Man går liksom omkring ruffig i håret, orakad och i ”noppiga” gamla mjukisbyxor dag ut och dag in. Som nyårslöfte så lovade jag mig själv att ta hand om mig själv och tänka på mig själv lite mera. Inte ta mindre hand om hundarna men att ge mig själv lite egen tid och på något sätt lära mig att njuta mer av livet!! För om man tittar sig omkring så finns det faktiskt ganska mycket mer i livet än hundar. Ett annat löfte var att ”bara” ställa en av våra två raser. Inte behöva rusa runt mellan ringarna som någon jäkla idiot. Utan även njuta mer av utställningarna och allt vad det innebär.
Igår var KUNGSBACKA-POSTEN här och ville göra ett reportage om mig och mina hundar. Vi hade hur kul som helst. En annorlunda dag som ändå gick i hundens tecken men med en annan vinkel bara!!
En underbar journalist var här och vi fotade och hade kul med hundarna. Kändes roligt att få prata hund med någon som har noll koll men ändå blev lika glad över att se hundarna som jag blir att se dem varje dag. Hon arrangerade upp som en liten studio och fotade på som bara den. - ”Detta blir skit bra” skrek hon bakom kameran som var stor som en stjärnkikare och lät som en K-pist!
Nu väntar jag spänt på resultatet som jag tror (och hoppas) kommer att bli toppen. Skall försöka lägga ut resultatet här så fort jag har bilderna. Annars så tror jag att det kommer i tidningen nästa lördag!
Sedan har vi detta med Botox och Restylane. När jag fyllde år för några veckor sedan så fick jag av Johanna, Anton & Jens en botox behandling i pannan. Först tänkte jag – Äsch, det kan jag väl ändå inte göra. Men sedan tänkte jag om och tänkte mera – Äh, va fan.. varför inte!!
Sagt och gjort vi åkte till Klinik34 i Göteborg och träffade den skickliga Dr. Fredrik Berne. Jag hatar sprutor och drar mig för läkare och allt vad det innebär så länge jag kan. Men på något sätt så hade Fredrik en lugn och skön inverkan så allt kändes ändå väldigt bra. Jag hade ju ingen aning på vad som väntade mig men det var inte bara ett ”stick”…. Några, eller ja många blev det och handsvetten kom ganska snabbt. Men efteråt när allt var klart så var jag lite förvånad över hur lätt det gick och talesättet ”Vill man bli fin får man lida pin”, stämde bara lite.. *Ler*
Idag var det återbesök för att Fredrik ville se resultatet en följa upp vad han gör. Vi fick ta lite mera Botox i pannan för att få det ultimata resultatet och när det var klart så tittade han på mig med ett finurligt leende – Vad det något mera vi skulle göra??
Förra gången jag var där så frågade jag om man med sprutor kunde pigga upp trötta ögon och inte ha dessa svarta ringar och påsar under ögonen. Jo men visst svarade han då! Efter detta har jag funderat och funderat.
Idag när jag ändå var där så slog vi till och tog steg 2. Just nu sitter jag här med lite, men inte mycket svullnad under ögonen med en liten släng av smärta. Men jag hoppas att det ger sig snart.
Jag vet att många både tänker och säger; Gud va löjligt. Åh, vad onödigt. Varför?
Men då säger jag bara - DÄRFÖR. Jag tänker så här; Nu har jag i alla fall testat och vet hur detta fungerar. Bara för att jag har gjort det så säger jag inte att man måste göra detsamma. Jag skulle heller inte säga till någon som kanske har en och annan rynka i pannan att gå och göra något åt det. Men då hoppas jag att den som har rynkor i pannan eller påsar under ögonen accepterar att inte jag ville ha det, i alla fall inte just nu. Ja, ni fattar säkert…
Detta är en HELT annan värld än hundgårdar och hundhår. För visst behövs det lite GLAMOUR i livet, Eller?
Per bara skakar på huvudet och jag ser att han tänker för sig själv; – Vad blir nästa steg? Då säger jag, - Den som lever får se!! ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar