HELG....

...ja, de e la gött!! ;-)

PETER & PETER

Jag tror allt att Judit & Judit har det riktigt bra. Dom är som ett men är ändå två. Alltid lika glada och färgglada. De kan allt också - visa skyltar, dansa, spela golf, fotboll till och med sjunga/rappa, klappa händer och massor med mera. Skulle inte förvåna mig om de kan allt om hundar också. Tänk vad mycket de hinner med, när det finns två av dom. Varför finns det inte en sådan version av mig – Peter & Peter?

I vissa situationer hade det varit riktigt skönt att kunna vara – Peter & Peter. För då hade man kunnat dela på sig och ibland även skylla på varandra.

Om det nu mot all förmodan skulle finnas två – Peter & Peter så kanske jag inte skulle vilja ha Judit looken om jag själv fick välja, även om den är gullig, charmig och lite rolig. Men vad sägs om två – Boxer Robert?

Men tänk om Per hade lagt till ett T och ett E i sitt namn. Hade livet blivit enklare då med att kunna säga att vi var – Peter & Peter?

ENERGI – BRA OCH MINDRE BRA

Den sista tiden har det varit lite väl mycket på gång här hemma, och med vänner runt omkring. Man kommer liksom ur balans och blir mer påverkbar än vanligt. Känslig och mer mottaglig av Bad Energi. Vi har alla våra ”Ups And Downs” i våra liv. Den sista tiden har det varit lite väl mycket av ”Spänning” och annat som inte borde vara/varit där..

Men nu har jag bestämt att den mindre bra energin är som bortblåst av den som är bra. Nu inväntar jag våren, ljumna vindar och allt som skall bli grönt och härligt. Jag skall njuta av mina vänner & familj som ger massor med bra energi och försöka strunta i dem som ger mig den mindre bra. Se mina valpar växa upp och bara försöka fokusera på det som är roligt och bra. Kanske planera in några härliga resor, utställningar mm..

”Leva Livet, för nu skall jag Leva Livet"!! Ja, lite inga problem Lill-Babs anda. Det är bara att slicka sig om munnen och njuta. På med solbrillorna för snart är våren här och – Då pippar alla djuren!!

Idag är det Sol, massor med Sol, älskar Sol, ger skön energi, även om det är kallt!!
Ha det gött, bitches!! ;-)

JAPANSK SPA DAG!!

Visst låter det lyxigt!! Men det var/är inte lyxigare än att jag har badat ett gäng Japaneser idag. Kiki, Sawa, Greta, Marja & Koko fick sig en genomgång med tassar, klor och hela köret.

Bettys valpar har även de fått sina klor klippta idag. Måste säga att jag blir lika förvånad varje gång jag tittar ner i valplådan. Åh, så fina, är alla dessa verkligen mina, bara mina!!?

Hade tänkt att jag skulle hinna med att bada några flera idag. Men jag är nog allt lite tidsoptimist ibland. Det kommer saker emellan hela tiden... plus att tiden går så fort när man har roligt... Öh!!

Får fortsätta med den Japanska Spa dagen imorgon. Då ligger bla. Kenzo & InDashio risigt till...även en och annan Cavalier. Men då får jag kanske möblera om så att det blir ett "English SPA"! Fast det låter inte lika lyxigt, eller hur??

PÅVERKBAR!!

Usch vad jag ibland kan bli påverkad av vissa saker. Igår tillexempel så såg jag och Per den nya filmen Burlesque med Cher och Christina Aguilera. En låt kom när Cher var lite nere i slutet av filmen. Denna text och låt tog verkligen tag i mig och fick mig att tänka på någon helt annan – Undrar vem?

Hade detta varit en reklam för något hade jag enkelt gått på den och varit på ICA dagen efter och handlat. Tänk vad påverkbar man är i vissa situationer. Allt beror på vad som händer runt om en och vad man får vara med om.

Vet inte om jag tyckte att Filmen var så bra egentligen, beror på kanske att den påverkade mig en aning. Om ni inte har sett den så är den i alla fall värd att se!!

VAD HÄNDE EGENTLIGEN?

Ja, det kan man undra. Men jag har beslutat mig för att släppa detta och inte grubbla vidare. Känns bäst så, annars blir man galen kanske. Eller i alla fall galnare!!

Vad hände då egentligen under tiden. Allt rullar ju ändå på som vanligt, med hundar hem och allt.

TORSDAG:

Ja, det var ju den konstiga dagen. Men innan allt började så han vi i alla fall med att åka till veterinären med 5 hundar för att kolla lite hjärtan;

• Ch. Vouges Charlatan
• Ch. Rosscrea Free Loader
• Ch. Clopsville Baileys
• Ch. Vouges Charlotte
• Ch. Vouges Delicious

Alla var UA vilket är skönt. Visserligen är de ”bara” 4-5 år gamla så det skall ju inte vara något. Men ändå, man är lika nervös varje gång. Har flera som behöver nya intyg men man får ta dom i omgångar. Får skrivkramp av att fylla i alla blanketter och sedan att hålla reda på mera än fem i ett väntrum räcker.

På kvällen var det 25-års Fest i Stockholm för Panos Emporio som Per numera jobbar för. Detta kom lite i skymundan för allt annat som hände här på dagen men som jag har förstått det så var det en mycket lyckad fest med pompa och ståt. Många kändisar fick Per ”luft” pussas med. Lite bilder från festen finns att se på finest.se eller se filmen från festen nedan;



Själv låg jag hemma i soffan och skrev romaner i mitt huvud – ”Det okända hotet”

FREDAG:

Upp med tuppen efter en sömlös natt. Dags att åka till nästa veterinär och besiktiga ”Marina” & Lilla ”Angie”. Båda skall få nya hem. Tanken var att ”Angie” skulle flytta till Stockholm på eftermiddagen blev inställd på grund av all snö som hade kommit där. Vi beslutade oss för att vänta tills på Söndagen istället.

Sent på fredagskvällen kom Per hem vilkens var väldans skönt. Jag kände att jag kunde släppa lite på all min kontroll och bara sjukna ner i soffan och nästan döööö…

LÖRDAG:

Ja, lördagen blev först en riktig slappar dag. Per var hemma och allt var lugnt och skönt. Vi planerade vår kväll som skulle bli en utekväll på restaurang i Göteborg. Johanna hade ett tips på ett bra ställe så hon fick äran att ringa och boka bord. Vi skulle bli 14 personer som skulle ut och då är det kanske bäst att boka innan. Vi gick ut och åt på en pasta restaurang som heter ect. Jätte trevligt ställe med mycket god mat. Hela min ”Stora” familj var ute och firade att min dotter har fyllt hela 20-år. Herregud, hur kan hon ha blivit så gammal när jag är så ung? Har aldrig varit bra på matte, men detta förstår jag bara inte.. ;-)

SÖNDAG:

Ännu en slappar dag. Kändes då fortfarande som om man inte riktigt fick lust att göra något. Så matt och så trött efter allt som har hänt. Så det blev en skön dag. Det enda måstet var att bada och fixa till lilla ”Angie” då hon flyttade under eftermiddagen till en underbar familj i Stockholm. Lilla ”Angie”, så liten men ändå lämnade hon ett stort tomrum efter sig. Hoppas nu att hon har det bra och att hon sköter sig och inte hittar på en massa hyss!!

MÅNDAG:

Ny vecka och nya tag. Efter allt slappande så låg man efter med allt. Så måndagen fick bli en ”ta ikapp dag”! Plus att huset är fullt av löptikar, 7 stycken är det nu. Ni kan tänka er hur glada mina pojkar är just nu, de stackarna. Men ”Frankie”, blev en glad kille då han under kvällen fick till en ca 25 minuters flört med lilla ”Lisa”.

