedan dessa till Cavaliersällskapet. För ingen av oss vill väl ge upp våra drömmar och det vi redan har byggt upp.
Ha en fortsatt underbar dag!! ;)
Sammantaget föreslås det reviderade hälsoprogrammet för cavalier king charles spaniel få följande lydelse i SKKs Registreringsregler:
Registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur som saknar officiellt intyg om hjärta u.a. Intyget får ej vara äldre än 12 månader vid parningstillfället. Lägsta ålder för officiell undersökning är 3 år. Avelsdjur vars föräldradjur saknar intyg om hjärta u.a. vid lägst 5/6 års ålder måste dock själv uppnå en ålder av lägst 5/6 år före parning och vid denna ålder ha intyg om hjärta u.a. Hanhund som är ID- märkt och som vid lägst 7/8 års ålder har hjärta u.a. men senare får blåsljud kan användas i avel.
Registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur som får blåsljud före 5/6 års ålder (föräldradjuret själv avelsspärras). Redan producerad avkomma efter föräldradjur som får blåsljud före 5/6 års ålder får ej användas i aveln (avelsspärras).
Registreringsförbud för avkomma efter hanhund, yngre än 5/6 år, som redan använts till 2-4 kullar. Hanhund, som vid en ålder av lägst 5/6 år, vid förnyad undersökning har officiellt intyg om hjärta u.a tillåts ytterligare kullar förutsatt att giltigt hjärtintyg finns.
Att gälla fr o m 2017-01-01.
Allt ovan är skrivet rakt från hjärtat då hur jag känner här och nu. Jag såg precis detta mail och har kanske inte riktigt smällt allt ännu. Min negativa känsla är säkert borta redan i morgon och då sitter jag säkert och funderar på vem jag skall para "Mimi" & typ "Molly" med i framiden.... - Hehehe..
Vi får inte deppa ihop, vi får inte kasta skit på varandra. Det leder ingenstans... Vi får helt enkelt börja ta ansvar för våra handlingar och våra kennlar. Tillsammans kan vi göra något, tillsammans är vi starka!! Så kom med förslag, kom med idéer. Skicka sedan dessa till Cavaliersällskapet. För ingen av oss vill väl ge upp våra drömmar och det vi redan har byggt upp.
Ha en fortsatt underbar dag!! ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar