Alltså detta att jobba med hundar, undrar om våra valpköpare eller andra människor förstår hur mycket vi egentligen sliter med våra djur! Detta får mig ju då lite att fundera på hur andra gör och hur de överlever med att hålla på med hund. Visst man kan starta typ en hundfabrik, men hur blir det då med annonserna där man skriver "
uppfödning i hemmiljö"?
Nä, det är kanske inget att föredra, men hur överlever man egentligen ekonomiskt på sin hobby? Jag kan tycka och också mig höra att fler och fler på något konstigt sätt tycker att eftersom de bor i Sverige så har de rätt att få ersättning från typ Försökringskassan. - Why, undrar ju jag givetvis då?
Visst det är bevisat att hundar har en påverkan när det kommer till hälsa och att människor mår bra av att ha hund i sin omgivning. Men måste man ha fler än typ 5 hundar innan man mår bra? Eller måste dessa hundar få valpar för att man skall må ännu bättre? Eller blir man frisk om man åker på utställningar också?
Det finns massor med människor där ute som verkligen behöver hjälp och ersättning för att överleva vardagen. Men de flesta av dessa föder faktiskt inte upp hundar och åker inte heller på utställningar. Kanske då någon gång för att titta på en hundutställning som en utflykt, då med sin personliga assistent.
Vissa hundtanter/gubbar har även hunddagis eller så sitter de typ på nätet och säljer koppel som man har flätat förhand hemma. Men skattar ni för dessa pengar? Nä, det kan ni ju inte göra om ni samtidigt skall/vill ha "lön" från försäkringskassan, eller?
Nu tycker ni det säkert är lätt för mig att sitta och tänka såhär, eller hur? Jag menar jag har ju en Per. Men jag höll faktiskt på med hundar innan jag träffade Per, och skulle typ Per på något sätt försvinna ur mitt liv. Ja, då får jag glatt ge mig ut och jobba igen. Så enkelt är det. Det kan ju inte vara så att vem som helst anser att det är en mänsklig rättighet att födaupp hundar, eller hur?
Jag frågade Per för längesedan om jag kan få ersättning från någonstans. Svaret jag fick var - Peter, vi klarar oss. Det finns andra som behöver de pengarna mer än vi! Ok, tänkte jag och sen har jag inte tänkt mer på det. Men att jag har en Per och att inte alla kan ha en Per förstår jag mycket väl. Men varför skall min Per också betala er "lön"?? Om man kanske inte kan eller vill jobba heltid pga alla hundar så kanske en halv eller deltid skulle funka. Har ni testat?
Det är ett jäkla slit att hålla på med hundar och allt vad det innebär. Det kostar ekonomiskt och det tar mycket tid och det är också väldigt fysiskt och psykiskt på kroppen. Hur kan man klara detta på ett bra sätt om man är så sjuk att man måste få "lön" från försäkringskassan? Jag förstår det bara inte. Jag är inte speciellt politiskt insatt för jag tycker nästan att politik är tråkigt. Men jag undrar om det verkligen finns nått parti idag som skulle tycka att detta är OK!
Jag har också jobbat heltid och vet hur svårt och jobbigt det är att få ihop vardagen med hundar och ungar och allt. För oss blev det så att vi satte oss tillslut ner och diskuterade hur sjutton vi skulle göra med allt, vår vardag och vårt liv. Vi kom fram till att jag skulle vara hemma och på något sätt bli lite utan en "Hemmafru" och ta hand om barn och hundar.
Detta var vår lösning och jag vet att alla kan komma på en bra lösning både för familjen och hundarna utan att tycka att man skall ha rätt att få bidrag också. Det kanske blir så att man inte kan hålla på med hund. Jättetråkigt jag förstår verkligen det och jag skulle nog nästan själv dö om jag inte fick ha hundar runt mig. Men ibland kan man hamna i situationer och faser i livet som gör att hundar inte kanske passar in. Då får man glatt vänta tills man är pensioär kanske. Eller så kanske man skall nöja sig med att ha en eller två hundar eller nått som kanske till och med kan följa med till jobbet. Vad vet jag, det finns lösningar på allt gäller bara att se dem...
När jag typ var 22-23 år så fick jag konstaterat att jag har ett fel på en kota i min länd rygg. Har alltid haft smärtor i min rygg, men jag har aldrig gnällt över att jag har ont. Läkaren som upptäckte felet på min rygg diskuterade problemet med mig och sa att med detta fel så kan jag bli förtidspensionerad. Men vem vill det när man inte ens har fyllt 25! - Alltså hallå!!
Det är just därför jag går och får massage typ varannan till var 3dje vecka. Det är ganska dyrt eftersom jag får betala helt ur min egen ficka. Men det gör faktiskt att jag mår bra och då kan hålla på med min hobby.
Hur gör ni? Jobbar ni eller har ni kanske också en Per?
OBS! Detta är nu inte riktat personligen mot någon eller några. Bara mina tankar just idag under den varma sköna solen på min altan!!! ;-))