I sista sekunden som vanligt sitter man (Eller Per) och anmäler hundar till Malmö!!

TISDAG:

Städa, städa & städa… inte riktigt ikapp ännu men snart. Idag flyttade min älskade, vilda och glada ”Marina”, Vouges Voodoo Witch. Tuffa beslut men jag vet att hon kommer att få det UNDERBART hos sin nya matte Sandra i Alingsås. Jag önskar dem all lycka. Även här hoppas jag att ”Marina” sköter sig och inte hittar på några dumheter.

Per börjar jobba senare och senare dagar. Snart får jag ta honom i örat och se till att han skärper sig. Han är så noga med sitt jobb, tar allt på allvar och vill ha koll på allt. Då menar jag allt, från golv till tak. Och på ett stort företag som Panos så kanske det inte räcker med 8-timmar per dag. Men behöver han verkligen ha koll på ALLT? Finns det inga andra som jobbar där?? *Ler*

Nä ,skämt å sido. Jag ser på honom hur kul och roligt han tycker det är så han får väl hålla på. Jag har ju mitt här hemma, och det är inga 8-timmar per dag… mera 24 timmar om dygnet.

ONSDAG:

Onsdagar är en sån där tråkig mellan dag. En dag inget händer, så då tänker inte jag göra något extra heller. Att hålla på med Nutrilett hela dagarna gör en inte gladare precis.

RESTEN AV VECKAN:

Lite spännande händer. Det kommer en tik från Tjeckien som skall paras med Bailey. Samtidigt kommer ”Laila”, Ch. Vouges Orthia hem och det skall bli kul att få hem henne igen. Hon har ju varit på turné ner i södra Europa. Nu kommer hon att visas flitigt här hemma i Sverige under 2011 istället. Kul, eller hur!?

Lilla ”Lotta”, Ch. Vouges Charlotte löper, så en parning här hemma blir det säkert också. Börjar bli lite sugen på en Cavalier kull nu. Bettys valpar är just nu hur söta som helst. Öppna stora ögon har de nu. De blev 2-veckor igår och är nästan redan nu uppe på benen och knatar omkring. Bilder kommer….

Näpp, nu skall jag ta mig en kopp Nutrilett och en kopp kaffe!! Som Maria Montazami säger – MUMS!! Känns lite skönt att vara ikapp med bloggen oxå!! *ler*

ENOUGH IS ENOUGH!!

Ja, vad skall man börja. Nu har vi i alla fall fått reda på helt säkert att hotet mot oss är över. Polisen har nästan bett om ursäkt för att de skrämde oss, det var inte deras mening. Men de hade inte några andra alternativ än att agera då så många/mycket indicier pekade mot oss.

Samtidigt är jag väldigt glad att de agerade som de gjorde. Känns skönt att veta att man kan vara trygg och att de kommer fort som bara attan om något är fel. Tänk vilken koll Polisen ändå har.

Tydligen har det inte varit ett sådant pådrag i Hallands län på många år. Men det gör en inte gladare precis, men så skönt att det är över. På köpet fick jag en bantnings kur som gjorde att jag gick ner ca 4,5 kilo dessa dagar. Alltid något... *Flin*

Tänk så mycket man skall vara med om. Allt kanske gör en kanske lite klokare och lite mer erfaren. Att man tillexempel skall tänka på att vara trygg i hemmet och även på andra ställen. Kommer säkert vara lite noijig en tid framöver men det är OK. Tror att man blir det efter en sådan här händelse.

Allt har bara snurrat runt och runt, varv efter varv. Tänk om det hade varit alvar. Var hade Polisen då tagit oss? Vart skulle vi bo då? Om man måste få en ny identitet, får man då välja namn? Vad händer med mina hundar? Ja, massor snurrade i huvudet. Nästan så att jag skulle kunna skriva en hel trilogi och jag hade fått fantiserat vidare. Vem vet, boken eller böckerna "Det okända hotet", kanske kommer!

Allt detta har gjort att jag har kommit på att man är mera sårbar än vad man tror. Man får helt enkelt tänka till och om lite. Tänka på att man har säkra lås och att ha ett bra villalarm. Vi skall nu se till att fixa allt detta fortast kvickt!

Men efter allt som händer hela tiden så funderar man på var Sverige, Världen är på väg. Det pågår hemska saker hela tiden. Känns som om allt blir mer och mer och mera våldsamt och även råare. Allt detta kommer, då man själv har blivit utsatt för våld eller hot. Folk verkar inte ha några som helt känslor eller empatier längre.

Ta bara mobbing som kan driva folk till att begå självmord. Man kanske inte tänker på det men man utsätter en människa för psykiskt våld. Vi lever bara en gång, ta vara på varandra och gör det bästa av situationen. Vi behöver inte älska alla kanske men för den sakens skull behöver vi faktiskt inte vara elaka och hota, mobba, frysa ut eller på något sätt se till att någon annan mår dåligt.

Nä, nu får det vara nog. ”Enough Is Enough". Vad är det för fel på folk? Hundvärlden är också en jätte rå värld ibland. Häromdagen fick jag höra att en person går omkring och säger att Per har förskingrat men massa pengar på det bolaget (Rubbermaid) han jobbade på för flera år sedan. Herregud, tror verkligen folk på detta? Alvarligt hur mår denna människa som hittar på detta egentligen? SJUKT, – Get help!!

Vi får nästan minst en gång i veckan höra något negativt om oss antingen som personer eller om våra hundar. Att man tex. Inte skall använda Kenzo för han lämnar döda eller valpar som dör. Var det senaste bland Japparna. Jag säger bara JESUS!! – Get a life!!

Nä, nu skall jag leva livet, ser inga hinder i vägen. Kommer det ett så kommer jag bara att blunda, hoppa över och gå vidare. Vi lever bara en gång och mitt liv tänker jag se till att det blir både lyckligt och händelserikt. Oavsett att någon annan försöker sätta käppar i hjulen. ”No more tears”

Att vara elak och sprida en massa lögner säger mera om den som säger det än om oss. Eller hur?

Nä, jag säger det nu och förhoppningsvis en gång för alla, ”Enough is Enough”. Sluta vara så himla elaka och sprid en massa tråkiga rykten. Se om ditt eget hus istället. Är du verkligen prefekt? Vissa är faktiskt riktigt grova anklagelser!!

"Goodbye Mr"

BORN THIS WAY

Dagen efter känns faktiskt ändå ganska OK, faktiskt. Har sovit Ok, men har vaknat av minsta rörelse från Betty & hennes valpar som ligger nedanför min säng. Vet inte om jag har varit lite nojig och löjlig men har sovit med tända lampor i hela huset. Alla lampor utomhus har också varit tända hela natten. Vet egentligen inte hur ljuset skall hjälpa men det känns liksom lite extra tryggt.

Skönt också att veta att man inte är helt ensam hemma. Per är ju i Stockholm. Men huset är fullt av hundar plus att Jens, Camilla, Anton och Johanna var hemma. Även om de inte sov i min säng så var det skönt att veta att man inte är helt ensam!!

Har förstått att flera undrar vad som egentligen hände och varför. Det gör jag också, kan jag lova. För mig känns det som om detta bara inte kan hända. Det händer bara ”Superstars” och snuskigt rika och framgångsrika människor. Men tydligen händer detta även oss vanliga dödliga också. Det är väl bara att acceptera att man är ”Born this way”. ;-) Vissa klarar sig galant genom livet utan några problem, andra händer det alltid något runt.

Det är egentligen inte första gången vi har levt under hotfulla omständigheter. Även om hoten aldrig har genomförts ännu. Men på nått sätt känns som om det är bara att leva vidare och ”Don’t be a drag, be a Queen”. Men oavsett om man är Macho eller en Drama Queen så är det inte roligt att ha det på detta viset. Men man kan ju inte gå omkring och ha en oro känsla i kroppen hela tiden. Man måste leva vidare och inte låta någon annan (som man inte ens vet vem det är) ta över ens liv. Men kanske är det dags att skaffa ett gäng STORA hundar eller i alla fall uppgradera vårat larm. "I'm on the right track".

Jag hoppas i alla fall att jag någon gång får reda på vad som egentligen hände. Hur det kunde bli som det blev. Och vilka det var som låg bakom hoten.

Nu är det redan fredag igen. Har varit och besiktigat ”Angie” Vouges Angelina och ”Marina”, Vouges Voodoo Witch då de skall flytta och få nya hussar och mattar. Allt var OK, så nu hoppas jag att de får det bra i sina nya hem.

Hoppas nu bara att Per kommer hem från snö kaoset i Stockholm så att vi alla kan vara samlade igen för fredags mys. Imorgon är det utgång, med hela stora familjen och sen kommer ju även Melodifestivalen, eller Mellon såm det numera kallas. Det kan man ju inte bara missa. Eller hur?

Have a NICE FREAKY Friday!!

JAG I HUVUDROLLEN

Ja, idag kändes det som att jag var med i en Wallander eller Beck film. Jag lovar, det var inte roligt för allt var på riktigt och inte på film eller låtsas. En av de värsta dagarna i mitt liv.

Men vi tar det från början. Morgonen började väldigt bra. Möttes i ottan av ett gäng glada vovvar som ville ut. Själv skulle jag göra några av dom och mig själv redo för att åka till Västra Djursjukhuset och hjärtundersöka några hundar.

Johanna var snäll och ställde upp och åkte med mig. Vi packade den lilla bilen med 5 hundar. Teddy, Frankie, Bailey, Lotta & Lisa. Fler skulle behöva kollas med man får ta några åt gången.

Allt gick bra och nöjd och glad åkte vi hem med 5 UA intyg. Alltid lika skönt men också lika nervöst varje gång.

Väl hemma så kollade jag av min hemtelefon om någon hade ringt. Det var flera missade samtal men med dolt nummer. Den enda jag vet som har det är Lena, och eftersom Per är uppe hos Lena & Thomas i Stockholm så tog jag förgivet att det var Lena som hade ringt.

Eftersom det var flera missade så tänkte jag att jag måste ringa upp. Det kan ju vara något viktigt. Men Lena svarade glad i hågen som alltid, och sa att det inte var hon. Hon berättade allt kul som händer när Per just nu är hos dom och samtidigt ringde det i vår andra hemtelefon (vi har två). Jag kunde inte svara då jag samtidigt pratade med Lena och släppte ut hundar.

När jag väl kom in igen med Lena fortfarande i luren så ringer min mobil. Jag ber Lena vänta lite då det också var ett dolt nummer. Jag svarade och till min stora förvåning hör jag en röst som säger – Hej jag heter XX och ringer från Göteborgs Polisen.

Han frågar om han kan prata med mig och om jag är Peter Gustafsson. – Ja, säger jag vad gäller det? Han säger att det är bättre om du ringer mig, så att du vet att jag är jag och att jag är Polis då jag har något viktig att berätta. Hjälp tänker jag vad är det som pågår. Jag får hans nummer eller ja, jag måste ringa Polisens växel och bli kopplad vidare så att jag är säker på att jag verkligen pratar med en Polis och att det är på riktigt och inte någon som skojar eller luras.
Jag återgår till Lena och säger att det var från Polisen och jag måste ringa direkt.

Jag ringer Polisens växel och blir kopplad till personen som ringde mig. Han ber mig vara lugn och frågar om jag är ensam hemma. – Ja, jag är ensam, svara jag samtidigt som jag kommer på att Johanna ligger och vilar i vårt gästhus. Per är ju i Stockholm och Jens är vad jag trodde som vanligt på jobbet.

Han säger återigen att jag skall vara lugn och att Polisen är på väg hem till mig. Han ber mig vara kvar i luren tills de anländer. Chockad och förvirrad försöker jag fråga vad det är som pågår. Han säger då att det är en stor hotbild mot mig och Per. Det handlar om kidnappning alternativt rån. Han fprtsätter att fråga en massa frågor som;

- Säger hästar och hästgård dig något? Hjärnan snurrar hela Mariedahlsgård är ju en hästgård.
- Han frågar om kennel och hunduppfödning säger mig något? Men herregud tänker jag. Och svarar nu livrädd, Ja!

Han fortsätter och frågar en massa frågor och på allt svarar jag – Ja. Ja, du ser säger han. Detta är alvarligt. Men var lugn och vänta på att polisen kommer.

Jag står samtidigt som jag pratar med honom och tittar ut genom fönstret. Plötsligt kommer det en polisbil. Sedan en till och en till…. Men herregud säger jag till mannen i telefon. Vad är det som händer!? Han ber mig gå ut och möta poliserna. Det snöar som bara den och jag stannar i dörröppningen och alla poliserna hoppar ur sina bilar och ställer sig bakom dem och ropar – ÄR DU SJÄLV! Ja, ropar jag. De ropar igen – ÄR DU SJÄLV!!

Jag såg att de inte vågade komma fram till huset. Jag blev helt stum. Jag visste ändå att jag på något sätt måste visa att jag är själv. Men hur… tillslut ropade jag – Ni får gärna komma in!!

Sakta men säkert började de komma närmre och närmre. När en av poliserna nästan stod bredvid mig så frågade hon igen. Är du själv? För då hade jag gått en bit och mött henne. Ja, sa jag och hon gjorde tummen upp till alla.

Sedan kommer alla andra Poliser in och ber mig packa en väska med underkläder, några ombyten, tandborste mm. Samtidigt som jag börjar springa runt som en yr höna och tankarna bara for i huvudet på mig. Mina hundar då? Hur går det för Per? Herregud, Johanna ligger ju och sover i gästhuset. Allt bara for runt och vet egentligen inte vad jag tänkte på.

Jag sa till dem att jag måste ju ha med mig Johanna. Ja, sa Polisen självklart. Ingen kan vara kvar här. Fort som attan sprang jag upp till Johanna och bad henne packa en väska som jag själv hade blivit ombedd att göra.

Ner tillbaka och fixa för hundarna. Jätteorolig för vad som händer med dem. Polisen sa bara – Vi kan inte tänka på dem nu, först och främst eran säkerhet. Hundarna får vi lösa efterhand. Kände att jag bara ville börja grina. Mina hundar, skall jag verkligen lämna dom. Betty som har valpar och allt.

Allt var packat och klart vad händer då. Jo då kommer en nyvaken Jens upp och frågar varför det är så många Poliser hemma. Chockad säger jag – Men Jens är du hemma!? Packa en väska vi måste dra.

Samtidigt kommer Pers mor och far med ett Grattis kort till Johanna och en choklad ask för att hon nyligen har fått körkort. En polisbil stod längre bort och släppte inte förbi dem. Men Pers mamma lämnade kortet och asken till Polisen och bad om att de kunde ge Johanna detta. De fick inte någon mer information mer än att vi var hotade och måste lämna huset. Stackars dom, undrar vad de tänkte.

Ut och in i polisbilarna som skulle ta oss till närmsta Polisstation som säkerhet. Väl där får vi vänta en stund för att sedan få mera information om vad som pågår. Plus att de sa att de hade fått tag på Per och att han var i säkerhet han också.

Mitt under förhöret ringer en dam från 0435 nummer (var det nu ligger) och frågar om våra nya Chris Christensen kammar är målade eller om färgen var i stålet så att de inte i framtiden skulle flagna. Jag sa till henne att jag inte visste detta och att jag satt lite dum till men om jag kunde få ta reda på svaret på hennes fråga och återkomma. Visst sa hon inga problem. Jag fick inte där och då berätta för någon att jag satt i förhör och att jag hade ett hot om kidnappning över mig.

Efter en stund kommer en kvinnlig polis och bara säger att hotbilden mot oss är nu borta. Allt var väldigt flummigt. Eller så var det jag som var det. Känns som om jag inte minns något av tiden vi var där. Hon sa att faran var över och att vi kunde åka hem igen.

Väl hemma så känner man sig bara tom. Samtidigt är jag orolig och väldigt omskakad och nervös. Anton kom hem bara några minuter efter oss, så vi satte oss ner och pratade lite. Just då ringer damen och frågar om kammen igen. Jag ber om ursäkt men jag hade ännu inte något svar att ge henne. Hon blev då otrevlig och frågade - Är nu verkligen ett seriöst företag? Hon fortsatte med att ifrågasätta om vi verkligen ville sälja våra produkter. Samtalet var jätteotrevlig och hon sa att hon inte skulle handla av oss utan skulle hädanefter köpa sina produkter från Danmark. Jag försökte förklara hur min dag hade varit och att jag inte haft möjlighet att ta reda på något svar. Men hon fortsatte att mala på och ifrågasatte om vi inte hade några anställda?

Vad skall man säga? Att folk inte har någon skam i kroppen. Jag sa sedan lika otrevligt tillbaka att det är nog bäst om du handlar dina produkter i Danmark i fortsättningen… och la på. Jag vill här och nu be om ursäkt för att vi har levt under hot idag.

Nu när jag sitter här och skriver så funderar den ena delen av hjärnan på allt som har händ och den andra beskriver dagen. Man känner sig så maktlös, händer verkligen sånt här i Sverige 2011?

Att åka till veterinären nervös och pirrig brukar alltid sluta med att jag inte har någon energi kvar när jag kommer hem. Samma var det idag, men det slutade inte där. Just nu är min energi helt slut. Är så trött, så trött. Skulle kunna somna här och nu. Men vågar jag det? Kommer jag verkligen kunna sova i natt? Är hotet verkligen över?? Tänk om Polisen har fel…..

Herregud, detta var inte Wallander eller Beck. Det var på riktigt. Hoppas bara nu att obehag känslan jag har just nu går över fort så att jag kan släppa all oro och stress.

Denna dag var verkligen hemsk, lite svårt att plita ner i ord. Allt hände så snabbt och plötsligt.
Nu skall jag försöka varva ner och lägga mig på soffan och inte göra något.

Hoppas att morgondagen blir bättre och att Per trots allt får en trevligt 25-års fest med Panos Emporio och alla kändisar i Stockholm ikväll. Men jag skall ärligt erkänna, att jag är lite rädd!

UPSADAISY IGEN..

...tänkte inte på att låtarna inte får spelas innan finalen är klar. Givetvis så tas låtarna bort från Youtube... - Tänkte inte på det!! ;-)

UPSADAISY...

…ja, vad skall man säga om Melodifestivalen igår. Jag som följer detta slaviskt år efter år blir lika förundrad varje gång. Det verkar nästan som om SVT &Co inte vill att Sverige skall vinna. Artisterna är det kanske inget fel på men låtarna!? Men OK, allt är kanske inte svart eller vitt… brukar finnas en grå zon också. Måste man välja mellan pest & kolera så får Danny bli min favorit i finalen och Jenny Silver min favorit i andra chansen. Just nu har man ju inte mycket mera att välja på. Eller? ;-)





Abba låten ”Something In Your Eyes” med Jenny Silver fick mig att tänka på lilla Sarah, Vouges Upsadaisy som i dagarna har flyttat hem igen.

– ”I will never leave you; I will never let you go. Cause there is something in your eyes, just tells me that youre mine. There is no reason to think twice. We will be together; it will be now and forever….”

Vi följer väl spänt vad ”Hurricane” skall hitta på nästa vecka och hur de 8 nya bidragen kommer att låta….